Incidence of Raynaud's phenomenon in relation to hand-arm vibration exposure among male workers at an engineering plant a cohort study

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The objective of this study was to assess the incidence of Raynaud's phenomenon in relation to hand-arm vibration exposure in a cohort consisting of male office and manual workers.</p> <p>Methods</p> <p>The baseline population consisted of 94 office and 147 manual workers at an engineering plant. Raynaud's phenomenon (RP) was assessed at baseline and at follow up (at 5, 10 and 15 years). A retrospective and a prospective cohort analysis of data were done. Hand-arm vibration exposure dose was defined as the product of exposure duration and the weighted hand-arm vibration exposure value according to ISO 5349-1.</p> <p>Results</p> <p>The retrospective/prospective incidence of Raynaud's phenomenon was 16/14 per 1000 exposure years among exposed and 2.4/5.0 per 1000 years among the not exposed. The retrospective dose response curve based on 4 dose classes showed that class 2, 3 and 4 had similar response and showed higher incidence than the not-exposed. The dose with RP response to hand-arm vibration corresponded to a 10 year A(8) value between 0.4–1.0 m/s².</p> <p>Conclusion</p> <p>The results indicate that the EU directive on an action value for hand-arm vibration of 2.5 m/s²is not too low. Rather, it suggests that employers should take on actions even at exposure values of 1 m/s²A(8).</p

Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer. En systematisk kunskapsöversikt och meta-analys.

Source at https://hdl.handle.net/2077/71843.Kunskapsöversikten syftar till att specifikt besvara frågan om risk för Dupuytrens sjukdom i relation till exponering för handöverförda vibrationer. Litteraturgenomgången följde PRISMAs systematiska metod omfattande databaserna Ovid MEDLINE® , Embase® Classic och Embase® för perioden 1947 till juli 2020 kompletterat med manuell uppdatering i databasen PubMed® fram till 2020-12-31 samt genomgång av referenslistor i översiktsartiklar och originalartiklar. Vid databassökning erhölls totalt 75 referenser till vilka adderades 13 referenser efter kompletterande manuell sökning. För detaljerad granskning kvarstod 61 artiklar. Selektionskraven innefattade att studien publicerats i granskad tidskrift, på engelskt språk samt avsåg Dupuytrens sjukdom/kontraktur och innefattade uppgifter om vibrationsexponering. Den slutliga selektionen omfattade 11 artiklar varav 8 av tvärsnittsdesign, 2 av fallkontrolldesign och 1 av kohortdesign. Granskning och analys innefattade detaljerad genomgång av studieupplägg, population, design, exponering och utfall med hänsyn tagen till modifierande faktorer. Selekterade studier bedömdes utifrån risk för bias enligt uppställda kriterier för diagnostisk tillförlitlighet, exponering och metodologisk kvalité. Meta-analys avsåg beräkningar av sammanfattande risk för Dupuytrens sjukdom i jämförelse mellan grupper exponerade för vibrationer kontra inte exponerade samt mellan grupper med hög respektive låg exponering av vibrationer inom samma studie. Resultaten visade att den sammanvägda prevalensen av Dupuytrens sjukdom bland exponerade män var cirka 8 % och 4 % bland inte vibrationsexponerade män. Riskbestämningen byggd på en kvalitativ, beskrivande analys (narrativ syntes) av de studier som skattades ha lägre risk för bias bedömdes motsvara, en drygt fördubblad risk för Dupuytrens sjukdom vid arbete med vibrerande maskiner. En kompletterande sammanfattande statistisk syntes (meta-analys) visade på en drygt fördubblad risk. För ett möjligt exponeringsrespons samband talar resultatet från en meta-analys, som visade på en dubblerad risk för högexponerade relativt lågexponerade. De sammanvägda resultaten stödjer slutsatsen att arbete med vibrerande maskiner kan utgöra en enskild riskfaktor för Dupuytrens sjukdom, beaktat att underlaget är litet och att det finns en interaktion mellan ålder och exponering samt att det kan finnas individuella skillnader i predisposition

Röntgendiagnosticerad handartros i relation till exponering för handöverförda vibrationer. En systematisk kunskapsöversikt och meta-analys.

