43 research outputs found
Gut Mucosal Reactivity to Gluten and CowÂŽs Milk Protein in Rheumatic Diseases
This thesis comprised patients with chronic rheumatic diseases. The studies aimed to elucidate food sensitivity by measuring mucosal inflammatory reactivity and thereby a possible link between the gut and joints. In all the studies, the mucosal path technique was used to evaluate the rectal mucosal response to rectal challenge with gluten and/or cowâs milk protein (CM). In some patients with primary Sjögrenâs syndrome (pSS) and the genetic susceptibility genes HLA DQ2, mucosal reactivity measured with nitric oxide (NO) was found after rectal gluten challenge without detectable serum antibodies to gluten or transglutaminase. This gluten sensitivity was not linked to coeliac disease. After rectal CM challenge, a rectal mucosal inflammatory response measured with NO and myeloperoxidase (MPO) was detected in 38% of pSS patients, all of whom fulfilled the criteria for irritable bowel syndrome. In a questionnaire study of self-experienced adverse reactions to food, 27% of patients with rheumatoid arthritis (RA) reported intolerance to various foods and CM in particular. After rectal CM challenge performed in RA patients (n=27), strong mucosal reactivity to CM was observed in a few patients and a moderate increase in 23%. After gluten challenge, a moderate increase in mucosal reactivity was found in 35% of patients. No correlation to self-perceived intolerance and mucosal reactivity measured with NO and MPO was seen. Inflammation of the gut is a prominent feature of spondyloarthropathies (SpA). After rectal challenges with CM protein and gluten, an increase in rectal NO production was seen in 26% and 19% respectively (p<0.001). An increase in the mucosal release of MPO as a sign of neutrophil activation was seen in the CM- and gluten-sensitive patients. NO production in SpA patients was more enhanced compared with RA and pSS patients and could contribute to the increased barrier permeability described in SpA patients
Skillnader i följsamhet och förutsÀttningar för basala hygienrutiner mellan personal inom kommunal- och sjukhusvÄrd samt tillgÄngen av skyddsmaterial
Abstract The purpose of this study was to describe and compare the degree of selfreporting succession to the basal hygienic routines of emplyees working in municipal old peoples care versus hospital care. It is also to describe the access of material available in prevention of cross infections. The study was also carried out with a comparative and quantitative run up design. The study is based on a questionnaire in the district of GĂ€vleborg in the spring of 2009. Nurses, auxiliaries and carers whom were in close contact with patients were asked to join the study. In total 134 participated, 67 within municipal care and 67 from hospital care. The result showed that there was a lack of compliance of routines in both areas. The most significant difference was to be seen in the compliance of using hand disinfectant before close contact with the patients. The result proved also that there was a lack of access to the material needed to obtain a hygienic environment. In further it showed that there was a vast difference in the access to clean working clothes and protective aprons. Employees within the municipal care stated a higher access to these things. There was also a significant difference in the use of protective aprons and gloves, here again employees within the municipal care stated a higher compliance in the use of these. The conclusion of the study showed a clear difference in compliance of routines in hygiene and also access to materials needed in the basal routines of hygiene both in municipal and hospital`s care of elders
SÄ kan arbetstagare stimuleras till en ihÄllande kreativ idégenerering : En studie om motivation och kreativitet
För att organisationer ska klara av att möta nutidens stora omstÀllningar samt den ökandeglobala konkurrensen bör de efterstrÀva en kontinuerlig utveckling och ett systematisktarbete med innovation. Idag talas det om att den kreativa kapaciteten hos individen ochorganisationen utgör grunden för innovation och att organisationer idag Àr mer beroende avsina kreativa förmÄgor Àn sina materiella tillgÄngar. För att utveckla individens kreativitetkrÀvs stimulering av expertis, kreativ förmÄga och motivation.Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur Volvo CE industriarbetare kanstimuleras för att uppnÄ en ihÄllande kreativ idégenerering. Vi har försökt besvara fyraforskningsfrÄgor för att kunna uppfylla syftet. För att kunna besvara dessa har vi gjortdatainsamlingar genom enkÀt och gruppintervju. Vi fann att industriarbetarna med fördelkan stimuleras genom inre motivation, att de bör erbjudas utbildning för att utveckla denkreativa förmÄgan samt att erbjuda ett större utrymme för explorativt arbete.Industriarbetarna bör Àven tillÄtas generera kreativa idéer som har ett högre nyhetsvÀrde
