Gendered aspects of Leisure-time teachers' care - social and physical dimensions

This article aims to gain knowledge on how gender and profession are accounted for and expressed in leisure-time teachers’ (LtTs) work in Sweden, with a specific focus on the caring aspects of the profession. Our results show that LtTs take up various positions in navigating between aspects connected to managerialism and external auditing as well as trust and internal valuation. We argue that the need exists for an expanded understanding of care in order to recognise and reward various gendered actions and activities in teachers’ caring orientation. The article provides knowledge to both researchers and practitioners on gendered nuances of care that by tradition have been connected to women

”Och jag har redan fyllt fyra år!” – kunskaper om och användning av ålder bland förskolebarn

Under 1990-talet har den svenska förskolan förändrats. Flera stora reformer har genomförts (t.ex. läroplan och maxtaxa) och den venska förskolan har kommit att framstå som ”barnens egen” förskola där barn har rätt till deltagande i pedagogiska verksamheter. Det framträder också nya synsätt på barn och barndom där barnen numera betraktas som aktiva, självständiga individer som inte bara tillåts utan också förväntas ha inflytande över sin vardag (se t.ex. Kampmann 2004). Arbetet med normer och värden betonas särskilt i förskolan, barnen ska utvecklas till demokratiska medborgare som har förståelse för och kan handskas med den kulturella mångfald och de olikheter som samhället består av. I denna decentraliserade förskola har ansvar för innehåll i verksamheten till stor del flyttats från centralt håll till de pedagoger och de praktiker där verksamheten tar form. På så vis har förskolan blivit en institution för värdefostran där barn genom sitt deltagande i förskolans verksamheter blir subjekt för genomförandet av centrala politiska idéer om t.ex. allas lika värde. Men hur ser det ut i praktiken? Den här studien är en del av ett större projekt som vi kallar ”Förändring och stabilitet i sociala kunskapsdomäner bland barn i förskolan” och som syftar till att integrera perspektiv på barndom, barns kamratkulturer och förskolan som institution. En mer detaljerad beskrivning av projektets teoretiska grunder finns återgivet i Löfdahl (2005). Syftet med denna artikel är att undersöka och beskriva hur barn i förskolan tillsammans skapar och använder kunskap om ålder i gemensamma aktiviteter. I syftet ingår att utveckla teoretiska begrepp för att tolka och förstå betydelsen av ålder inom dessa sociala kunskapssystem.

Vad har de för sig i skolan efter klockan 3? : Installationsföreläsning, 15 september 2010

Den här föreläsningen handlar om fritidshem och hur lärare berättar om den verksamhet som de arbetar med och om hur barnen iscensätter sin fritidshemsverksamhet . Resultaten som presenteras kommer från en pågående studie om kunskapsmöjligheter i svenska fritidshem som jag arbetar med tillsammans med mina kollegor Tomas Saar och Maria Hjalmarsson inom UBB – Utbildningsvetenskapliga studier av barn och barndom

Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands

Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands.

Narratives of Teachers and Teacher Unions in Swedish Facebook Rebellion Groups

This study examines narratives about the teaching profession and teacher unions that Swedish teachers jointly produce in two teachers’ rebellion groups on Facebook, which is followed by a total of around 20,000 teachers. A sample of 33 posts and 2,445 comments were analysed using a narrative approach. The findings highlight narratives in which teachers wish to return to “the good old days”, struggle with everyday frustrations, call for a strike as an immediate solution, and describe hypothetical futures presenting the opportunity for proactive action and call teacher unions to dialogue rather than wait for them to satisfy the teachers’ demands

