Место и роль лабораторных работ при изучении курса биологической физики на фармацевтическом факультете

ФИЗИКА /обучлабораторные работыбиологическая физикафармацевтические факультетыОБУЧЕНИЕпреподаваниеметодика преподаванияпедагогические технологиилабораторные практикум

Оценка взаимосвязи иммунного статуса и холестеринового профиля у пациентов с облитерирующим атеросклерозом артерий нижних конечностей

АРТЕРИОСКЛЕРОЗ ОБЛИТЕРИРУЮЩИЙИММУНИТЕТКОНЕЧНОСТЬ НИЖНЯЯХОЛЕСТЕРИ

QALY som effektmått inom vården : Möjligheter och begränsningar

Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering  uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en  QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt. Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter. Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.As health care resources are finite priorities are necessary in order to attain an optimal use of resources. To support priority setting an increasing number of health economic assessments are undertaken, in which costs for different treatment strategies are compared to the positive effects on health/quality of life that they result in. These positive effects are often expressed as quality adjusted life years (QALYs) and the result of a health economic assessment is expressed as a cost per QALY gained. However, it is not self-evident what a QALY stands for as it can be measured and calculated in different ways. This report is dedicated to QALY with respect to what it means, what it is meant to represent, how it is measured, theoretical and methodological problems, and possible alternative procedures. The purpose of the report is furthermore to identify interesting and relevant research questions regarding QALY and the measurement of health care effects. The report starts with an introductory chapter putting the QALY-approach into context through a background and theoretical basis. Then prospect theory is briefly outlined. Prospect theory was launched as a critique against the basis of the traditional QALY-approach (i.e. the expected utility theory) and might constitute a possible alternative approach for measuring effects in health care. Chapter 2 describes from which perspectives QALY-weights can be measured and the significance of choice of perspective to the result. By perspective is here mainly meant who should be asked for how good or bad a state of ill health is, affected patients or representatives of the public? In chapter 3 methods for measuring and valuing QALY-weights are described. Both direct and indirect methods are explained. Methodological problems are described and pros and cons of different methods are discussed together with expected differences in results. Chapter 4 is dedicated to the special issues of negative QALY-weights, i.e. health states worse than death, and valuation of temporary health states. Methods for measuring QALY-weights in these situations and its methodological problems are discussed. In chapter 5 the QALY-approach is put into context by relating it to the concept of fairness. Issues discussed are for instance whether the QALY-approach is compatible with a fair distribution of resources and if fairness should be taken into account or not in the QALYapproach. In chapter 6 the QALY-approach is linked to theories of happiness. Might theories of happiness enrich the traditional health economic approach? Can theories of happiness contribute to better methods for measuring health care outcomes, i.e. what we usually call QALY? The report is closed with a discussion leading to interesting and important research questions.Övriga författare: Lars-Åke Levin, Jenny Alwin, Almina Kalkan, Thor-Henrik Brodtkorb, Emelie Heintz, Gustav Tinghög och Fredric Jacobsson.</p

Hälsoekonomiska utvärderingar : Vad menas och hur gör man?

