SPECIFIKA OMVÅRDNADSBEHOV HOS INDIVIDER MED AUTISM I PSYKIATRI EN LITTERATURSTUDIE

Autism förekommer i olika former och tillståndet karaktäriseras av att individens språkliga förmåga är avvikande och förmågan till samspel och kommunikation med andra är nedsatt. Syftet med föreliggande arbete var att genom en litteraturstudie undersöka vad som fanns beskrivet i litteraturen gällande specifika omvårdnadsbehov inom den slutna psykiatriska vården för personer med autismspektrumstörning. Sökning utfördes i databaserna ELIN och PubMed samt helsebiblioteket.no. Dessutom genomfördes manuell sökning. Resultatet bearbetades och presenteras med hjälp av Patricia Benners omvårdnadsdomäner. Resultatet visade att dessa individer har specifika omvårdnadsbehov, dock utan närmare precisering. Omvårdnadsforskningen i ämnet är ännu i sin linda. Slutsatsen som kan dras är vikten av gemensamma diagnoskriterier. Avsaknaden av dessa utgör ett hinder för fortsatt jämförande omvårdnadsforskning. Trots tre decennier av forskning har vetenskapen inte kunnat komma till koncensus om begreppen.Autism occurs in different natures and the condition is to be characterized of that the individual's linguistic ability is deviating and the ability to cooperate and communicate with others is impaired. The aim with the presented work is, to through a literature study examine how caring is described. And how a current specific need within the closed psychiatric care for persons with autism spectrum disturbance is illustrated. The search was carried out in the databases Elin, PubMed and helsebiblioteket.no. Moreover, manual search was implemented. The result was processed and is presented within the concept of Patricia Benners nursing theory. The outcome shows that these individuals have specific needs of care, however without closer specification. The caring research in this field is still in its early stage. The conclusion is that the weight of common diagnosis criteria is clarified, as lack of these constitutes an obstacle for continued comparing research. Regardless of three decades of research science has not come to an agreement about the concepts

GIS-baserad multikriterieanalys för placering av små modulära reaktorer i Sveriges fjärde elområde

Med den nuvarande situationen med ökade oroligheter i Europa, bristande elproduktion och en utveckling mot mer elektrifierade samhällen så har ett behov för hållbara energikällor uppstått. Många länder har börjat satsa på små modulära reaktorer (SMR) istället för storskaliga kärnkraftverk då de kan serietillverkas och är enkla att bygga vilket gör dem kostnadseffektiva. Denna studie fokuserade på var den mest optimala placeringen av SMR är inom elområde 4 om man bortser från 17 kap 6a§ miljöbalken. Elområde 4 valdes då det är det elområdet som producerar allra minst och har störst underskott av el. Detta gjordes med hjälp av en multikriterieanalys (MKA) och en efterföljande känslighetsanalys med totalt sex restriktionskriterier och nio faktorer med anvisningar hämtade från svensk lagstiftning, tidigare studier och internationella atomenergiorganet (IAEA). För att bedöma placeringen genomfördes en viktsättning med hjälp av intervjuer och enkäter med fyra olika personer med olika expertisområden inom kärnkraft. För att relatera faktorernas vikter till varandra användes Analytisk Hierarki process (AHP)-metoden vid skapandet av den genomsnittliga viktsättningen. En MKA-karta gjordes för att ta reda på vart den mest optimala platsen är utifrån den genomsnittliga viktsättningen samt en egen karta för de olika experternas egna viktsättningar. Det följdes upp av en känslighetsanalys med en faktor i taget (OAT) metoden och genom att eliminera en faktor i taget för att avgöra ifall den mest optimala platsen ändras och procentuellt hur mycket som arean ändras mellan de olika modellerna. Resultatet visar att den mest optimala platsen att placera en SMR är runtom Barsebäck, där det har stått ett storskaligt kärnkraftverk sedan tidigare. Man kan dra slutsatsen att känslighetsanalysen är robust och att den inte påverkas mycket av förändringar.With the current situation of increased tension in Europe, inadequate electricity production, and a move towards more electrified societies, there has arisen a need for sustainable energy sources. Many countries have started investing in small modular reactors (SMR) instead of large-scale nuclear power plants as they can be mass-produced and are easy to build, making them cost-effective. This study focused on the most optimal location for SMRs within the fourth electrical bidding zone, disregarding section 17-chapter 6a§ of the Swedish Environmental Code. Bidding zone four was chosen as it produces the least amount of electricity and has the largest deficit. This was done using a multicriteria analysis (MCA) and a subsequent sensitivity analysis with a total of six restriction criteria and nine factors considering guidelines taken from Swedish legislation, previous studies on the subject, and the International Atomic Energy Agency (IAEA). To evaluate the placement interviews and questionnaires with four different people with different areas of expertise in nuclear power were carried out as a basis for the average weighting. The Analytic Hierarchy process (AHP) where used to evaluate the factors relative weights to each other. An average MCA map was made to determine the most optimal location based on the average weighting and a separate map for the different experts' own weightings. This was followed by a sensitivity analysis using one factor at a time (OAT) method, and by eliminating a factor to determine how the most optimal location changes, and the percentage of how much the area changes between the different models. The results show that the most optimal site to place an SMR is around Barsebäck where there was a large-scale nuclear power plant previously. One can conclude that the sensitivity analysis is robust and is not significantly impacted by changes

