Tomater och gurkor - branschen och företagen

Rapporten är en redovisning av projekt Pris- och företagsstudie om växthusgrönsaker, finansierat av Tillväxtfonden samt forsknings- och utvecklingsområdet Marknadsutveckling inom Tillväxt Trädgård. Syftet har är att skapa underlag för diskussionen om branschens konkurrenskraft och framtid. Rapporten beskriver och analyserar struktur och utveckling i den svenska tomat- och gurkproduktionen och jämför prisutvecklingen på odlarnivå med utvecklingen av importpriser och konsumentpriser. Två fallstudier har utförts på företagsnivå, dels över 20 odlares syn på företagande, teknikutveckling och framtidsfrågor, dels över ekonomisk status baserad på intäkts-, skörde- och kostnadsutveckling i 14 av företagen. Produktionen är koncentrerad till Skåne, som står för nära 70 procent av tomatskörden och 84 procent av gurkskörden. De skånska företagen är relativt stora och den storskaliga produktionen konkurrerar i hög grad med importen. Nederländerna och Spanien står för 70 respektive 20 procent av tomatimporten och 30 respektive 50 procent av gurkimporten. Nederländerna förser Sverige med tomater under hela året, medan de stora volymerna gurka från Spanien främst kommer in under vinterhalvåret. Den svenska gurkodlingen har i högre grad än tomatodlingen lyckats behålla konkurrenskraften gentemot importen. Gurka är en relativt homogen produkt, medan tomatsortimentet blir alltmer differentierat. Hushållsdata från GfK indikerar att andelen körsbärstomater ökar, även under den svenska säsongen. Då den svenska odlingen framför allt är inriktad på vanliga runda tomater kan man anta att hushållen prioriterar tomattyp (och kanske smak) framför ursprung. Svenskodlade vanliga runda tomater tappar också marknadsandelar till utländska runda tomater, vilka ofta utgörs av kvisttomater. Grönsakspriserna har stigit mindre än priserna på livsmedel totalt. Jämförelser visar att de svenska odlarpriserna är högre än motsvarande priser i andra länder, men att genomsnittliga importpriserna till Sverige blivit alltmer lika inhemskt pris. Under de senaste tio åren visar trenden relativt oförändrade svenska odlarpriser och ökade importpriser. För tomater har konsumentpriserna sjunkit medan konsumentpriserna för gurka har stigit något. Resultaten från intervjuerna visar att tomat- och gurkodlare verkar trivas med att vara företagare och uppskattar friheten och variationen i arbetet. Man vill gärna ha kollegor och nätverk utanför sitt företag. Hälften av de intervjuade är mycket intresserade av att öka sin odlingsyta. Tomatodlarna är intresserade av att höja förädlingsgraden och att hitta nischprodukter medan gurkodlarna verkar mer inriktade mot att nå en större marknad för befintliga produkter och att göra tekniska förbättringar, vilket också visar att man verkar på olika marknader. Samtidigt som en god ekonomi är en styrka i företaget finns också problem med tillräcklig lönsamhet, att växthusen i vissa fall börjar bli gamla och att det finns ett stort investeringsbehov. Denna studie liksom tidigare erfarenheter visar på en stor spridning mellan företag, både i enskilda kalkylposter och i täckningsbidrag, vilket kan tolkas som att det finns förbättringspotential. En koppling till generell forskning kring tillväxt och utveckling i små företag leder till slutsatsen att de finns en mångfald av faktorer som påverkar på individnivå, företagsnivå och omgivningsnivå. Hur dessa nivåer hänger ihop är en god grund för fortsatta studier. Abstract in English The report is the result of a project on prices and competitiveness in the greenhouse industry financed by the programme for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se. The focus here is on the development of the market, prices and firms in the Swedish tomato and cucumber production. The aim is to present a basis for the discussion on competitiveness and future of this sector. The results are based on analyses of official data and data collected by the market institute GfK and also on interviews with twenty individual growers in the south of Sweden, who together represent over a fifth of the total domestic area. In addition, financial data from 14 of the firms have been examined. The Swedish growers meet strong competition from imports, mainly from the Netherlands and Spain, who account for 70 and 20 per cent of tomato imports and 30 and 50 per cent of cucumber imports respectively. While the cucumber growers have preserved their market shares, the tomato growers are losing in competitiveness compared to imports, mainly from the Netherlands. Household data indicate that a diversified assortment, including cherry tomatoes, has increased in demand, while the more standardized round tomatoes still constituted the main share of domestic production. The development of prices during the past ten years shows that the mean annual domestic producer prices have remained fairly stable while import prices have increased. Consumer prices of tomatoes have decreased while those of cucumbers have increased a bit. The results of the interviews indicate that the growers are content with the role as owner and manager of a horticultural firm. They appreciate the freedom and multitasking and half are interested in increasing the production area. The tomato growers are more inclined towards product diversification while their colleagues in cucumber production are interested in improving the technology and in finding a bigger market for their existing, less diversified, products, thus showing that they act on different marking conditions. A good financial status is a strength but there are also sometimes problems with profitability, old greenhouses and a need of new investment. Our study, like earlier experiences from companies, show big cost and profit variations between horticultural firms, which is a sign of possibilities for improvements. A reference to general research about growth and development in small firms suggests that there is a multitude of various factors on three levels: owner, firm and external conditions, which influence growth both directly and indirectly. How these factors are linked is a good start for future studies in this field