Health economic assessment is a tool for estimating cost-effectiveness ofresource uses in health care. Information on cost-effectiveness constitutes onepart of the foundation on which priority setting decisions are made, in order tomake the best possible use of available resources. The aim of this report is to describe the methods, meaning, and implications ofhealth economic assessments. Methodological issues are discussed, and thereport is formulated to reflect the standpoints of health economists working at CMT. The theoretical foundation of health economic assessments is in welfare theory,prescribing a societal perspective of the analyses. A societal perspectiveprescribes that all relevant costs and effects are to be included in the analysis.Direct costs are dominated by the use of health care resources and indirect costsmainly consist of production losses, due to the fact that unhealthy people areunable to perform their work. The theory also prescribes that resourcesconsumed are to be valued according to the opportunity cost approach, i.e. thevalue of a resource in its best alternative use. In practice health economicassessments contain some deviations from what is prescribed by welfare theory,for instance when it comes to costing it is often necessary to settle with rougherestimates. Below are examples of questions that are dealt with in this report: What theoretical foundation should form the basis of our analyses? What perspective should be taken in the analysis, that of the society orthat of the health care sector? Should costs associated with informal care be included in the analysis,and if so how should they be valued? How should costs associated with production losses be valued? Should costs of added life years be included in the analysis? What alternative ways are there for measuring quality of life (QALYweights),and which of these is the most appropriate? Which level of discount rate should be used in analyses stretching overlonger times than one year? Further questions related to the analysis are described, such as the appropriatetime-frame of the analysis, simulation of future costs and consequences, andsensitivity analyses.Hälsoekonomisk utvärdering är ett viktigt instrument för att bedömakostnadseffektivitet av resursanvändning inom hälso- och sjukvården. Kostnadseffektivitetenutgör en del av beslutsunderlaget vid prioriteringar, syftande tillatt vårdens ändliga resurser används på bästa möjliga sätt. Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hur hälsoekonomiskautvärderingar utförs och vad de står för. Rapporten berör även metodologiskaöverväganden och betydelser av dessa, och speglar det dominerande synsättetbland hälsoekonomer verksamma vid CMT. Hälsoekonomiska utvärderingar har sin teoretiska grund i välfärdsteori vilketföreskriver att analyser utförs med ett samhällsperspektiv. Detta innebär att allarelevanta kostnader (och effekter) ska vägas in i analysen, såväl direkta somindirekta kostnader. Direkta kostnader domineras av förbrukning av hälso- ochsjukvårdsresurser medan indirekta kostnader huvudsakligen består avproduktionsförluster, d v s oförmåga att arbeta till följd av sjukdom. Teorin föreskriverockså att förbrukade resurser värderas enligt en alternativkostnadsprincip,d v s värdet av resurserna i dess mest värdefulla alternativa användning.I praktiken innehåller hälsoekonomiska utvärderingar en del avsteg frånvälfärdsteori, man får t ex ofta nöja sig med mer schablonmässiga kostnader. I rapporten behandlas bland annat följande frågor: Vilken teoretisk grund bör vi utgå ifrån? Vilket perspektiv ska analysen göras utifrån, samhällets eller sjukvårdens? Ska kostnader för informell vård inkluderas i analysen, och hur ska de i såfall värderas? Hur ska kostnader för produktionsförluster värderas? Ska kostnader för adderade levnadsår ingå i analysen? Vilka alternativa sätt finns för att mäta livskvalitet (QALY-vikter), ochvilket av dessa är det lämpligaste? Vilken diskonteringsränta är lämplig att använda vid analyser över längretid än ett år? Dessutom behandlas analysfrågor såsom vilken tidshorisont som är lämplig attanvända, simulering av framtida kostnader och effekter, samt känslighetsanalyser

Hälsoekonomiska utvärderingar : Vad menas och hur gör man?

