Persondata på Facebook

Sociala medier har blivit en del av de flesta svenskars vardag, där Facebook står ut som det största sociala nätverket. Facebook används främst av yngre människor av vilka en klar majo- ritet använder Facebook dagligen. Facebook uppfattas som gratis, men i verkligheten betalar användarna med data som samlas in för att bland annat sälja vidare till tredje part. Har svenskar kunskap om hur deras data samlas in och används av Facebook? Vet de om att Facebook samlar in data över huvud taget, och hur mycket kunskap besitter de i så fall om denna datainsamling? Påverkar deras kunskap hur de använder Facebook och diverse säker- hetstjänster? Vi undersökte detta genom att i en kvantitativ undersökning fråga 125 användare i åldern 20-29 år en rad frågor och utifrån svaren tog vi reda på användarnas kunskapsnivåer i ämnet. Vi ställde även frågor kring hur de använde Facebook och diverse säkerhetstjänster och jämförde sedan kunskapsnivåerna med hur de svarat att de använder Facebook och säker- hetstjänster. De flesta av användarna visade sig ha viss kunskap om Facebooks datainsamling och en viss skillnad i användandet av Facebook och säkerhetstjänster kunde härledas till an- vändarnas kunskap i ämnet

Dog Handler´s Perception from Using Dogs as an Educational Aid in Elementary School in relation to Doing and Participation in School Activities

Elever med särskilda behov känner sig ofta mindre delaktiga i skolaktivitet än andra elever på grund av att de behöver stöd i skolan. Att använda hund som medel i skolan kan vara ett komplement i undervisningen och en hunds närvaro i skolan har tidigare visat på positiva effekter på bl.a. elevers lärande och attityd gentemot skolan. Syftet med studien var att beskriva hur hundförare uppfattar att hund som medel i grundskolan påverkar möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet för elever med särskilda behov. Tio intervjuer med hundförare som arbetar med hund som medel i grundskolan genomfördes. En intervjuguide utformades med stöd från teorier om görande och delaktighet i skolaktivitet. Resultatet visade att hundförarna uppfattade att hunden kan motivera och stödja elever i skolaktiveter. Ett nyckelfynd var att hunden uppfattades kunna göra skolaktiviteter mer lustfyllda, vilket ökade deltagandet i skolaktiviteter. Resultatet tyder på att möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet påverkas för elever med särskilda behov genom att bl.a. skapa ett mer frivilligt görande, en känsla av grupptillhörighet och påverka uppfattningen om det egna görandet i skolaktiviteter. Det finns ett behov av vidare forskning kring effekten av att använda hund som medel i grundskolan samt hur elever med särskilda behov upplever och hur lärare uppfattar att hunden påverkar görandet och delaktigheten i skolaktivitet.

Dog Handler´s Perception from Using Dogs as an Educational Aid in Elementary School in relation to Doing and Participation in School Activities

Elever med särskilda behov känner sig ofta mindre delaktiga i skolaktivitet än andra elever på grund av att de behöver stöd i skolan. Att använda hund som medel i skolan kan vara ett komplement i undervisningen och en hunds närvaro i skolan har tidigare visat på positiva effekter på bl.a. elevers lärande och attityd gentemot skolan. Syftet med studien var att beskriva hur hundförare uppfattar att hund som medel i grundskolan påverkar möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet för elever med särskilda behov. Tio intervjuer med hundförare som arbetar med hund som medel i grundskolan genomfördes. En intervjuguide utformades med stöd från teorier om görande och delaktighet i skolaktivitet. Resultatet visade att hundförarna uppfattade att hunden kan motivera och stödja elever i skolaktiveter. Ett nyckelfynd var att hunden uppfattades kunna göra skolaktiviteter mer lustfyllda, vilket ökade deltagandet i skolaktiviteter. Resultatet tyder på att möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet påverkas för elever med särskilda behov genom att bl.a. skapa ett mer frivilligt görande, en känsla av grupptillhörighet och påverka uppfattningen om det egna görandet i skolaktiviteter. Det finns ett behov av vidare forskning kring effekten av att använda hund som medel i grundskolan samt hur elever med särskilda behov upplever och hur lärare uppfattar att hunden påverkar görandet och delaktigheten i skolaktivitet.

Top lawyer, beast, medical student or irresponsible : A critical discourse analysis on the construction of female rape victims and male rapists in Aftonbladet, before and after the MeToo-movement.