Return to work after a workplace-oriented intervention for patients on sick-leave for burnout - a prospective controlled study

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>In the present study the effect of a workplace-oriented intervention for persons on long-term sick leave for clinical burnout, aimed at facilitating return to work (RTW) by job-person match through patient-supervisor communication, was evaluated. We hypothesised that the intervention group would show a more successful RTW than a control group.</p> <p>Methods</p> <p>In a prospective controlled study, subjects were identified by the regional social insurance office 2-6 months after the first day on sick leave. The intervention group (n = 74) was compared to a control group who had declined participation, being matched by length of sick leave (n = 74). The RTW was followed up, using sick-listing register data, until 1.5 years after the time of intervention.</p> <p>Results</p> <p>There was a linear increase of RTW in the intervention group during the 1.5-year follow-up period, and 89% of subjects had returned to work to some extent at the end of the follow-up period. The increase in RTW in the control group came to a halt after six months, and only 73% had returned to work to some extent at the end of the 1.5-year follow-up.</p> <p>Conclusions</p> <p>We conclude that the present study demonstrated an improvement of long-term RTW after a workplace-oriented intervention for patients on long-term sick leave due to burnout.</p> <p>Trial registration</p> <p>Current Controlled Trials NCT01039168.</p

Cancer during Adolescence: Negative and Positive Consequences Reported Three and Four Years after Diagnosis

Persons diagnosed with cancer during adolescence have reported negative and positive cancer-related consequences two years after diagnosis. The overall aim was to longitudinally describe negative and positive cancer-related consequences reported by the same persons three and four years after diagnosis. A secondary aim was to explore whether reports of using vs. not using certain coping strategies shortly after diagnosis are related to reporting or not reporting certain consequences four years after diagnosis. Thirty-two participants answered questions about coping strategies shortly after diagnosis and negative and positive consequences three and four years after diagnosis. Answers about consequences were analysed with content analysis, potential relations between coping strategies and consequences were analysed by Fisher's exact test. The great majority reported negative and positive consequences three and four years after diagnosis and the findings indicate stability over time with regard to perceived consequences during the extended phase of survival. Findings reveal a potential relation between seeking information shortly after diagnosis and reporting a more positive view of life four years after diagnosis and not using fighting spirit shortly after diagnosis and not reporting good self-esteem and good relations four years after diagnosis. It is concluded that concomitant negative and positive cancer-related consequences appear stable over time in the extended phase of survival and that dialectical forces of negative and positive as well as distress and growth often go hand-in-hand after a trauma such as cancer during adolescence

Kalkyllådan - "kalkyler på nätet"