Health economic assessment is a tool for estimating cost-effectiveness ofresource uses in health care. Information on cost-effectiveness constitutes onepart of the foundation on which priority setting decisions are made, in order tomake the best possible use of available resources. The aim of this report is to describe the methods, meaning, and implications ofhealth economic assessments. Methodological issues are discussed, and thereport is formulated to reflect the standpoints of health economists working at CMT. The theoretical foundation of health economic assessments is in welfare theory,prescribing a societal perspective of the analyses. A societal perspectiveprescribes that all relevant costs and effects are to be included in the analysis.Direct costs are dominated by the use of health care resources and indirect costsmainly consist of production losses, due to the fact that unhealthy people areunable to perform their work. The theory also prescribes that resourcesconsumed are to be valued according to the opportunity cost approach, i.e. thevalue of a resource in its best alternative use. In practice health economicassessments contain some deviations from what is prescribed by welfare theory,for instance when it comes to costing it is often necessary to settle with rougherestimates. Below are examples of questions that are dealt with in this report: What theoretical foundation should form the basis of our analyses? What perspective should be taken in the analysis, that of the society orthat of the health care sector? Should costs associated with informal care be included in the analysis,and if so how should they be valued? How should costs associated with production losses be valued? Should costs of added life years be included in the analysis? What alternative ways are there for measuring quality of life (QALYweights),and which of these is the most appropriate? Which level of discount rate should be used in analyses stretching overlonger times than one year? Further questions related to the analysis are described, such as the appropriatetime-frame of the analysis, simulation of future costs and consequences, andsensitivity analyses.Hälsoekonomisk utvärdering är ett viktigt instrument för att bedömakostnadseffektivitet av resursanvändning inom hälso- och sjukvården. Kostnadseffektivitetenutgör en del av beslutsunderlaget vid prioriteringar, syftande tillatt vårdens ändliga resurser används på bästa möjliga sätt. Syftet med denna rapport är att ge en beskrivning av hur hälsoekonomiskautvärderingar utförs och vad de står för. Rapporten berör även metodologiskaöverväganden och betydelser av dessa, och speglar det dominerande synsättetbland hälsoekonomer verksamma vid CMT. Hälsoekonomiska utvärderingar har sin teoretiska grund i välfärdsteori vilketföreskriver att analyser utförs med ett samhällsperspektiv. Detta innebär att allarelevanta kostnader (och effekter) ska vägas in i analysen, såväl direkta somindirekta kostnader. Direkta kostnader domineras av förbrukning av hälso- ochsjukvårdsresurser medan indirekta kostnader huvudsakligen består avproduktionsförluster, d v s oförmåga att arbeta till följd av sjukdom. Teorin föreskriverockså att förbrukade resurser värderas enligt en alternativkostnadsprincip,d v s värdet av resurserna i dess mest värdefulla alternativa användning.I praktiken innehåller hälsoekonomiska utvärderingar en del avsteg frånvälfärdsteori, man får t ex ofta nöja sig med mer schablonmässiga kostnader. I rapporten behandlas bland annat följande frågor: Vilken teoretisk grund bör vi utgå ifrån? Vilket perspektiv ska analysen göras utifrån, samhällets eller sjukvårdens? Ska kostnader för informell vård inkluderas i analysen, och hur ska de i såfall värderas? Hur ska kostnader för produktionsförluster värderas? Ska kostnader för adderade levnadsår ingå i analysen? Vilka alternativa sätt finns för att mäta livskvalitet (QALY-vikter), ochvilket av dessa är det lämpligaste? Vilken diskonteringsränta är lämplig att använda vid analyser över längretid än ett år? Dessutom behandlas analysfrågor såsom vilken tidshorisont som är lämplig attanvända, simulering av framtida kostnader och effekter, samt känslighetsanalyser

Behov eller konstnadseffektivitet : vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?

