Health and safety of the older worker

This is the author's pre-copyedited accepted manuscript. The final published article is available from the link below. Copyright @ 2012 The Authors.Background - In the UK, increasing numbers of paid employees are over 60 years with further increases expected as the state pension age rises. Some concern surrounds possible increased work-related illness and accidents for people working beyond the age of 60. Aims - To identify the available evidence for health and safety risks of workers over age 60 years with respect to factors associated with injuries and accidents. Methods - Databases searched included PUBMED, OSHUpdate, National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSHTIC-2), SafetyLit, the UK The Health and Safety Executive (HSELINE) and the Canadian Centre for Occupational Health and Safety until December 2009. Inclusion criteria were workers aged over 60 years. Findings were grouped into occupational accidents and injuries and individual and workplace factors that may have influenced risk of injury to the over-60s. Results - Very little direct evidence was found concerning safety practices and health risks of workers over age 60. Some safety risks were associated with specific physical declines such as age-related hearing loss. Overall, these workers had fewer accidents and injuries but these were more likely to be serious or fatal when they occurred. There was no strong evidence that work patterns, including shift work or overtime, affected safety. Protective, compensatory strategies or experience may maintain safe working practices. Conclusions - Implications for health and safety risks cannot be assessed without longitudinal research on workforces with substantial numbers of workers over age 60 in order to address the healthy worker effect.Institution of Occupational Health and Safet

Individualized behavior-based safety-leadership training: A randomized controlled trial

Introduction: Construction site managers play a critical role in occupational safety in the construction industry. This study aimed to develop and test a method for training construction site managers in positive feedback and active listening by incorporating the behavioral training components of behavior analysis, goal setting, practice with behavior feedback, homework, and maintenance planning into individualized behavior-based safety-leadership training (IBST), and to assess the effect of IBST on construction site managers’ safety-leadership behaviors and performance. Method: In a naturalistic randomized controlled trial, construction site managers were randomly assigned to an experimental group (n = 16) or a control group (n = 19). The experimental-group managers received IBST, while the control-group managers received no training. Paired sample t-tests on pre- to post-training (i.e., six weeks after the final training session) were performed separately for the experimental- and control-group managers. Results: The safety-leadership behaviors of the experimental-group managers improved in terms of favorable feedback (d = 0.99, p <.01), safety-specific feedback (d = 0.89, p =.02), behavior-specific feedback (d = 0.66, p =.02), antecedent listening (d = 0.68, p =.02), and consequential listening (d = 0.78, p =.01). In addition, safety-leadership performance improved in terms of transformational leadership (d = 0.78, p =.01) and contingent-reward leadership (d = 0.64, p =.02). No significant change was found for the control-group managers. Conclusions: The results indicate that behavior analysis, goal setting, practice with behavior feedback, homework, and maintenance planning are effective behavioral training components of safety-leadership training. Positive feedback and active listening were also found to be important behavioral requisites for transformational and contingent-reward leadership. Practical applications: IBST can be used to develop occupational safety in the construction industry by improving construction site managers’ safety-leadership behaviors and performance

Is Workstyle a Mediating Factor for Pain in the Upper Extremity Over Time?

Introduction Upper extremity musculoskeletal disorders influence workers’ quality of life. Workstyle may be one factor to deal with in workers with pain in the upper extremity. The objective of this study was to determine if workstyle is a mediating factor for upper extremity pain in a changing work environment of office workers over time. Methods Office workers with upper extremity pain filled out a Workstyle questionnaire (WSF) at baseline (n = 110). After 8 and 12 months follow-up assessment took place. Participants were divided into a good and an adverse workstyle group at baseline. The presence of upper extremity pain in both groups was calculated and relative risks were determined. Chi-square tests were used. Results Eight months after baseline, 80% of the adverse and 45% of the good workstyle group reported pain. The relative risk (RR) of having upper extremity pain for the adverse compared to the good workstyle group was 1.8 (95% CI 1.08–2.86) (P = 0.055). Twelve months after baseline, upper extremity pain was more often presented in the adverse workstyle compared to the good workstyle group (RR = 3.0, (95% CI 1.76–5.11), P = 0.003). Twelve months after baseline, 100% of the adverse workstyle group and 33% of the good workstyle group reported pain in the upper extremity. Conclusion Workstyle seems to be a mediating factor for upper extremity pain in office workers in a changing work environment. It is recommended to assess workstyle among office workers with upper extremity pain, and to include workstyle behaviour in treatments