JÀmförelse av energirapportering till IEA och UNFCCC
Sverige rapporterar Ärligen luftemissioner till UNFCCC (United Nations Framework Convention on Climate Change) i tvÄ olika format, dels sectoral approach vilket berÀknas frÄn mikrodata i olika sektorer, dels i reference approach som berÀknas frÄn brÀnsleanvÀndningen i energistatistiken. Klimatrapporteringen granskas av IEA (International Energy Agency) samt av internationella granskarteam, huruvida brÀnsleanvÀndningen överensstÀmmer i reference approach och den energistatistik Sverige rapporterar till IEA. Eftersom Àven EU mÄste leverera luftemissioner för EU-totalt till UNFCCC har Eurostat jÀmfört Sveriges rapporterade reference approach med utslÀppsberÀkningar gjorda av EU utifrÄn IEA-data. Granskarna har givit upprepade pÄpekanden att viss data som rapporterats till UNFCCC enligt reference approach inte överensstÀmmer med rapporteringen till IEA. I denna rapport beskrivs reference approach (RA) frÄn UNFCCC-rapporteringen och IEA-rapporteringen och skillnaderna dÀremellan förklaras. 1.2 Svar till internationella granskare För att jÀmföra de tvÄ rapporteringarna rÀknar IEA om brÀnslemÀngderna (m3, ton) i IEA-rapporteringen till energi (TJ). De flesta skillnader som dÄ hittas kan förklaras av att IEA anvÀnder standardiserade vÀrmevÀrden i sina berÀkningar och i berÀkningarna till UNFCCC-rapporteringen anvÀnds vÀrmevÀrden anpassade till svenska förhÄllanden. NÀr data i naturliga enheter jÀmfördes mellan rapporteringarna minskade skillnaderna avsevÀrt och flera differenser eliminerades. NÄgra av de största skillnaderna beror pÄ skillnader i avgrÀnsningar, att brÀnslen rapporteras under olika rubriker. För nÄgra brÀnsleslag förekom skillnader i berÀkningsmetoder, eller att olika datakÀllor anvÀnts. I nÄgra fall har revideringar av data skett som inte synts i bÄda rapporteringarna dÄ data Àr hÀmtat vid olika tidpunkter. För internationell bunkring har man i rapporteringen till UNFCCC lagt mer uppmÀrksamhet pÄ eventuella korrigeringar av tidsserien Àn vad som görs i IEA-rapporteringen. Anledningen Àr att UNFCCC har större krav pÄ kontinuitet. Det hÀr gör att siffrorna kan vara olika mellan rapporteringarna. En fullstÀndig beskrivning av skillnaderna för varje brÀnsleslag presenteras i avsnitt 4.2. 1.3 Rekommendationer Vi rekommenderar att datakÀllorna och metoderna för ett antal brÀnslen uppdateras i UNFCCC-rapporteringen, se avsnitt 4.2 för detaljer. Problem har uppmÀrksammats med att reviderade siffror ibland inte inkommer till UNFCCC-rapporteringen, eller att skillnader förekommer i data för att det hÀmtats vid olika tillfÀllen till de olika rapporteringarna och Àndringar har skett mellan tillfÀllena. Vi rekommenderar dÀrför att varje Är se över föregÄende Ärs data för sÄdana förÀndringar eller revideringar. Detta skulle innebÀra merarbete för energienheten pÄ SCB, vilket mÄste hanteras. Trots att samma vÀrmevÀrden borde anvÀndas av SCB:s miljöenhet (RM/MIT), SCB:s energienhet (RM/ET) och av Energimyndigheten (EM) har inte alltid sÄ skett. NÀr uppdateringar eller förÀndringar sker Àr informationskedjan lÄng. Det tar tid för informationen att nÄ alla berörda parter, eller det Àr dÄlig medvetenhet om vilka de berörda parterna Àr. 5 Energimyndigheten har redan tidigare uppmÀrksammat detta, och avser att efter sommaren ha ett möte med berörda parter med syfte att Ästadkomma en harmonisering av vÀrmevÀrden
Sjuksköterskans upplevelse av att vara patient : En analys av narrativer
Validerat; 20140520 (global_studentproject_submitter
Introjektiv motivation och dess förhÄllande till arbetsrelaterad stress
Syftet med denna studie var att undersöka introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studien grundades i Self-determination theory och delades upp i studie 1 och 2. Syftet med studie 1 var att undersöka huruvida introjektiv motivation kan delas upp i tvÄ motivationstyper. Ett mÀtinstrument utformades för att undersöka sambandet, med data frÄn 77 respondenter. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt medelstarkt samband. Syftet med studie 2 var att undersöka huruvida det fanns ett samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. MÀtinstrumentet frÄn studie 1 anvÀndes Àven i studie 2, med ett tillÀgg av Work Stress Questionnaire vilka 69 respondenter besvarade. Resultatet visade pÄ ett signifikant, positivt svagt samband mellan introjektiv motivation och arbetsrelaterad stress. Studie 1 tyder pÄ att introjektiv motivation kan vara ett unisont begrepp men vidare studier krÀvs. Studie 2 tyder pÄ att introjektivt motiverade medarbetare upplever högre negativ stress alternativt att negativ stress leder till introjektiv motivation