Gapet mellan behov och resurser inom hälso- och sjukvården gör tillsammans med det faktum att marknaden inte fungerar för att fördela vårdens tjänster att beslut om prioriteringar måste fattas genom planering. Sådana beslut bör för att vinna acceptans och legitimitet vara genomtänkta och baserade på värdegrunder med bred förankring i befolkningen. De värdegrunder som i detta sammanhang främst bör beaktas är de som kommer till uttryck i medicin- och vårdetik, prioriteringsutredningens riktlinjer samt hälso- och sjukvårdslagen. Resonemang om prioriteringsgrunder leder oftast fram till principerna rättvisa eller effektivitet. Rättvisa i prioriteringen av hälso- och sjukvård avser rimligast en fördelning efter behov medan effektivitet bör tolkas i termer av kostnadseffektivitet. De båda prioriteringskriterierna behovsrättvisa och kostnadseffektivitet anses ofta som oförenliga, något som inte minst visas av prioriteringsutredningens strikta rangordning i vilken behovsprincipen ges absolut företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen. I denna rapport utmanas uppfattningen om en absolut konflikt mellan dessa begrepp, och därmed det nödvändiga i en strikt rangordning, mellan behov och kostnadseffektivitet. För att skapa en förståelse för de båda prioriteringskriterierna redogörs i rapporten för dess bakomliggande teorier samt för rimliga innebörder av olika centrala begrepp. När det gäller rättvisa tas utgångspunkten i Rawls teori om rättvisa som närmast är att betrakta som inriktad på jämlikhet. Den rimligaste tolkningen av Rawls teori tillämpad på den svenska sjukvården är att vårdens resurser skulle fördelas efter behov så att den person som har störst behov kommer i första hand. Behovsbegreppet relateras i prioriteringsutredningen till hälsa och livskvalitet där graden av inskränkning i dessa variabler styr behovets storlek. Behov kan dock definieras på olika sätt och i denna rapport har en teleologisk tolkning ansetts som rimligast. Enligt en sådan tolkning anses behov existera av något om detta är nödvändigt för ett visst ändamål. Inom hälso- och sjukvården är det rimligt att tolka behov som ett gap mellan det tillstånd som råder och ett mål som satts upp. Behovet avser rimligen vård(resurser) och målet borde vara att uppnå en förbättrad hälsa eller ett ökat välbefinnande. Gapet skulle alltså kunna utgöras av skillnaden mellan det rådande hälsotillståndet och ett hälsotillstånd som satts upp som mål. För att kunna tillämpa en sådan behovsprincip är det nödvändigt att på en och samma hälsoskala kunna mäta och fastställa såväl det rådande tillståndet som målet. För att behov av en vårdinsats ska existera krävs dessutom att insatsen är verksam, d.v.s. har en gynnsam effekt på hälsan. Kostnadseffektivitet har sin grund i välfärdsekonomisk teori, för vilken utilitaristisk moralteori utgör en viktig värdegrund. Den välfärdsekonomiska teorin och utilitarismen är viktiga influenser för den hälsoekonomiska disciplinen och dess utvärderingar. Syftet med sådana utvärderingar är att finna den lösning som maximerar den hälsorelaterade nyttan. Rättvisa och kostnadseffektivitet som begrepp tycks alltså fokusera på olika saker, hälsa respektive nytta, vilket gör det i högsta grad relevant att närmare studera olika begrepp som är kopplade till sjukvårdens resultat. Det finns två huvudinriktningar när det gäller hälsobegreppet, dels en biologisk/biostatistisk och dels en holistisk. Ett biologiskt synsätt har traditionellt dominerat inom den medicinska professionen. Boorses biostatistiska hälsobegrepp där hälsa jämställs med statistisk normalitet i biologiska funktioner har erhållit mycket uppmärksamhet och ligger ganska nära den traditionella medicinska uppfattningen. På senare år har dock en mer omfattande syn på hälsa blivit allt mer framträdande. Denna holistiska syn på hälsa inkluderar mer än bara biologiska funktioner då även människors förmåga att fungera i olika avseenden, socialt, fysiskt, psykiskt, arbetsmässigt etc, vägs in. Nyttobegreppet betraktas i termer av subjektiva autonoma preferenser, d.v.s. att det är människors egna önskemål och värderingar som avgör värdet av t.ex. en vårdinsats. Hälsa och nytta ses ibland som väldigt likartade, nästan som olika benämningar på samma sak. Av denna rapport framgår att man inte bör blanda samman dessa båda begrepp då de inte kan anses spegla samma aspekter av sjukvårdens resultat. Det finns också ett antal olika sätt att mäta resultaten – kliniska riskindikatorer för biologiskt orienterad hälsa, psykometriska instrument som kan anses indikera holistisk hälsa, metoder för fastställande av QALY-vikter som motsvarar hälsorelaterade preferenser. Ovanstående metoder har i annat sammanhang jämförts för att få åtminstone en preliminär bild av relationen mellan de båda begreppen hälsa och nytta. Resultatet av denna analys visade att marginalnyttan av hälsa är avtagande, d.v.s. att ju bättre hälsa desto mindre blir nyttotillskottet av en given hälsoförbättring. Detta innebär i sin tur att den antagna konflikten mellan rättvisa (hälsorelaterat behov) och kostnadseffektivitet (nyttomaximering) mildras. Slutsatsen i denna rapport är att de etiska principerna rättvisa uttryckt som behov och kostnadseffektivitet inte står i direkt motsatsställning till varandra så att rangordning krävs. Då båda principerna är både viktiga och önskvärda att inkludera i prioriteringsarbetet är det förmodligen bättre att söka en rimlig avvägning mellan dem än att välja att helt följa en princip på bekostnad av den andra

