Emergency Rhetoric in the US Congress: Debating the National Emergencies Act of 1976

From the Constitutional Convention onwards the question of emergency powers has been central to political discussions in the United States. The debates on the National Emergencies Act of 1976 (“NEA”) can be seen, however, as specifically relevant to the conception of the state of emergency in US constitutional politics. The law placed the process of declaring, executing, and terminating a state of emergency on a statutory footing and established new procedures for dealing with further emergencies. The paper examines, through the debates, the question of to what extent president’s war/emergency powers are contingent on Congress exploiting its own constitutional powers. The problematic of dealing with emergency powers through the framework of a statutory delegation of power is also addresse

Emergency Rhetoric in the US Congress: Debating the National Emergencies Act of 1976

From the Constitutional Convention onwards the question of emergency powers has been central to political discussions in the United States. The debates on the National Emergencies Act of 1976 (“NEA”) can be seen, however, as specifically relevant to the conception of the state of emergency in US constitutional politics. The law placed the process of declaring, executing, and terminating a state of emergency on a statutory footing and established new procedures for dealing with further emergencies. The paper examines, through the debates, the question of to what extent president’s war/emergency powers are contingent on Congress exploiting its own constitutional powers. The problematic of dealing with emergency powers through the framework of a statutory delegation of power is also addressed

Luftig sårläkning

En av de vanligaste skadorna på hästar är någon form av sår. Veterinären har till uppgift att avgöra vilken hantering som är lämpligast för det aktuella såret. I de fall där det är möjligt brukar en primär sårläkning vara att föredra då såret läker både snabbare och med mindre ärrvävnad än vid sekundär sårläkning. Om såret är kontaminerat eller om sårkanterna inte når ihop för att sutureras blir sekundär sårläkning det enda alternativet. Ofta behandlas en sekundär sårläkning genom ett förband som täcker såret för att skydda samt helt eller delvis stänga in såret i en kontrollerad miljö. För att välja vilken typ av förband som bör användas är det viktigt att ha kunskap om och känna igen sårets olika läkningsfaser. Faserna beter sig olika och kräver olika miljöer för att läkning ska ske optimalt. En och samma typ av förband kan således inte användas på alla sår eller genom sårets alla faser. Vanliga komplikationer under sårläkning är infektioner eller bildandet av exuberant granulation tissue (EGT) vilka gör att såren riskerar att inte kunna läka. Sår på distala extremiteterna som bandageras utvecklar både biofilm och EGT i större utsträckning än obandagerade sår. Ett sår som hålls fuktigt läker snabbare och med bättre epitelisering. En ny typ av förband (Rheva) undersöktes med avseende på genomsläpplighet av smuts och fukt. Förbandet, vilket har formen av en kupol med perforeringar, låter såret luftas samtidigt som det påstås behålla en fuktig sårmiljö och skydda mot kontamination. Förbanden placerades på både klippt och oklippt päls på intakt hud så inga sår gjordes på hästarna. I varje förband placerades en kompress som före och efter varje försökstillfälle kontrollvägdes. I detta kandidatarbete inom djuromvårdnad har två studier utförts parallellt, en för att undersöka genomsläppligheten av smuts och en för att undersöka genomsläppligheten av fukt hos förbandet. I smutsstudien användes torra kompresser och i fuktstudien användes kompresser preparerade med vatten. Resultatet visade att samtliga kompresser hade en liten ökad vikt efter försökstillfället jämfört med innan de placerades i förbandet eller preparerades med vatten. Denna viktökning kan antydas bero på smuts men kan även bero på annat. Kompresserna som preparerades med vatten återgick nästan helt till sin ursprungliga vikt och kan därför inte anses behålla någon fukt.One of the most common injuries in horses are different types of wounds. The veterinarian is responsible for determining which kind of management is most appropriate for the specific wound. When possible, primary wound healing is usually preferred as the wound heals both faster and with less formation of scar tissue compare with secondary wound healing. If the wound is contaminated or if the edges of the wound is too far from each other to be sutured, secondary wound healing becomes the only option. A secondary wound healing is often handled with an occlusive or semiocclusive dressing to protect the wound and to create a controlled environment. In order to choose the right type of dressing it is important to have knowledge of the phases of wound healing. Different phases require different environment for optimal healing. There is not one single type of wound coverage that can be used on all wounds or through al wound healing phases. Common factors that impair wound healing are infections or formation of exuberant granulation tissue, which can lead to prolonged or unsuccessful healing. Bandaged wounds on the distal extremities of the horse develop biofilm and exuberant granulation tissue to a greater extent compared with unbandaged wounds. Wounds that heal in a moist environment heal both faster and with better epithelialisation. A new type of dressing (Rheva) has been investigated with respect to the permeability of dirt and moisture. The dressing, which have the shape of a dome with perforations, allows air to pass through at the same time as it is claimed to maintain a moist environment and protect the wound against contamination. The dressings were placed on intact skin, both on cut and uncut coat. No wounds were created. In each dressing a compress was placed. Before and after every study period the compresses was weighed. In this thesis in animal nursing two parallel studies were conducted, one to investigate the permeability of dirt and one to investigate the permeability of moisture. For the study about dirt, dry compresses were placed in the dressing. For the study about moisture, the compresses were prepared with water before application in the dressings. The results showed a slight increase in the weight of the compresses after the study period compared to before they were placed in the dressings or prepared with water. This increase in weight can be suggested to be due to dirt but could also have other explanations. The compresses prepared with water returned almost completely to their original weight and the dressing can therefore not be considered to retain any moisture

