Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion och Uppgradering av biogas

Förbehandling av bioslam för ökad biogasproduktion Eftersom bioslam från aktivslamsteget i reningsprocessen ger en lägre metanproduktion än primärslam bör förbehandlingen ske på bioslam. Effekten av olika förbehandlingsmetoder är dock svårbedömd och ofta erhålls inget positivt energiutbyte då energin av ökad produktion av biogas kan vara mindre än tillförd energi vid behandlingen. Vissa förbehandlingsmetoder som ozonering kan vid överdosering oxidera substrat och ge minskad biogasproduktion   Litteraturstudien kompletterades med mätning av biometanpotential efter förbehandling av bioslam (Khayi, 2014). Som förbehandlingsmetoder valdes frysning (djupfryst och lättfryst) och uppvärmning. Vid 35 dagars rötning producerade djupfryst slam 221 Nml CH4/g VS, lättfryst 115 Nml CH4/g VS, det uppvärmt 181 Nml CH4/g VS och det obehandlade (referens) 148 Nml CH4/g VS (Nml, normalmilliliter är gasvolym omräknad till en atmosfärs tryck). Djupfrysning och uppvärmning ökade biogasproduktionen medan lättfrysning gav minskad biogasproduktion.   Uppgradering av biogas Vid uppgradering separeras koldioxid från biogasen varvid metangas erhålles.  Uppgradering kan ske genom att koldioxiden absorberas av ett fast (PSA-teknik med zeoliter eller aktivt kol) eller flytande medium (vattenskrubber, polyetylenglykol eller monoetanolamin) eller med membranteknik. Investeringskostnaden för uppgradering är starkt beroende av storleken på anläggningen snarare än av vilken teknik som används, men vid små är investeringskostnaden för membranteknik något lägre.   Genom intern metananrikning i rötkammaren kan metanhalten i den producerade biogasen ökas. Detta åstadkommes genom att koldioxid avdrivs från slam som sedan återförs till rötkammaren.QC 20140902</p

Intermittent högflödesrening för bräddvatten

Bräddavlopp från kombinerade avloppssystem är ett stort miljöproblem. Inom VA-kluster Mälardalen har projektet Minimering av utsläpp av föroreningar från bräddning med intermittent högflödesrening initierats för att studera processer för bräddvattenrening. Bräddflödesrening med sedimentering och lagringsvolym bedöms vara en kostnadseffektiv lösning. Om bakterier från bräddning bedöms ge upphov till risk för smittspridning, kan desinfektion av bräddvatten övervägas.QC 202020203VA-kluster Mälardale

Intermittent högflödesrening för bräddvatten

Bräddavlopp från kombinerade avloppssystem är ett stort miljöproblem. Inom VA-kluster Mälardalen har projektet Minimering av utsläpp av föroreningar från bräddning med intermittent högflödesrening initierats för att studera processer för bräddvattenrening. Bräddflödesrening med sedimentering och lagringsvolym bedöms vara en kostnadseffektiv lösning. Om bakterier från bräddning bedöms ge upphov till risk för smittspridning, kan desinfektion av bräddvatten övervägas.QC 202020203VA-kluster Mälardale

Fosforåtervinning från avloppsrening med sidoströmshydrolys

Fosfor kan utvinnas från sidoströmshydrolys i reningsverk med biologisk fosforavskiljning. Lösligt fosfat frigörs vid hydrolys av returslam som är anaerob behandling där kolkälla framställs av slammet. Olika varianter för återvinnning från sidoström är t.ex. PhoStrip-processen, där fosfor utvinns från returslammet av fosforrikt slam från aktivslamprocesser med biologisk fosforreduktion. Ett annat alternativ är att återvinna fosfor från en sidoström som tas ut från den anaeroba delen av aktivslamprocessen, där fosfor har frigjorts till lösningen. Fosforåtervinning från fosforrik partiell sidoström beräknas ge en fosforåtervinning på 60-65%. Försök har utförts med slam från sidoströmshydrolys vid en process med biologisk fosforavskiljning. Efter separation av vattenfasen fälldes fosforn dels med magnesium och dels med kalcium vilket gav en utfällning av fosfor på 79 – 100 %. Vid fällning med magnesium bildades struvit (MgNH4PO4), och med kalcium kalciumfosfat (Ca10(OH)2(PO4)6). Analys av slam före (100 mg P/l) och efter slamhydrolysen visar att 20 % fosfor 20 mg P/l frigörs till vattenfasen. 124 ton fosfor i inkommande avlopp och 20 % frigöring av fosfor vid slamhydrolysen borde ge en fosforåtervinningspotential på 25 ton. Dock, med ett flöde av 54 m3/h genom slamhydrolysen blir fosforåtervinningspotential 9,5 ton per år.Phosphorus can be extracted from side stream hydrolysis in treatment plants with biological phosphorus removal. Soluble phosphate released during the hydrolysis of return sludge is anaerobic treatment where the carbon source is produced from sludge. Different variants for recycling, from the side stream, for example, PhoStrip process in which phosphorus is recovered from the return sludge of phosphorus rich sludge from the activated sludge processes with biological phosphorus removal. Another alternative is to recover phosphorus from a side stream withdrawn from the anaerobic active sludge process, where phosphorus is released to the solution. Phosphorus recovery from phosphorous partial side stream is expected to give a phosphorus recovery of 60-65%. Experiments have been carried out with sludge from side stream hydrolysis at a process with biological phosphorus removal. After separation of the aqueous phase phosphorous was precipitated with both magnesium and calcium, which gave a precipitation of phosphorus at 79 to 100%. At precipitation with magnesium struvite (MgNH4PO4) was formed and calcium phosphate (Ca 10 (OH)2(PO4)6) with calcium. Analysis of the sludge before (100 mg P/l) and the sludge after the hydrolysis shows that 20% phosphorus 20 mg P/l is released to the water phase. With 124 tons per year phosphorus in the incoming sewage and a release of 20 % be in the sludge hydrolysis, the phosphorus recovery potential should be 25 tons per year. However, with a flow of 54 m3/h through the sludge hydrolysis is phosphorus recovery potential will be 9.5 tons per year.QC 20161007</p