Behov eller konstnadseffektivitet : vad ska avgöra prioriteringar inom hälso- och sjukvården?

Gapet mellan behov och resurser inom hälso- och sjukvården gör tillsammans med det faktum att marknaden inte fungerar för att fördela vårdens tjänster att beslut om prioriteringar måste fattas genom planering. Sådana beslut bör för att vinna acceptans och legitimitet vara genomtänkta och baserade på värdegrunder med bred förankring i befolkningen. De värdegrunder som i detta sammanhang främst bör beaktas är de som kommer till uttryck i medicin- och vårdetik, prioriteringsutredningens riktlinjer samt hälso- och sjukvårdslagen. Resonemang om prioriteringsgrunder leder oftast fram till principerna rättvisa eller effektivitet. Rättvisa i prioriteringen av hälso- och sjukvård avser rimligast en fördelning efter behov medan effektivitet bör tolkas i termer av kostnadseffektivitet. De båda prioriteringskriterierna behovsrättvisa och kostnadseffektivitet anses ofta som oförenliga, något som inte minst visas av prioriteringsutredningens strikta rangordning i vilken behovsprincipen ges absolut företräde framför kostnadseffektivitetsprincipen. I denna rapport utmanas uppfattningen om en absolut konflikt mellan dessa begrepp, och därmed det nödvändiga i en strikt rangordning, mellan behov och kostnadseffektivitet. För att skapa en förståelse för de båda prioriteringskriterierna redogörs i rapporten för dess bakomliggande teorier samt för rimliga innebörder av olika centrala begrepp. När det gäller rättvisa tas utgångspunkten i Rawls teori om rättvisa som närmast är att betrakta som inriktad på jämlikhet. Den rimligaste tolkningen av Rawls teori tillämpad på den svenska sjukvården är att vårdens resurser skulle fördelas efter behov så att den person som har störst behov kommer i första hand. Behovsbegreppet relateras i prioriteringsutredningen till hälsa och livskvalitet där graden av inskränkning i dessa variabler styr behovets storlek. Behov kan dock definieras på olika sätt och i denna rapport har en teleologisk tolkning ansetts som rimligast. Enligt en sådan tolkning anses behov existera av något om detta är nödvändigt för ett visst ändamål. Inom hälso- och sjukvården är det rimligt att tolka behov som ett gap mellan det tillstånd som råder och ett mål som satts upp. Behovet avser rimligen vård(resurser) och målet borde vara att uppnå en förbättrad hälsa eller ett ökat välbefinnande. Gapet skulle alltså kunna utgöras av skillnaden mellan det rådande hälsotillståndet och ett hälsotillstånd som satts upp som mål. För att kunna tillämpa en sådan behovsprincip är det nödvändigt att på en och samma hälsoskala kunna mäta och fastställa såväl det rådande tillståndet som målet. För att behov av en vårdinsats ska existera krävs dessutom att insatsen är verksam, d.v.s. har en gynnsam