Corporate Financing in Great Britain

Background: The antifungal compound ketoconazole has, in addition to its ability to interfere with fungal ergosterol synthesis, effects upon other enzymes including human CYP3A4, CYP17, lipoxygenase and thromboxane synthetase. In the present study, we have investigated whether ketoconazole affects the cellular uptake and hydrolysis of the endogenous cannabinoid receptor ligand anandamide (AEA). Methodology/Principal Findings: The effects of ketoconazole upon endocannabinoid uptake were investigated using HepG2, CaCo2, PC-3 and C6 cell lines. Fatty acid amide hydrolase (FAAH) activity was measured in HepG2 cell lysates and in intact C6 cells. Ketoconazole inhibited the uptake of AEA by HepG2 cells and CaCo2 cells with IC50 values of 17 and 18 mu M, respectively. In contrast, it had modest effects upon AEA uptake in PC-3 cells, which have a low expression of FAAH. In cell-free HepG2 lysates, ketoconazole inhibited FAAH activity with an IC50 value (for the inhibitable component) of 34 mu M. Conclusions/Significance: The present study indicates that ketoconazole can inhibit the cellular uptake of AEA at pharmacologically relevant concentrations, primarily due to its effects upon FAAH. Ketoconazole may be useful as a template for the design of dual-action FAAH/CYP17 inhibitors as a novel strategy for the treatment of prostate cancer

Övergång från dygnstjänstgöring till delade dygnspass inom ambulanssjukvården

Bakgrund: Ökat antal uppdrag inom ambulanssjukvården har lett till att dygnstjänstgöring tagits bort och det införts delade dygnspass då personal inte fick någon tid för återhämtning. Studier visar att för lite sömn ger negativ påverkan på patientsäkerhet och trafiksäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur ambulanspersonal uppfattar arbetsmiljö-, patientsäkerhet- och trafiksäkerhetsaspekter efter organisatoriskt förändrade arbetstider. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en enkät med en kvantitativ ansats. Statistikprogrmmet SPSS användes för beräkningar och chi-2-test. Resultat: Kvinnor drabbades av huvudvärk i större utsträckning än män anslutning till ett arbetspass. En majoritet (84 %) önskar fortsätta med delade dygnspass. Slutsats: Resultatet i denna studie visade att respondenterna är positiv inställda till delade dygnspass, men besväras i stor utsträckning av bland annat huvudvärk, problem med magen samt ryggbesvär

BHV-sjuksköterskans arbete med familjer som har barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning.

Bakgrund: Familjer som har barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning har ökad risk att missa BHVs hälsofrämjande insatser. Syfte: Syftet var att beskriva BHV-sjuksköterskans arbete med familjer som har barn med långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Metod: Ostrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Alla BHV-sjuksköterskor använde det nationella BHV-programmet som grund men det anpassades i större utsträckning till barn som har långvarig sjukdom eller funktionsnedsättning. Fler kontakter behövde tas med andra instanser men kommunikationen brast vilket försvårade BHV-sjuksköterskans arbete. Att ge stöd och trygghet samt se det friska hos alla barn ansågs viktigt. Slutsats: BHV-sjuksköterskorna arbetade till stor del enligt den forskning som finns inom ämnet men möjlighet till förbättring av omhändertagandet finns genom förbättrad kommunikation med andra instanser

Successful environmental management : the role of internal communication in managing ISO 14001