Effects of Ambulant Myofeedback Training and Ergonomic Counselling in Female Computer Workers with Work-Related Neck-Shoulder Complaints: A Randomized Controlled Trial

Objective: To investigate the effects of ambulant myofeedback training including ergonomic counselling (Mfb) and ergonomic counselling alone (EC), on work-related neck-shoulder pain and disability. Methods: Seventy-nine female computer workers reporting neck-shoulder complaints were randomly assigned to Mfb or EC and received four weeks of intervention. Pain intensity in neck, shoulders, and upper back, and pain disability, were measured at baseline, immediately after intervention, and at three and six months follow-up. Results: Pain intensity and disability had significantly decreased immediately after four weeks Mfb or EC, and the effects remained at follow up. No differences were observed between the Mfb and EC group for outcome and subjects in both intervention groups showed comparable chances for improvement in pain intensity and disability. Conclusions: Pain intensity and disability significantly reduced after both interventions and this effect remained at follow-up. No differences were observed between the two intervention groups

Exposure to psychosocial risk factors in the context of work: a systematic review

OBJECTIVE To analyze the scientific literature about the effects of exposure to psychosocial risk factors in work contexts. METHODS A systematic review was performed using the terms “psychosocial factors” AND “COPSOQ” in the databases PubMed, Medline, and Scopus. The period analyzed was from January 1, 2004 to June 30, 2012. We have included articles that used the Copenhagen Psychosocial Questionnaire (COPSOQ) as a measuring instrument of the psychosocial factors and the presentation of quantitative or qualitative results. German articles, psychometric studies or studies that did not analyze individual or work factors were excluded. RESULTS We included 22 articles in the analysis. Individual factors, such as gender, age, and socioeconomic status, were analyzed along with work-related factors such as labor demands, work organization and content, social relationships and leadership, work-individual interface, workplace values, justice and respect, personality, health and well-being, and offensive behaviors. We analyzed the sample type and the applied experimental designs. Some population groups, such as young people and migrants, are more vulnerable. The deteriorated working psychosocial environment is associated with physical health indicators and weak mental health. This environment is also a risk factor for the development of moderate to severe clinical conditions, predicting absenteeism or intention of leaving the job. CONCLUSIONS The literature shows the contribution of exposure to psychosocial risk factors in work environments and their impact on mental health and well-being of workers. It allows the design of practical interventions in the work context to be based on scientific evidences. Investigations in specific populations, such as industry, and studies with more robust designs are lacking

Säkerhetskultur i vård och omsorg – stöd och hinder

Bättre säkerhet för personal och patienter/boende inom vård och omsorg är en angelägen fråga. Detta gäller både för att minska lidande och av samhällsekonomiska skäl. Därför finns ett stort behov av forskning kring hur patientsäkerhetsarbete bäst kan utformas. Resultat från sådan forskning kan fungera som underlag för beslutsfattare inom vården. Relativt lite uppmärksamhet har hittills ägnats åt hur organisering av vård påverkar säkerhet och säkerhetskultur.AFA Försäkring & Västra Götalandsregione

Säkerhetsklimat i vård och omsorg. Bakomliggande faktorer och betydelse för personalsäkerhet och patientsäkerhet.