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap

Förskolans nya kostym : Omsorg i termer av lärande och kunskap

Den här artikeln är en del av ett projekt som studerar förändringar i förskollärarprofessionen i den svenska förskolan. Projektet tar avstamp i kravet på lärarna att arbeta med att dokumentera förskolans kvalitetsarbete. De övergripande frågor som ställs handlar om hur förskollärarna i relation till arbetet med dokumentation visar upp sin verksamhet och i samband med detta vilka delar som visas upp och vilka delar som tystas och osynliggörs.   Som en del av projektet studerar vi särskilt innebörder i begreppet omsorg i relation till dokumentationsarbetet. Tidigare studier inom projektet visar att omsorg är ett otydligt begrepp i dokument om förskolans verksamhet. Den här artikelns empiriska material består av observationer från personalmöten på förskolan samt intervjuer med förskolechefer och förskollärare när de diskuterar arbetet med att dokumentera kvalitetsarbetet i förskolan. Specifika analytiska redskap har hämtats dels från utbildningspolitiska teorier samt från teorier om lärarprofessionalism där mjuka värden som omsorg och närhet lyfts fram som viktiga kännetecken i förskollärares profession.   Resultaten visar att förskollärare och deras chefer inte talar om omsorg i särskilt stor utsträckning och när begreppet nämns så framhålls svårigheter med att beskriva och dokumentera innebörder av omsorg. För att hantera dessa svårigheter utvecklas skilda professionella strategier som handlar om att fly undan utmaningarna på olika vis och att omsorg som begrepp i förskolans verksamhet ges nya innebörder i termer av lärande och kunskap.

Det är inte jag som har tillsatt mig själv på posten : Motstånd och ironi i relationer mellan förstelärare och deras kollegor

2013 infördes en ny reform om karriärvägar för lärare. Genom att tillsätta 17 000 lärare i en ny position, en formellt högre befattning – förstelärare - förväntas reformen förutom att bidra till skolutveckling och förbättrad måluppfyllelse även att höja läraryrkets status. Efter reformens två första år konstateras att förstelärarpositionen domineras av kvinnor. I artikeln belyses de villkor som kvinnor i lärarkarriärer mött och fortfarande möter, villkor som relateras till de positioner som förstelärarna upplever sig ha. Data från intervjuer och enkäter belyser hur första generationens förstelärare själva upplever att lärarkollegor ser på deras nya position och hur de själva hanterar dessa bemötanden. I analysen av data har vi inspirerats av ett teoretiskt ramverk av Wahl, Holgersson och Höök (1998) om hur ironi och motstånd används för att hantera skilda positioner bland kollegor. Resultaten visar framförallt hur förstelärare utsätts för ironiska kommentarer och gliringar från kollegor, men även hur förstelärare gör motstånd och hävdar sin position.    Begreppet position används i artikeln i två betydelser. Å ena sidan refererar position till den formella befattningen som förstelärarna har fått genom förordnandet. Å andra sidan hänvisar positionsbegreppet till den symboliska plats som förstelärarna försätts och försätter sig själva i genom interaktion med andra i yrkesvardagens praktiker

Ledarskap i förändring och behov av ett ansvarsfullt ledarskap som begrepp för framtidens förskola

I svensk förskola är endast 40% av de som arbetar utbildade förskollärare, vilket i praktiken innebär att undervisning till stor del genomförs av barnskötare (eller annan pedagogisk personal). I förskolans styrdokument anges att det är förskolläraren som ska ansvara för undervisningen. Om barnskötare genomför undervisningen ska detta ske under ledning av förskollärare. I artikeln undersöks hur förskollärare beskriver sitt ledarskap över barnskötares undervisning. Analysen har genomförts med stöd i teorier om lärares professionalism som ansvarsfull eller som redovisningsskyldig. Resultaten visar på flera spänningsfält mellan dessa logiker, där förskollärares ledarskap över barnskötares undervisning både förhåller sig till ett professionellt ansvar och en redovisningsskyldighet, men där redovisningsskyldigheten tenderar att överväga. Resultaten diskuteras utifrån möjligheten att etablera ett nytt ledarskapsbegrepp i förskolan: ansvarsfullt ledarskap