Bakgrunden till denna uppsats grundar sig i att det finns en utbredd litteratur kring implementeringen av miljöledningssystem i organisationer. Däremot finns det färre studier om hur miljöledningssystem bör förvaltas kontinuerligt efter att systemet har implementerats. Författarna har identifierat den interna kommunikationens roll som viktig i förvaltningen av ett miljöledningssystem, i detta fall ISO 14001. Mot bakgrund av att intern kommunikation är en viktig beståndsdel i arbetet med ISO 14001 ansågs det av författarna relevant att titta djupare på hur den interna kommunikationen kring miljöarbetet fungerar inom en decentraliserad organisation. Uppsatsens syfte är att undersöka och identifiera viktiga faktorer som påverkar intern kommunikation inom en organisations miljöarbete. Genom att identifiera dessa faktorer är målet att öka förståelsen för hur organisationer kan förbättra sin interna miljökommunikation och således sitt miljöarbete. Forskningsmetoden för studien är kvalitativ med en induktiv ansats, det vill säga att genom att titta på ett specifikt fall kunna se generella mönster som sedan kan återfinnas i litteraturen. Forskningsdesignen utgörs av en fallstudie som riktas mot huvudkontor samt tre separata enheter inom samma fallföretag, glassgrossisten Varsego Sverige AB. Företaget är certifierat enligt ISO 14001 och har lokala kontor över hela landet. Därför var det intressant att titta på hur kommunikationen fungerar i en decentraliserad organisation där samtliga enheter ska uppnå de krav som ISO 14001-certifieringen ställer. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med miljöchefen för Varsego, miljöansvariga på tre olika enheter samt två medarbetare på en enhet. En litteraturstudie om förvaltning av miljöledningssystem samt intern kommunikation gjordes och presenteras i kapitel 3 Med underlag av litteraturgenomgången togs sedan en syntes av teorin om miljöledning och intern kommunikation fram där fyra nyckelfaktorer för en framgångsrik intern miljökommunikation presenteras. Faktorerna är: Administration och organisation, ledning, motivation och organisationskultur. I uppsatsens empirikapitel presenteras intervjusvaren och efterföljs av analys och diskussion där intervjusvaren jämförs med de litterära fynd som presenterats i litteraturgenomgången. Utifrån analys och diskussion illustreras i en modell de olika framgångsfaktorernas förhållande till en framgångsrik intern miljökommunikation, faktorer som sedan kopplas till en organisations miljöprestationer. Slutsaterna visar på att de fyra avgörande faktorerna som identifierades i teorin också till stor del återfanns i empirin. Administration och organisation samt ledning är kopplade till struktur, medan motivation och organisationskultur istället är kopplade till beteende. Dessa strukturella och beteendemässiga faktorer samspelar och påverkar både hur väl organisationens interna miljökommunikation och generella miljöprestationer fungerar.This essay strives to examine and identify important factors that affect the internal communication within an organization's environmental managemant. By identifying these factors, the authors hope to contribute to the understanding of how organizations can improve their internal environmental communication and thus their environmental efforts. In order to create an in-depth understanding of the internal communication process in a decentralized organization, the research followed a qualitative methodology with an inductive approach. A case study was conducted on Varsego Sverige AB, an ISO 14001 certified company that distributes ice cream, based on interviews at four different units. The theoretical framework shows that there are four key factors that affect the internal environmental communication within a decentralised organization that is certified by ISO 14001. The four identified factors are: administration and organization, management, motivation and organization culture. The empricial findings show that these four key factors hold practical implications for a decentralized organization such as Varsego Sverige AB in succeeding with their internal environmental communication. These results can contribute to further research of the maintenance of ISO 14001, as well as offering a deeper understanding of the present management of internal environmental communication in Varsego Sverige AB. Though some caution is warranted in drawing general conclusions from a limited case study that only considers a few units of a single firm, the study identifies key organizational factors involved in the success of the internal environmental communication process

Reinventory of permanent plots show that kelo lichens face an extinction debt

Intensive forestry has led to landscape level deficits of important substrates such as deadwood and its associated biodiversity. Several taxa face extinction debts due to continuous declines and lack of regeneration of important habitats. Deadwood-dependent lichens are of great conservation concern due to a general lack of deadwood and due to their slow establishment, especially of rare species. In a field restoration experiment in central Sweden, we studied deadwood-dependent lichens for eight years, their association to different types of deadwood and their response to environmental change caused by variable retention forestry, deadwood enrichment and prescribed burning. Prescribed burning and site preparation caused depauperate lichen species assemblages throughout the study period but retention felling did not majorly affect lichen species assemblages. We found that lichen species were nested along deadwood qualities and deadwood created in the experiment only hosted a subset of lichen species found on kelo wood. Despite large reductions of kelo wood with lichen occurrences over the study period, overall species richness did not decrease. The fact that a large part of the lichen community occur only on kelo wood and that kelo wood is not regenerated implies that lichens associated with kelo wood face an extinction debt. In order to avoid local extinctions of deadwood-dependent lichens, site preparation and prescribed burning should be avoided in areas rich in high quality deadwood. There is urgent need to start creating new kelo wood through reoccurring fires in order to halt the impending extinction debt