The MeToo movement has played a huge role in the society and the issue around gender equality around the world. 2017 the movement spread in USA due to women in the movie- and entertainment business speaking up about sexual harassements made by the Hollywood producer Harvey Weinstein. The hashtag #MeToo spread quickly around the world and came to Sweden in the fall the same year which contributed to the debate about women’s equal rights in society. The aim of this qualitative study is, with a cirital discourse analysis (CDA), to see how the rape victims and their perpetrators constructs in Sweden’s biggest evening news media, Aftonbladet, before (2013) and after the movement's upturn (2021). This study only tends to see how the female rape victims and the male pertpetrators are constructed, this due to statistics showing that woman are most often falling victims of rape and that their perpetrators are most often men (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2020). The study has found several discourses, for instance that the rape victims often are constructed as ideal victims or gets blamed for the rape. The victim blaming often constructes with rapemyths, which can be connected with an ideology of rapeculture. In one specific case there has been found an ideology of feminism, where the text explicitly and implicitly speaks about the womens right and the patrialchal structure in the society. The perpetrators on the other hand are often constructed as either regretful, sympathetic or as a beast. There has been found unequal power relations where the perpetrator is most likely to be constructed as the most powerful actor. On the other hand no differences in the construction of the victim or the perpetrator have been found during the two years, before and after the movement

Dog Handler´s Perception from Using Dogs as an Educational Aid in Elementary School in relation to Doing and Participation in School Activities

Elever med särskilda behov känner sig ofta mindre delaktiga i skolaktivitet än andra elever på grund av att de behöver stöd i skolan. Att använda hund som medel i skolan kan vara ett komplement i undervisningen och en hunds närvaro i skolan har tidigare visat på positiva effekter på bl.a. elevers lärande och attityd gentemot skolan. Syftet med studien var att beskriva hur hundförare uppfattar att hund som medel i grundskolan påverkar möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet för elever med särskilda behov. Tio intervjuer med hundförare som arbetar med hund som medel i grundskolan genomfördes. En intervjuguide utformades med stöd från teorier om görande och delaktighet i skolaktivitet. Resultatet visade att hundförarna uppfattade att hunden kan motivera och stödja elever i skolaktiveter. Ett nyckelfynd var att hunden uppfattades kunna göra skolaktiviteter mer lustfyllda, vilket ökade deltagandet i skolaktiviteter. Resultatet tyder på att möjligheten till görande och delaktighet i skolaktivitet påverkas för elever med särskilda behov genom att bl.a. skapa ett mer frivilligt görande, en känsla av grupptillhörighet och påverka uppfattningen om det egna görandet i skolaktiviteter. Det finns ett behov av vidare forskning kring effekten av att använda hund som medel i grundskolan samt hur elever med särskilda behov upplever och hur lärare uppfattar att hunden påverkar görandet och delaktigheten i skolaktivitet.

Top lawyer, beast, medical student or irresponsible : A critical discourse analysis on the construction of female rape victims and male rapists in Aftonbladet, before and after the MeToo-movement.

The MeToo movement has played a huge role in the society and the issue around gender equality around the world. 2017 the movement spread in USA due to women in the movie- and entertainment business speaking up about sexual harassements made by the Hollywood producer Harvey Weinstein. The hashtag #MeToo spread quickly around the world and came to Sweden in the fall the same year which contributed to the debate about women’s equal rights in society. The aim of this qualitative study is, with a cirital discourse analysis (CDA), to see how the rape victims and their perpetrators constructs in Sweden’s biggest evening news media, Aftonbladet, before (2013) and after the movement's upturn (2021). This study only tends to see how the female rape victims and the male pertpetrators are constructed, this due to statistics showing that woman are most often falling victims of rape and that their perpetrators are most often men (Brottsförebygganderådet [BRÅ], 2020). The study has found several discourses, for instance that the rape victims often are constructed as ideal victims or gets blamed for the rape. The victim blaming often constructes with rapemyths, which can be connected with an ideology of rapeculture. In one specific case there has been found an ideology of feminism, where the text explicitly and implicitly speaks about the womens right and the patrialchal structure in the society. The perpetrators on the other hand are often constructed as either regretful, sympathetic or as a beast. There has been found unequal power relations where the perpetrator is most likely to be constructed as the most powerful actor. On the other hand no differences in the construction of the victim or the perpetrator have been found during the two years, before and after the movement