Source at https://hdl.handle.net/2077/73757.Det finns idag ingen uppdaterad evidensbaserad systematisk kunskapsöversikt för sambandet mellan hand-arm vibrationsexponering och röntgen diagnosticerad artros i finger- och handled respektive för benuppluckring (malaci) av handlovsben där vibrationsexponeringsnivåerna kan jämföras. Det saknas även riskbedömningsmodeller som medger risk-värdering utifrån exponerings-respons samband. Följande systematiska kunskapsöversikt syftar till att specifikt besvara frågan om röntgendiagnosticerade artrosförändringar i händerna är relaterat till exponering för hand över förda vibrationer. Syftet avgränsas sålunda till enbart studier på karaktä-ristiska röntgenfynd för artros och bortser från de studier som utgår från kliniska fynd och subjektiva besvär. Kunskapsöversikten syftar även till att bedöma eventuellt exponerings-svars sam band mellan vibrationsdos och röntgendiagnosticerade artrosförändringar samt värdera sambandet med hänsyn tagen till modifierande individfaktorer liksom annan sam varierande exponering

Vibration Exposure in Forwarder Work: Effects of Work Element and Grapple Type

Exposure to whole body vibration (WBV) is a major concern in mechanized forestry work because its adverse effects may become exacerbated by repetitive hand and arm movements, and nonneutral body postures. Moreover, shock-type vibrations have recently been suggested as a possible agent behind pains in the neck and shoulders of forest machine operators. Shocks have been identified in forwarders during loading, but the effects of crane work in forwarders have, to the best of our knowledge, not been studied. Thus, the aim of this study was to assess contributions of crane work elements, and potential effects of the use of three grapple and brake-link combinations, to vibration exposure levels in a small forwarder. Repeated measurements of cabin WBV were acquired, and work elements timed, as a single experienced operator forwarded wood piles on a standardized track in northern Sweden, using the same forwarder and work procedures with each grapple and brake-link combination. The studied crane equipment was found to have little or no effect on the daily WBV exposure. Furthermore, exposure to shock-type vibrations while loading appears to be due to driving rather than crane work. However, there were fewer collisions with remaining trees while using the tilt grapple with brake link, suggesting its use provides a more relaxed and comfortable work environment for forwarder operators and financial benefits for the forest owner by reducing damage in the remaining stand

The effect of fluid consumption on the forest workers' performance strategy

The heart rate development and time consumption of four Zimbabwean forest workers engaged in manual harvesting were studied to assess their performance strategy and whether this strategy was affected by differences in fluid consumption. Each worker was studied during eight consecutive working days and produced 2.4 m3 pulpwood/day. They consumed either 0.17 l or 0.6 l of water each half hour with one fluid scheme assigned to each day according to a randomised block (person) design with four replicates (days). All workers were found to harvest large trees at the start of the working day and small trees at the end. All workers took longer to complete their task when on the low fluid scheme, however, the effect on the heart rate development varied for the individual workers as the strategies adopted to accommodate the stress inflicted by the low fluid scheme, varied for the individual workers. It is recommended that sufficient fluid supply during work is accompanied by training of the workers to convey the need and benefits of sufficient fluid consumptio

Skadehändelser bland självverksamma privata skogsägare

Hälften av Sveriges skogsmarksareal ägs av drygt 350 000 privatpersoner, så kallade privata skogsägare. Minst två tredjedelar av de privata skogsägarna utför själva praktiskt arbete på den egna skogsfastigheten. Denna självverksamhet står årligen för 14 miljoner arbetstimmar, vilket motsvarar drygt hälften av den totala arbetstiden inom svenskt skogsbruk. Tillgängliga uppgifter antyder att självverksamma i skogen har en högre förekomst av arbetsolyckor jämfört med andra förvärvsarbetande. Med undantag för dödsfall sker dock ingen systematisk insamlingen av uppgifter om arbetsolyckor relaterade till självverksamt skogsarbete och kunskapen om denna sorts olyckor är därför låg. Mot denna bakgrund har syftet med föreliggande studie varit att öka kunskapen om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete genom att utnyttja olika allmänt tillgängliga register. För sexårsperioden 1 januari 1996 – 31 december 2001 inhämtades uppgifter om inträffade skadehändelser vid självverksamt skogsarbete från Arbetsmiljöverkets informationssystem ISA, AFA Försäkrings skadedatabas samt skaderegistret vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS). Vid jämförelserna återfanns det som förväntat stora inbördes skillnader mellan registrena med avseende på de skadetyper och antal. Dessutom tydliggjordes både effekterna av svårigheten att definiera gruppen som utför självverksamt skogsarbete samt att arbetet till stor del inte utförs som förvärvsarbete. Beroende på vilken grupperingsdefinition, vilket register och vilken allvarlighetsgrad på skadorna som används varierar följaktligen skattningar av det totala skadeantalet kraftigt. Ett antal olika skattningar gjordes i studien, med en variationsbredd från 85 till mer än 2 550 olyckor per år totalt i landet. Trots de många olikheterna som fanns mellan de tre registren så förmedlade de en relativt likvärdig bild av skadehändelserna. Det självverksamma skogsarbetet var drabbat av allvarliga olyckor och dödsfallen utgjorde 7% av samtliga dödsfall i ISA-registret. Trädfällning var en av de mest skadedrabbade arbetsaktiviteterna, där det var det fallande trädet och därmer osäker trädfällning snarare än motorsågen i sig som verkade orsakade olyckorna. Förbättrad trädfällningskompetens ses därför som en viktig faktor i strävandet efter att minska antalet olyckor i självverksamt skogsarbete. Dessutom åskådliggjordes vedarbete, dvs att kapa och klyva ved, som en vanlig men hittills ganska okänd skadehändelse. En systematisk och fortlöpande uppföljning av skador är en av grundförutsättingarna för att möjliggöra en meningsfull utvärdering av preventionsinsatser. De studerade registren tillför viktig information, men kan inte anses ge en komplett och heltäckande bild av skadorna i självverksamt skogsarbete. Skogsstyrelsens årliga intervjuundersökning till det privata skogsbruket rekommeras i stället som lämplig och kostnadseffektiv datakälla. Att kombinera insamling av uppgifter om arbetsinsats och skadefall skulle dessutom tillföra den i dagsläget saknade informationen om exponeringen som behövs för att kunna göra välgrundade bedömningar av skadeförekomsten (incidensen)