Resultat från miljöövervakningen av bekämpningsmedel (växtskyddsmedel)

Rapporten presenterar resultat från miljöövervakningen av växtskyddsmedel i ytvatten, grundvatten, sediment, regnvatten och luft för undersökningsåret 2012. Undersökningarna genomförs inom programområdena Jordbruksmark och Luft inom ramen för den nationella miljöövervakningen på uppdrag av Naturvårdsverket. Mätningarna har pågått sedan 2002, med viss variation i omfattning. Under 2012 provtogs ytvatten i fyra jordbruksbäckar i typområden för svensk jordbruksmark (Västergötland O 18, Östergötland E 21, Halland N 34 och Skåne M 42), samt i två skånska åar (Skivarpsån och Vege å). Ordinarie ytvattenprovtagningar pågick under växtsäsongen (maj-oktober/november) i samtliga områden med tidsintegrerade veckoprover och fortsatte sedan under vintern i Halland och Skåne med tidsintegrerade 14-dagarsprover. I Skåne genomfördes dessutom en parallell flödesstyrd provtagning under växtsäsongen. Nytt för i år var att varje prov i den flödesstyrda provtagningen bestod av tre delprov som på ett bättre sätt fångade in haltförändringarna under flödestoppar. I de fyra typområdena och åarna togs ett sedimentprov i september 2012. I varje typområde provtogs också ytligt grundvatten från två olika lokaler vid fyra tilfällen under året. Regnvatten och luft samlades in från Vavihill i Skåne under april till november och från Aspvreten i Södermanland samlades regnvatten in under maj till oktober. Sammanlagt påträffades 87 olika substanser i ytvattenproverna under ordinarie provtagningsperiod 2012. Flest antal substanser påträffades i områdena i Halland och Skåne, som också är de områden där användningen är som störst. Den sammanlagda halten av växtskyddsmedel i ytvattenproverna varierade under året. Den högsta sammanlagd halten, samt högsta antalet substanser i ett och samma prov, påträffades i ett ytvattenprov från Skåne taget i månadsskiftet oktober/november. Detta var troligtvis effekten av ett större och intensivare regn som följde på en relativt torr höst med ringa nedbrytning av växtskyddsmedlen. Glyfosat var den substans som oftast påträffades med högst halt i ytvattenprover (Skåne, Östergötland, Halland och Vege å) under 2012. Glyfosat är också den näst vanligaste substansen i ytvattenprover under perioden 2002-2012 och den vanligaste påträffade substansen i sediment under samma period. Den vanligaste påträffade substansen i ytvatten är bentazon, men även isoproturon och MCPA är vanligt förekommande. Ytvattenproverna från sommarsäsongen hade högre sammanlagda halter än vintersäsongen, men de högre flödena under vintern innebär ett betydande bidrag även från vinternsäsongen till den totala transporten av växtskyddsmedel under året. De flödesproportionella proverna från Skåne visade att den tidsstyrda ordinarie provtagningen gav en representativ bild av antalet substanser och genomsnittliga halter av växtskyddsmedel i ytvatten, men att tillfälligt förhöjda halter (toppkoncentrationer) och riktvärdesöverskridanden bättre fångas in med hjälp av den flödesstyrda intensiva provtagningen under flödestoppar. Grundvattenproverna från typområdet i Skåne innehöll flera substanser i samtliga prover, men i övriga områden var det endast ett fåtal prov som innehöll någon substans. Inga halter överskred gränsvärdet för dricksvatten. I sedimentproverna påträffades totalt nio substanser i typområdena och bäckarna. Glyfosat påträffades i alla prover, utom det från Halland, och hade då de högsta halterna. Under 2012 var det prosulfokarb och metazaklor som påträffades i högst halter i regnvatten och luft. Den oftast påträffade substansen var lindan, sedan länge förbjuden i Sverige. Överlag påträffas många förbjudna substanser i regnvatten och luft då de transporteras hit med luftströmmarna från andra länder

Undersökning av växtskyddsmedel i privata dricksvattenbrunnar från ett jordbruksområde i södra Halland