GIS-baserad multikriterieanalys för placering av små modulära reaktorer i Sveriges fjärde elområde

Med den nuvarande situationen med ökade oroligheter i Europa, bristande elproduktion och en utveckling mot mer elektrifierade samhällen så har ett behov för hållbara energikällor uppstått. Många länder har börjat satsa på små modulära reaktorer (SMR) istället för storskaliga kärnkraftverk då de kan serietillverkas och är enkla att bygga vilket gör dem kostnadseffektiva. Denna studie fokuserade på var den mest optimala placeringen av SMR är inom elområde 4 om man bortser från 17 kap 6a§ miljöbalken. Elområde 4 valdes då det är det elområdet som producerar allra minst och har störst underskott av el. Detta gjordes med hjälp av en multikriterieanalys (MKA) och en efterföljande känslighetsanalys med totalt sex restriktionskriterier och nio faktorer med anvisningar hämtade från svensk lagstiftning, tidigare studier och internationella atomenergiorganet (IAEA). För att bedöma placeringen genomfördes en viktsättning med hjälp av intervjuer och enkäter med fyra olika personer med olika expertisområden inom kärnkraft. För att relatera faktorernas vikter till varandra användes Analytisk Hierarki process (AHP)-metoden vid skapandet av den genomsnittliga viktsättningen. En MKA-karta gjordes för att ta reda på vart den mest optimala platsen är utifrån den genomsnittliga viktsättningen samt en egen karta för de olika experternas egna viktsättningar. Det följdes upp av en känslighetsanalys med en faktor i taget (OAT) metoden och genom att eliminera en faktor i taget för att avgöra ifall den mest optimala platsen ändras och procentuellt hur mycket som arean ändras mellan de olika modellerna. Resultatet visar att den mest optimala platsen att placera en SMR är runtom Barsebäck, där det har stått ett storskaligt kärnkraftverk sedan tidigare. Man kan dra slutsatsen att känslighetsanalysen är robust och att den inte påverkas mycket av förändringar.With the current situation of increased tension in Europe, inadequate electricity production, and a move towards more electrified societies, there has arisen a need for sustainable energy sources. Many countries have started investing in small modular reactors (SMR) instead of large-scale nuclear power plants as they can be mass-produced and are easy to build, making them cost-effective. This study focused on the most optimal location for SMRs within the fourth electrical bidding zone, disregarding section 17-chapter 6a§ of the Swedish Environmental Code. Bidding zone four was chosen as it produces the least amount of electricity and has the largest deficit. This was done using a multicriteria analysis (MCA) and a subsequent sensitivity analysis with a total of six restriction criteria and nine factors considering guidelines taken from Swedish legislation, previous studies on the subject, and the International Atomic Energy Agency (IAEA). To evaluate the placement interviews and questionnaires with four different people with different areas of expertise in nuclear power were carried out as a basis for the average weighting. The Analytic Hierarchy process (AHP) where used to evaluate the factors relative weights to each other. An average MCA map was made to determine the most optimal location based on the average weighting and a separate map for the different experts' own weightings. This was followed by a sensitivity analysis using one factor at a time (OAT) method, and by eliminating a factor to determine how the most optimal location changes, and the percentage of how much the area changes between the different models. The results show that the most optimal site to place an SMR is around Barsebäck where there was a large-scale nuclear power plant previously. One can conclude that the sensitivity analysis is robust and is not significantly impacted by changes

Dificultades con <em>Physica</em> II 4: la confrontación dialéctica de Aristóteles con las opiniones precedentes sobre el azar y la disputa en torno a la identidad de sus portavoces

This article examines Aristotle’s critical account of the three groups of opinions on chance presented in Physica [Phys.] II 4-6 and considers the question of the identity of the advocates of these ideas. Aristotle confronts three common beliefs according to which: i) nothing happens by chance; ii) chance is the origin of everything; iii) chance is the instrument of a divine dimension inscrutable to the human mind. However, we find no explicit references to any authors. Who are the deniers of chance and who are its proponents? Who identifies chance with divine functions or particular deities? This article aims to outline the debate on the identity of the advocates of these common beliefs and to contribute to its clarification within the frame of the Aristotelian criticism on ancient atomism.En este artículo se examina la exposición crítica de los tres grupos de opiniones sobre el azar que Aristóteles presenta en Physica [Phys.] II 4 y se pregunta por la identidad de sus portavoces. Aristóteles confronta tres creencias establecidas de acuerdo con las cuales: i) nada sucede por azar; ii) el azar es el origen de todas las cosas; iii) el azar es el instrumento un orden divino inescrutable al razonamiento humano. No obstante, en ningún momento encontramos referencias explícitas a uno o varios pensadores. ¿Quiénes son los negadores del azar y quiénes sus defensores? ¿A quién pertenece la identificación del azar con funciones divinas o divinidades singulares? Objetivo del presente artículo es perfilar el debate en torno a identidad de los defensores de las tres posiciones y contribuir, en la medida de lo posible, a su esclarecimiento en el marco de la crítica aristotélica del atomismo antiguo