Absorption of vibration energy in the human hand and arm

The risk assessment of hand-arm transmitted vibration is today based on measurements of the magnitude, frequency spectra and duration of the vibration stimuli. It is, however, reasonable to assume that the detrimental effects might depend on the vibration energy absorbed by the hand and arm. Therefore, the aims of this thesis have been to; (i) examine the mechanical and energy absorbing properties of the hand and arm during vibration exposure, (ii) perform theoretical calculations of the amount of absorbed energy, (iii) compare the calculated results with direct measurements. The results show that the mechanical and energy absorbing properties depend on the frequency and direction of the vibration stimuli. Higher vibration levels, as well as more firm handgrips, resulted in higher impedance and absorption of energy. The constitution of the hand and arm also affected, the results to a large extent whereas the varying hand-arm postures had only a small influence. Using the vibration characteristics for a certain tool and the mechanical properties of the hand and arm, a good agreement between theoretical calculations and direct measurements of the amount of absorbed energy could be established. Furthermore, the shape of the frequency spectra for the energy absorption was found to be unequal for different vibration directions and not in accordance with the currently used frequency weighting routine. Finally, the findings support the idea that future standards for risk assessment of vibrations should rather be based on the energy absorption concept.Godkänd; 1990; 20070429 (ysko

Kunskapsunderlag för åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner : Tekniska aspekter

Current knowledge regarding disorders in work with hand-held vibrating machines : Technical aspects In many occupations, hand-held vibrating tools occur as a work environment factor that causes injuries or complaints. This document deals with different technical aspects for reduction of vibration exposure such as basic concepts of exposure, standards and ordinance as well as recommendations for measurements and assessments of vibration. The report describes the differences between the vibration characteristics of different types of tool. It is shown that hand-held vibrating tools could be categorised in two types, namely rotatory and percussive. The document gives example of the relation between vibration values obtained during type testing of vibration at the handles according to ISO 8662, and corresponding vibration value measured according to ISO 5349. The relation shows that the use of vibration values obtained through type testing is may inadequate for the assessment of work with a special type of tool. Type tested values should only be used for comparison of machines tested under the same conditions. At the end of the document a review is presented of different technical possibilities for exposure reduction.Vibrationer som skade- och besvärsorsakande arbetsmiljöfaktor förekommer inom ett stort antal yrken och verksamheter. Föreliggande dokument behandlar olika tekniska aspekter på åtgärder mot skador och besvär i arbete med handhållna vibrerande maskiner. Detta innefattar en genomgång av grundläggande definitioner, föreskrifter och standarder samt mätningar och utvärdering. I rapporten behandlas speciellt skillnaden mellan olika typer av maskiner. Resultat presenteras som visar att handhållna maskiner kan kategoriseras i två typer av maskiner, nämligen roterande och slående. Dokumentet ger också exempel på sambandet mellan CE-deklarerade vibrationer, i enlighet med ISO 8662, hos handhållna maskiner och vibrationer hos motsvarande maskiner som uppmäts under fältmässiga förhållanden, enligt ISO 5349. Av jämförelsen framgår att det är inte lämpligt att använda deklarerade värden för exempelvis hygienisk bedömning av arbete med en speciell maskin. Deklarerade värden bör därför enbart användas för att jämföra motsvarande maskiner med varandra. Dokumentet avslutas med en genomgång av olika exponeringsminskande åtgärder. Detta avsnitt omfattar olika tekniska och organisatoriska insatser