I syfte att fördjupa kunskapen om jordbrukets påverkan på grundvatten, med särskilt fokus på bekämpningsmedel (växtskyddsmedel), undersöktes dricksvattenkvaliteten i 19 enskilda brunnar i ett jordbruksdominerat avrinningsområde i södra Halland. De föroreningstyper som undersöktes var i) mikrobiologiska parametrar: odlingsbara mikroorganismer, koliforma bakterier och Escherichia coli, ii) nitrat- och nitritkväve (sammanlagd halt), och iii) 104 olika växtskyddsmedel. Information om brunnarnas anläggningsår, djup och placering samlades in genom en enkätundersökning. Tillsammans med jordarten undersöktes dessa faktorer för att få kunskap om vilka brunnar och platser i landskapet som är särskilt känsliga för föroreningar. Korrelationen mellan de undersökta parametrarna analyserades för att se om förekomsten av vissa föroreningar samvarierar. Resultaten jämfördes också med data som har samlats in inom den nationella miljöövervakningen av växtskyddsmedel för att se om de ger en samstämmig bild av förekomsten av bekämpningsmedel i grundvattnet. Det utvalda avrinningsområdet i Halland karaktäriseras av lätta jordarter och ett intensivt jordbruk med spannmål som huvudsaklig gröda, men med inslag av sockerbetor, raps, potatis, ärtor och köksväxter. Den diversifierade odlingen innebär att ett stort antal olika växtskyddsmedel har använts under åren inom området. Syftet med undersökningen var att studera eventuell förekomst av växtskyddsmedel i grundvattnet i området och om det i så fall samverkade med andra föroreningstyper som är vanligt i dricksvattenbrunnar. Detta innebar också en möjlighet att undersöka vilken typ av substanser som påträffas i grundvatten relaterat till deras egenskaper och användningsområde. Generellt sett var vattenkvaliteten förhållandevis dålig i de undersökta dricksvattenbrunnarna. Åtta av de 19 brunnarna (42 %) hade otjänligt vatten och ytterligare fyra (21 %) hade tjänligt vatten med anmärkning, enligt Socialstyrelsens riktvärden. Tre av de åtta brunnarna hade otjänligt vatten på grund av de mikrobiologiska parametrarna, tre stycken på grund av kvävehalten och två stycken på grund av växtskyddsmedel. Brunnarna med otjänligt vatten var företrädelsevis grävda brunnar belägna på genomsläppliga jordarter, såsom sand. De borrade brunnarna visade betydligt bättre vattenkvalitet än de grävda brunnarna. Växtskyddsmedlen som påträffades dominerades av sedan länge förbjudna substanser och det var också dessa som var anledningen till att dricksvattnet i två brunnar hade otjänligt vatten. Substanserna atrazin, dess nedbrytningsprodukt DEA, samt BAM (nedbrytningsprodukt till diklobenil) utgjorde de vanligaste fynden. Atrazin och diklobenil var de verksamma substanserna i ogräsmedlet Totex Strö som tidigare användes i stor utsträckning på gårdsplaner och grusgångar. Försäljning av medlet förbjöds 1989. Sex av de sju brunnarna med högst summakoncentration av växtskyddsmedel låg antingen på gårdsplaner eller på tomtmarker. Flest fynd av idag godkända växtskyddsmedel gjordes av svampmedlet metalaxyl (i 5 av 19 brunnar, 26 %), vilket också är den substans som påträffats oftast i miljöövervakningens grundvattenrör i området. Halterna var dock genomgående låga. Resultaten visar att det inte fanns någon tydlig korrelation mellan de olika föroreningstyperna mikroorganismer, kväve och växtskyddsmedel i brunnsvattnet inom detta område

Policy Options for Sustainable Food Consumption – Review and Recommendations for Sweden. Mistra Sustainable Consumption report 1:10