Emissions from integrated iron and steel industry i Sweden : Model for estimation and allocation of energy consump-tion and CO2 emissions for reporting to the UNFCCC
SSABâs two integrated iron and steel production plants in LuleĂ„ and Oxelösund are among the largest point sources of greenhouse gases in Sweden. Their reported emissions included in Swedenâs annual submission to the UNFCCC have been reviewed and revised in several previous studies. In a 2010 SMED pilot study it was concluded that there was a need to further review the energy allocation model for the LuleĂ„ and Oxelösund plants as well as the reported energy consumption and CO 2 emissions from excess energy gases utilized outside the SSAB premises for power and heat production. In the light of the pilot study, this study aimed at de-veloping a robust and sustainable model for present reported time-series for future estimations. In cooperation with SSAB representatives, information on annual material input, calorific values and energy flows were assessed and used as basis for estimation of total energy consumption and model for energy allocation. In addition, energy statistics from Statistics Sweden and EU ETS data were evaluated. The results show that the present estimations of energy consumption in the IPCC energy sector based on data from the plant-specific annual environmental reports and energy statistics from Statistics Sweden are sufficient also for future reporting to the UNFCCC. Furthermore, this report includes recommendations on revisions and future reporting of CO 2 emissions from combustion of SSAB excess energy gases (reported in CRF 1A1a) as well as of energy allocated to non-energy use of fuels in industrial processes (CRF 2C1) and feedstocks (CRF 1Ad)
Helhetssyn & Samverkan : HandlÀggares upplevelser av samverkan och helhetssyn i kontakten med klienter med komplex problematik.
In a specialized social services, there is a risk of lack of holistic approach to clients with complex problems. To reduce this risk, it is important to cooperate with other professions to get a complete picture of the client's complex situation. The study aims to investigate how social workers on the current unit within a specialized social work can experience how the work, with a holistic approach and collaboration in order to provide clients with complex problems, is done in practice. The study focuses on the extent to which social workers feel that collaboration occurs and in what form it takes, how the work on policies and procedures are implemented and followed. The study also aims to identify the obstacles and possibilities of collaboration, and how administrators receive comprehensive view of clients with complex problems and how they go about initiating cooperation. The collection of data have been made through individual interviews with five social workers from a economic support unit in a medium-sized municipality in northern Sweden. The analysis of the empirical material made by conventional content analysis, where the four themes showed in the material. These themes are varied forms of cooperation - individual and overall, policies and procedures, obstacles and opportunitets, as well as social workers degree of discretion to see the client's life situation and initiate cooperation based on the needs they see. The result shows that it is very different how social workers are working on the current unit, to get a holistic view and how they interact with other units and interaction operators. It is up to the individual social worker whether he uses his discretion to create a holistic approach. However, there are several factors that affect the discretion and the client relationship, and affect the ability to interact with others and to follow the procedures that are in operation. The main conclusion is that it is very important that everyone who works with a client is on board. Clients with complex problems can often have several professions that interact in a network around the client. It is enough that a single operator, unit or agency not understand, or want to cooperate, to the client not will get the support he needs.