Nu finns ett internetbaserat hjälpmedel för värmeberäkningar och kalkyler. I Kalkyllådan gör du dina egna kalkyler, dvs inga ”norm-kalkyler”. Kalkyllådan används gratis och finns på www.gronkompetens.s

Tomatföretagare och gurkföretagare på en växande marknad

I projektet med titeln Pris- och företagsstudie om växthusgrönsaker har tjugo företagare intervjuats om sin syn på företagandet, branschen och framtiden. Intervjuerna utfördes i maj 2009 av hortonom Lisa Rydenheim. Övergripande mål har varit att skapa underlag för och inleda en kreativ diskussion om växthusgrönsakernas konkurrenskraft och tillväxtpotentialen hos svenska tomat- och gurkföretag. Studien innefattar också en beskrivning av bransch och marknad. En utförligare redovisning ges i LTJ-fakultetens rapportserie

Quality of Life in Patients with Endocrine Gastrointestinal Tumours

The overall aim of this thesis is to investigate health-related quality of life (HRQoL), anxiety and depression in patients with endocrine gastrointestinal (GI) tumours. Patient as well as staff perceptions were assessed. HRQoL was studied with the EORTC QLQ-C30, and anxiety and depression with the Hospital Anxiety and Depression Scale. In addition, patient perceptions of the importance of and satisfaction with selected HRQoL aspects were investigated. Semi-structured interviews with open-ended questions were conducted to identify disease- and treatment-related distress, what constitutes a good quality of life and strategies to "keep a good mood" among these patients. Patients reported a relatively good HRQoL and low levels of anxiety and depression. However, they reported a lower HRQoL than could be expected for healthy people of similar age and gender. Staff gave a more pessimistic view of patient satisfaction with HRQoL aspects than did patients, and staff did not accurately judge individual patients' levels of anxiety and depression. Importance&gt;satisfaction discrepancies for HRQoL aspects may identify patients with a low quality of life. HRQoL, anxiety and depression did not change substantially during the first year of treatment. Categories identified through content analysis of interview data concerning distress and quality of life were referred to physical, emotional or social dimensions. Identified strategies to "keep a good mood" were classified as Internal or External. Most categories of distress that were identified are covered by the EORTC QLQ-C30 and/or the HADS, but some additional emotional and social aspects of distress emerged from the interview data. Receiving good care was identified as a strategy to "keep a good mood". This result indicates a possible and potentially important relation between the quality of care and patient HRQoL

Mål att sträva mot : en kvalitativ intervjustudie kring lärares tolkningar av strävansmål i grundskolans kursplan i matematik

Vid införandet av de nuvarande styrdokumenten Lpo 94 medföljde att lokala tolkningar av styrdokumenten ska formuleras. Tolkningen av styrdokument anser vi vara en komplex del av läraryrket. Syftet med denna studie är att ta reda på vad matematiklärare, vilka undervisar i grundskolans senare år, uttrycker för tolkningar av begreppet strävansmål samt två utvalda strävansmål ur kursplanen i matematik för grundskolan. Vår förhoppning är att på så sätt bidra till ökad reflektion och kunskap gällande tolkning av skolans styrdokument. Vi valde att genomföra en kvalitativ intervjustudie med fyra matematiklärare i grundskolans senare åldrar. Lärarna, vilka medverkar i denna studie, har olika lång arbetslivserfarenhet inom läraryrket. Resultatet visar att lärare gör olika tolkningar av de två strävansmålen samt att de också tolkar själva begreppet strävansmål olika. Resultatet visar också att lärare anser att tolkningen är svår. Vi drar slutsatsen att dessa olika tolkningar kan få följder för intentionen om en likvärdig skola för alla.When the current national curricula for the compulsory school system, Lpo 94, was implemented, local interpretations followed. We consider interpretation of curriculum and syllabi as a complicated part of teachers work. The aim of this study is to find out which interpretations elementary school teachers do on goals to aim for, taken from the syllabi of mathematics of the elementary school. Our expectations are that this study will contribute to increased reflections and knowledge concerning formulations of national curricula for the compulsory school system. We choose to perform a qualitative interview study with four teachers of mathematics in the upper school. The teachers, whom contribute to this study, experience of teachers work was varied. The result shows that teachers do various interpretations of the two goals to aim for. The teachers also interprets the concept of goals to aim for differently. The result also shows that the teachers consider the interpretation as difficult. Our conclusion is that these different interpretations can effect the intention of an equivalent school for all