The environmental impact of the average Swede’s diet exceeds the planetary limits for the food system in most areas. Over 15% of consumption-based greenhouse gas emissions come from food in Sweden. Sweden’s agricultural landscape has the largest proportion of European Red List species of all landscape types in Sweden and food imports are associated with high rates of land use, pesticides and veterinary antibiotics in other countries. Our diet is also not sustainable in terms of health – for example, 51% of Swedes are overweight and many of the most common diseases and causes of death are linked to diet.This report identifies and discusses policy instruments that the state and other public actors could introduce to steer food consumption in Sweden towards a more environmentally sustainable diet. Seventeen policy instruments operating either through knowledge and support, changes in relative prices, or regulation and requirements have been identified and previous research on policy effectiveness, costs and acceptance has been mapped out in a way that we hope is clear and easy to understand. Based on the current state of knowledge, we have formulated three recommendations on what public actors could do to accelerate the transition to a more sustainable food system.1.Intensify work in the public sector2.Develop national targets for sustainable food consumption3.Develop and implement effective and attractive policy instrument packagesThe mapping and analysis show that there is a need for research on policy instruments for environmentally sustainable food consumption, particularly when it comes to combinations of instruments. However, there is a sufficient evidence base for the immediate development and implementation of policy instruments to deal with the climate, environmental and health impacts of food. A focus on targets and policy instruments in the food area, as outlined above, is also fully in line with the EU’s new Farm-to-Fork strategy. The policy instruments discussed in the report can probably achieve only part of the huge, transformative changes required to limit the production and consumption of food to planetary limits, but a central issue is how to do this. Part of the answer lies in a change in food consumption and here we believe that we know where the answer lies: public actors ought to develop and implement a variety of policy instruments and systematically evaluate them – it is in this more large-scale implementation that the real need for research lies. The challenge of reducing the environmental impact of food consumption in Sweden is considerable, but there are good opportunities for nudging the trend towards more environment-friendly and health-friendly sustainable food consumption through the deployment of new policy instruments

Preclinical activity of melflufen (J1) in ovarian cancer

Ovarian cancer carries a significant mortality. Since symptoms tend to be minimal, the disease is often diagnosed when peritoneal metastases are already present. The standard of care in advanced ovarian cancer consists of platinum-based chemotherapy combined with cytoreductive surgery. Unfortunately, even after optimal cytoreduction and adjuvant chemotherapy, most patients with stage III disease will develop a recurrence. Intraperitoneal administration of chemotherapy is an alternative treatment for patients with localized disease. The pharmacological and physiochemical properties of melflufen, a peptidase potentiated alkylator, raised the hypothesis that this drug could be useful in ovarian cancer and particularily against peritoneal carcinomatosis. In this study the preclinical effects of melflufen were investigated in different ovarian cancer models. Melflufen was active against ovarian cancer cell lines, primary cultures of patient-derived ovarian cancer cells, and inhibited the growth of subcutaneous A2780 ovarian cancer xenografts alone and when combined with gemcitabine or liposomal doxorubicin when administered intravenously. In addition, an intra- and subperitoneal xenograft model showed activity of intraperitoneal administered melflufen for peritoneal carcinomatosis, with minimal side effects and modest systemic exposure. In conclusion, results from this study support further investigations of melflufen for the treatment of peritoneal carcinomatosis from ovarian cancer, both for intravenous and intraperitoneal administration

Genetic parameters of colostrum and calf serum antibodies in Swedish dairy cattle

BackgroundA sufficient IgG content in the colostrum is essential for the newborn calf, as it provides passive immunity which substantially affects the probability of survival during rearing. Failure of passive transfer (FPT) occurs when a calf does not absorb enough antibodies from the colostrum and is defined by an IgG concentration in calf serum lower than 10 g/L. Apart from delayed access to colostrum, FPT can be due to a low production of IgG in the mother or poor IgG absorption by the calf. The aim of this study was to estimate the genetic background of antibody levels and indicator traits for antibodies in the colostrum and calf serum, and their correlation with milk production.ResultsColostrum data were available for 1340 dairy cows with at least one calving and calf serum data were available for 886 calves from these cows. Indicator traits for antibody concentrations were estimated using refractometry (a digital Brix refractometer for colostrum and an optical refractometer for serum), and enzyme-linked immunosorbent assays (ELISA) were used to determine the levels of total IgG and natural antibodies (NAb) of various antibody isotypes in the colostrum and calf serum. Colostrum traits had heritabilities ranging from 0.16 to 0.31 with repeatabilities ranging from 0.21 to 0.55. Brix percentages had positive genetic correlations with all colostrum antibody traits including total IgG (0.68). Calf serum antibody concentrations had heritabilities ranging from 0.25 to 0.59, with a significant maternal effect accounting for 17 to 27% of the variance. When later in life calves produced their first lactation, the lactation average somatic cell score was found to be negatively correlated with NAb levels in calf serum.Conclusions​​​​​​​Our results suggest that antibody levels in the colostrum and calf serum can be increased by means of selection