effekt på hälsan. Kostnadseffektivitet har sin grund i välfärdsekonomisk teori, för vilken utilitaristisk moralteori utgör en viktig värdegrund. Den välfärdsekonomiska teorin och utilitarismen är viktiga influenser för den hälsoekonomiska disciplinen och dess utvärderingar. Syftet med sådana utvärderingar är att finna den lösning som maximerar den hälsorelaterade nyttan. Rättvisa och kostnadseffektivitet som begrepp tycks alltså fokusera på olika saker, hälsa respektive nytta, vilket gör det i högsta grad relevant att närmare studera olika begrepp som är kopplade till sjukvårdens resultat. Det finns två huvudinriktningar när det gäller hälsobegreppet, dels en biologisk/biostatistisk och dels en holistisk. Ett biologiskt synsätt har traditionellt dominerat inom den medicinska professionen. Boorses biostatistiska hälsobegrepp där hälsa jämställs med statistisk normalitet i biologiska funktioner har erhållit mycket uppmärksamhet och ligger ganska nära den traditionella medicinska uppfattningen. På senare år har dock en mer omfattande syn på hälsa blivit allt mer framträdande. Denna holistiska syn på hälsa inkluderar mer än bara biologiska funktioner då även människors förmåga att fungera i olika avseenden, socialt, fysiskt, psykiskt, arbetsmässigt etc, vägs in. Nyttobegreppet betraktas i termer av subjektiva autonoma preferenser, d.v.s. att det är människors egna önskemål och värderingar som avgör värdet av t.ex. en vårdinsats. Hälsa och nytta ses ibland som väldigt likartade, nästan som olika benämningar på samma sak. Av denna rapport framgår att man inte bör blanda samman dessa båda begrepp då de inte kan anses spegla samma aspekter av sjukvårdens resultat. Det finns också ett antal olika sätt att mäta resultaten – kliniska riskindikatorer för biologiskt orienterad hälsa, psykometriska instrument som kan anses indikera holistisk hälsa, metoder för fastställande av QALY-vikter som motsvarar hälsorelaterade preferenser. Ovanstående metoder har i annat sammanhang jämförts för att få åtminstone en preliminär bild av relationen mellan de båda begreppen hälsa och nytta. Resultatet av denna analys visade att marginalnyttan av hälsa är avtagande, d.v.s. att ju bättre hälsa desto mindre blir nyttotillskottet av en given hälsoförbättring. Detta innebär i sin tur att den antagna konflikten mellan rättvisa (hälsorelaterat behov) och kostnadseffektivitet (nyttomaximering) mildras. Slutsatsen i denna rapport är att de etiska principerna rättvisa uttryckt som behov och kostnadseffektivitet inte står i direkt motsatsställning till varandra så att rangordning krävs. Då båda principerna är både viktiga och önskvärda att inkludera i prioriteringsarbetet är det förmodligen bättre att söka en rimlig avvägning mellan dem än att välja att helt följa en princip på bekostnad av den andra