Kvalitet och tillväxt för lökprodukter

Svensk lökodling har en drygt 50-procentig marknadsandel och odlingen är starkt koncentrerad till Skåne och Kalmar län. Medan odlingen ökar i Skåne, minskar den i Kalmar län. I denna rapport, som inleds med en branschbeskrivning, sammanfattas ett projekt med det övergripande målet att bidra till att skapa en mer konkurrenskraftig lökodling i Sverige. Undersökningen har haft som syfte att finna faktorer i odling, skörd eller lagring som kunde ge förklaringar till kvalitetsproblem och bortsortering av lök, samt också kvantifiera omfattningen av bortsorteringen olika år, och undersöka skillnaden mellan olika odlare. I denna undersökning har en sammanställning utförts av leveransdata samt data över bortsorterad lök, till en ekonomisk förening av lökodlare, med olika typ av skador under fem säsonger, 2004/2005 till 2008/2009. Vidare har ett urval av lökodlarna intervjuats om odlings-, hanterings- och lagringspraxis, liksom sin syn på företagande och utveckling. Resultaten visar att förlusterna av både gul och röd lök beroende på olika typer av skador var omfattande, speciellt för röd lök. Baserat på total mängd inlevererad lök för alla odlare under fem säsonger varierade andel bortsorterad lök mellan 11,4 och 15,8% för gul lök, och mellan 16,7 och 29,7% för röd lök. De största skadorna var kategorierna sjuk/rutten/blöt/mögel (32,7/37,7% för gul resp. röd lök), naken/tunt skal (24,3/25,2%) och spräckt/defekt skal/övrig defekt (16,1/15,0%). Vissa av skadorna var leveranstidsberoende och hade ökat under lagring. Både för gul och röd lök ökade framför allt kategorierna sjuk/rutten/blöt/möglig samt mjuk/bucklig under lagring. Det fanns en skillnad i andel bortsorterad lök mellan de olika odlarna, och andel bortsorterad gul/röd lök varierade mellan 11,5/21,8% och 22,2/35,9% för de enskilda odlarna i genomsnitt under de undersökta fem säsongerna. Skadefrekvensen varierade för varje enskild odlare mellan de olika säsongerna. Även inom en säsong var variationen mellan odlare stor, och för säsongen 2008/2009 varierade skadefrekvensen mellan 5,7 till 20,5% för gul lök, och 14,3 till 36,9% för röd lök mellan de enskilda odlarna. Avkastningen av både gul och röd lök varierade stort mellan odlare, och den högsta avkastningen var 2-3 gånger högre än den lägsta. Generellt sett över de fem säsongerna kunde inte något samband ses mellan den totala storleken på produktionen för den enskilde odlaren och skadefrekvens. Intervjuerna av odlarna visade att såväl odlings- och hanterings- som lagringspraxis skiljer sig stort mellan odlarna. Val av löksort, gödselsort, storlek på gödselgiva, grad av blastläggning vid skörd, hantering vid skörd, torkning efter skörd samt typ av lager skiljde sig mellan de olika odlarna. Rekommenderad praxis verkar alltså inte följas av vissa odlare, eller alternativt är rekommendationerna oklara. Vid intervjuerna kring företagande och utveckling framgick att rådgivare och branschkollegor är viktiga inspirationskällor. Försäljningsföreningen är också för de flesta en källa till inspiration, men däremot inte kurser eller kunder. Som största hinder mot utvecklingen av branschen angavs en negativ prisbild och lönsamhet, samt brist på mark och svårighet med växtföljd