Bättre säkerhet för personal och patienter/boende inom vård och omsorg är en angelägen fråga, såväl för att minska lidande som av samhällsekonomiska skäl. Säkerhetsklimat brukar definieras som arbetsagruppens gemensamma perceptioner och tolkningar av organisationens policy, procedurer och praktik i relation till säkerhet. Ett bra personalsäkerhetsklimat har i tidigare forskning visats ha betydelse för en lägre arbetsolycksfrekvens och forskningen stöder också att ett bra patientsäkerhetsklimat har betydelse för patientsäkerheten. I föreliggande studie undersöktes dels relationen mellan personalsäkerhetsklimat och patientsäkerhetsklimat i vård och omsorg, dels vilka faktorer som ligger bakom utvecklingen av goda säkerhetsklimat i denna typ av verksamhet. Säkerhetsklimatens betydelse för personalsäkerhet respektive patientsäkerhet studerades också. Studien genomfördes på 131 sjukvårdsenheter inom sluten- och öppenvård inom 35 olika verksamheter på fem olika sjukhus, på fyra primärvårdsenheter, samt på 32 omsorgsenheter inom äldreomsorg fördelade på 10 verksamheter i tre olika distrikt. Studien omfattade således 167 sjukvårds- eller omsorgsenheter. Studien bestod dels av en enkätundersökning som riktades till samtliga läkare, sjuksköterskor och undersköterskor som arbetade inom de sjukvårdenheter, och samtliga sjuksköterskor och undersköterskor inom de omsorgsenheter, som accepterat deltagande i studien, totalt 4252 personer. Svarsfrekvensen var 58%. Enkäten omfattade frågor om personalsäkerhetsklimat, patientsäkerhetsklimat, psykosociala förhållanden, gruppsammanhållning, tillit till chef, samt eget patientsäkerhetsbeteende och personalsäkerhetsbeteende. Studien omfattade också individuella djupintervjuer med 36 strategiskt utvalda informanter från de deltagande organisationerna; 13 läkare, 12 sjuksköterskor och 11 undersköterskor. Syftet med dessa intervjuer var att så fullödigt som möjligt beskriva förhållanden som i specialiserad slutenvård samt i kommunal äldreomsorg är av betydelse för god patientsäkerhet och personalsäkerhet, liksom förhållanden som är betydelsefulla för att motverka sådan säkerhet, och som därmed kan antas ha betydelse för kvaliteten på säkerhetsklimatet och på det delaktiga säkerhetsbeteendet inom dessa typer av verksamhet. För att åstadkomma metodtriangulering samt validering av resultaten av de individuella intervjuerna genomfördes även fyra fokusgruppsintervjuer med tre informanter i varje, strategiskt utvalda från de deltagande organisationerna och deltagande yrkeskategorierna. Resultaten av enkätstudien visade att organisatoriska enheter med ett högt patientsäkerhetsklimat också har ett högt personalsäkerhetsklimat, och tvärtom. Starkast var sambandet mellan patientsäkerhetsklimat avseende förhållanden på arbetsenhetsnivå och personalsäkerhetsklimat avseende förhållanden i arbetsgruppen. Detta indikerar att man särskilt på gruppnivå kan tala om ett övergripande säkerhetsklimat och att om säkerhet är värderat i gruppen så omfattar det såväl patienternas som personalens säkerhet. Enkätstudien visade också att såväl arbetsresurser, arbetskrav, tillit till chef, och sammanhållning i vårdenheten, var betydelsefulla för samtliga aspekter av säkerhetsklimatet. 7 Betraktat både ur ett patient- och personalbeteendeperspektiv, visade enkätstudien att det regelföljande säkerhetsbeteendet huvudsakligen predicerades av olika aspekter av säkerhetsklimat och att ha en hanterbar arbetsbelastning. Participativt säkerhetsbeteende däremot predicerades inte av säkerhetsklimat i någon större utsträckning. Det kännetecknades istället av en arbetssituation med höga krav, låg tillit till närmaste chef och en god sammanhållning på arbetsplatsen, där betydelsen av kombinationen av dessa faktorer diskuteras i rapporten. I intervjustudierna identifierades kategorier av förhållanden av betydelse för ett bra säkerhetsklimat och för så kallat delaktigt säkerhetsbeteende. Dessa kategorier kunde inordnas under följande huvudområden: A. Människor: Individer som tar ansvar; gruppsammanhållning, socialt kapital, stödjande chef, chef som tar tillvara personalens förslag och idéer, stödjande högre ledning B. Organisation och koordinering: Fungerande flöden, samverkan och kommunikation mellan enheter och professioner, effektiva och tydliga rutiner och procedurer, att inte styra komplexa system genom förenklingar och fragmentisering, att underlätta kulturanpassningar C. Kompetens och lärande: Insikt om betydelsen av kompetens, god kompetansanvändning, öppenhet för utveckling, och möjlighet att lära av och med varandra D. Resurser: Tillräckligt med tid och plats för A – C, och alltså en grundförutsättning för dessa E. Fysisk omgivning och tekniska system: Väl utformade lokaler, utrustning, datorsystem F. Synen på vård, patienten, den egna rollen, ”sakens natur”: Professionell etik, en god relation till patienten Resultaten av fokusgruppsintervjuerna styrkte ytterligare dessa resultat. Förhållandena mellan de olika kategorierna, samt dessas påverkan på arbetsvillkor, personal- och patientsäkerhet samt effektivitet kunde beskrivas i form av goda respektive ogynnsamma processer. Resultaten från de kvantitativa och kvalitativa delstudierna förstärker och förklarar varandra och erbjuder en rik möjlighet att identifiera och bearbeta förhållanden i lokala vård- och omsorgskontext, som är av betydelse för att förbättra säkerheten för såväl personal som patienter i vård och omsorg