YK:n legitimiteetti yleiskokouksen kautta tarkasteltuna

Legitimiteetti tai legitiimisyys on yksi Yhdistyneiden kansakuntien (YK) toiminnan kannalta keskeisistä käsitteistä, joka linkittyy myös monenkeskiseen yhteistyöhön ja siihen sitoutumiseen. Tässä katsausartikkelissa tarkastellaan YK:n legitimiteettiä yleiskokouksen näkökulmasta ja kysytään, miten yleiskokouksen uudistamista koskeva keskustelu vaikuttaa puolestaan koko YK:n legitimiteettiin. Erityisenä kiinnostuksen kohteena on kirjallisuudessa vähälle huomiolle jäänyt YK:n yleiskokous kansainvälisen politiikan toimijana ja yleiskokouksen mandaatti toimia eri kansainvälisen politiikan alaan kuuluvissa kysymyksissä. Artikkeli osoittaa, miten yleiskokouksella on tärkeä tehtävä koko YK:n kannalta: se ei ainoastaan luo perusteita legitimiteetille erityisenä globaalina ja universaalina toimijana, jossa kaikilla 193 jäsenmaalla on yhtäläinen ääni- ja puheoikeus, vaan se myös legitimoi YK:ssa tehtäviä päätöksiä ja normeja

Sota ja rauha Lähi-idässä - ajatuksia sotahistoriasta ja sen tutkimuksesta

Artikkelin johdannossa todetaan tarkasteluun valitun alueen erityispiirre. "Sotahistoriallisen tarkastelun kohteena Lähi-itä on kiinnostava siksi, että Israelin ja sen arabinaapurien välinen jännitys ja ajoittainen sota on jatkunut nykyisellään yli40 vuotta. Sellaisena se on yksi nykyajan pisimmistä sodista." Rajauksena todetaan, että käsittelyssä on nk. Palestiinan alue.perusteiksi tarkastellaan Palestiinan tapahtumia vuodesta 9 000 eKr. 1800-luvulle jKr. Seuraavan tuodaan esille Lähi-idän kriisien rakentuminen. "Nykyistä asetelmaa kohti tilanne rupesi kehittymään 1800-luvun puolivälin jälkeen, jolloin juutalaisten kiinnostus Palestiinaa kohtaan voimistui. Yhtenä syynä olivat Itä-Euroopassa, etenkin Venäjän keisarikunnan alueella, sattuneet juutalaisvainot, ns. pogromit, jotka aikaansaivat laajan siirtolaisuuden." Artikkelin loppuosassa kuvataan tapahtumia Palestiinan kriisin kärjistyessä sodaksi, sodan ja rauhan vuorottelua sekä sotaa ja rauhaa historiallisena prosessina.ISBN: 951-99871-3-