QALY som effektmått inom vården : Möjligheter och begränsningar

Hälso- och sjukvårdens resurser är ändliga och för att använda resurserna på bästa sätt är prioriteringar nödvändiga. I syfte att tjäna som underlag vid prioriteringar genomförs allt fler hälsoekonomiska utvärderingar, i vilka kostnader för olika behandlingar ställs mot de positiva effekter på hälsa/livskvalitet som de medför. Dessa positiva effekter uttrycks vanligen som kvalitetsjusterade levnadsår (QALYs) och resultatet av en utvärdering  uttrycks som kostnaden per vunnen QALY. Det är dock inte självklart vad en  QALY står för då denna kan mätas och räknas fram på flera olika sätt. Denna rapport ägnas åt effektmåttet QALY med avseende på vad det innebär, vad det är tänkt att representera, hur det mäts, teoretiska och metodologiska problem, samt tänkbara alternativa tillvägagångssätt. Förutom att beskriva och ge en bild av effektmåttet QALY är syftet med rapporten att identifiera intressanta och relevanta frågor för vidare forskning om QALY och mätning av vårdens effekter. Rapporten inleds med ett kapitel där QALY-ansatsen sätts in i sitt sammanhang genom en bakgrund och teoretisk grund. Sedan följer en redogörelse för prospekt teorin, som tagits fram som en kritik mot den traditionella QALYansatsen och som möjligen kan utgöra en alternativ ansats. Kapitel 2 beskriver från vilka olika perspektiv QALY-vikter kan mätas samt vilken betydelse val av perspektiv kan ha för resultatet. Med perspektiv avses här i första hand vem som ska tillfrågas om hur bra eller dåligt ett sjukdomstillstånd är, drabbade patienter eller representanter för allmänheten? I kapitel 3 beskrivs metoder för mätning och värdering av QALY-vikter. Såväl direkta som indirekta metoder förklaras. Metodproblem beskrivs och diskussion förs om fördelar och nackdelar med olika mätmetoder samt vilka skillnader i resultat de kan förväntas medföra. Kapitel 4 ägnas åt specialfrågorna om negativa QALY-vikter, eller hälsotillstånd värre än döden, samt värdering av temporära tillstånd. Mätmetoder för dessa situationer och problem förknippade med dessa diskuteras. I kapitel 5 sätts QALY-ansatsen in i ett större sammanhang genom att den relateras till idén om rättvisa. Frågor som diskuteras är till exempel huruvida QALY-ansatsen är förenlig med en rättvis fördelning av resurser och om rättvisa borde tas hänsyn till i QALY-modellen eller inte. I kapitel 6 länkas QALY-ansatsen till teorier om lycka. Kan lyckoforskningen berika den traditionella hälsoekonomiska ansatsen? Kan lyckoforskningen bidra till bättre metoder för mätning av vårdens effekter, det vi vanligen kallar QALY? Rapporten avslutas med en diskussion som mynnar ut i intressanta och angelägna forskningsfrågor. Tanken är att vi ska gå vidare med en del av dessa frågeställningar.As health care resources are finite priorities are necessary in order to attain an optimal use of resources. To support priority setting an increasing number of health economic assessments are undertaken, in which costs for different treatment strategies are compared to the positive effects on health/quality of life that they result in. These positive effects are often expressed as quality adjusted life years (QALYs) and the result of a health economic assessment is expressed as a cost per QALY gained. However, it is not self-evident what a QALY stands for as it can be measured and calculated in different ways. This report is dedicated to QALY with respect to what it means, what it is meant to represent, how it is measured, theoretical and methodological problems, and possible alternative procedures. The purpose of the report is furthermore to identify interesting and relevant research questions regarding QALY and the measurement of health care effects. The report starts with an introductory chapter putting the QALY-approach into context through a background and theoretical basis. Then prospect theory is briefly outlined. Prospect theory was launched as a critique against the basis of the traditional QALY-approach (i.e. the expected utility theory) and might constitute a possible alternative approach for measuring effects in health care. Chapter 2 describes from which perspectives QALY-weights can be measured and the significance of choice of perspective to the result. By perspective is here mainly meant who should be asked for how good or bad a state of ill health is, affected patients or representatives of the public? In chapter 3 methods for measuring and valuing QALY-weights are described. Both direct and indirect methods are explained. Methodological problems are described and pros and cons of different methods are discussed together with expected differences in results. Chapter 4 is dedicated to the special issues of negative QALY-weights, i.e. health states worse than death, and valuation of temporary health states. Methods for measuring QALY-weights in these situations and its methodological problems are discussed. In chapter 5 the QALY-approach is put into context by relating it to the concept of fairness. Issues discussed are for instance whether the QALY-approach is compatible with a fair distribution of resources and if fairness should be taken into account or not in the QALYapproach. In chapter 6 the QALY-approach is linked to theories of happiness. Might theories of happiness enrich the traditional health economic approach? Can theories of happiness contribute to better methods for measuring health care outcomes, i.e. what we usually call QALY? The report is closed with a discussion leading to interesting and important research questions.Övriga författare: Lars-Åke Levin, Jenny Alwin, Almina Kalkan, Thor-Henrik Brodtkorb, Emelie Heintz, Gustav Tinghög och Fredric Jacobsson.</p