Hyvinkää itsenäisyyssodassa 1918

Kirjoittaja perustelee tutkimuksensa alussa miksi Hyvinkää on valittu kohteeksi. Hänen mukaansa Hyvinkäällä surmattiin huomattavasti enemmän punaisiksi luettavia henkilöitä kuin valkoisia. Selittäviä tekijöitä voivat hänen mukaansa olla saksalaisten hyökkäys, äärimmilleen kiristyneet luokkavastakohdat, paikkakunnan epätavallisen voimakkaat sisäiset jännitteet tai ulkopuolisten tekijöiden vaikutukset. "Näihin kysymyksiin ei ole tyydyttäviä vastauksia. Tämä tutkimus kokee paitsi valottaa terroria paikallisena ilmiönä myös tarkastella, missä määrin tapahtumain kulku oli yleisvaltakunnallisesti tyypillistä. Hyvinkään operaatiossa voidaan olettaa ilmenevän pelkistetympänä sen taktiikan ja sodankäyntimallin, joka leimasi taisteluja yleisemminkin. Hyvinkäällä ennen sotaa vallinneet olosuhteet johtivat siihen, että Hyvinkäästä tuli punainen, ja edelleen siihen, että sota tuli Hyvinkäälle. Sota seurauksineen ei tule riittävästi selitetyksi, ellei tutkimukseen liitetä myös jälkiselvittelyä, joka nimenomaan Hyvinkäällä muodostui ankaraksi. Juuri tämä vaikutusilmiö on ollut yksi vähiten tutkituista asioista."Aluksi käsitellään "itsenäisyyssota"-käsitteen sisältöä verrattuna muihin ko. sodasta käytettyihin nimityksiin. Seuraavassa luvussa käsitellään Hyvinkään alueen yhteiskunnallisia kehityspiirteitä 1860-1917. Luvussa "Punainen Hyvinkää" tarkastellaan vallan siirtymistä sosialisteille, punakaartin syntyä, punaista kunnallishallintoa ja terroria sekä Hyvinkään punakaartia sodassa. Viides luku tarkastelee Hyvinkäällä käytyjen taistelujen kulkua ja sen eri osapuolia. Viimeisessä luvussa, "Valkoinen Hyvinkää", tarkastellaan Hyvinkään valtausta ja valkoista valtaa lieveilmiöineen ml. taulukot valkoisen vallan terrorin uhreista sekä teloitusten ja mielivallan päättymistä.ISBN: 951-99761-6-

KRÅKKÄRRET I RAMPLJUSET : En diskursanalys av Kråkkärrets representation i nyhetsartiklar

3,8 miljoner av Finlands 5,5 miljoner invånare bor i städer, eller i någon tätort. Av dessa bor en markant andel i förorter byggda under 1970-talets urbaniseringsvåg. En del av dessa förorter har i dagsläget fått ett mindre smickrande rykte. Förorternas dåliga rykte har konstruerats till viss del genom representationer i dagstidningar och media. I denna avhandling undersöks hur Kråkkärret, en av de största förorterna i Åbo, representeras i tidningsartiklar publicerade år 2005 samt mellan åren 2010 och 2018. Syftet för avhandlingen är att studera språket och diskurserna med vilka Kråkkärret representeras i media. Samt att visa hur tidningsartiklarnas språkbruk inverka förorternas rykte och genom vilka mekanismer en förortsdiskurs byggs. Avhandlingens teoretiska referensram ligger primärt på en socialkonstruktivistisk grund. Det huvudsakliga teoretiska verktyget är den franska marxistiska sociologen Henri Lefebvres rumsliga triad. Genom triaden kan tidningsartiklarna placeras i en kontext som hjälper oss att förstå hur plats konstrueras genom diskurserna. Utöver det används teorier om både platsidentitet samt om rumslighet för att åskådliggöra vad plats kan och rum kan innebära för människor och vad plats egentligen kan tänkas vara. Utgångsläget för avhandlingen är 61 artiklar publicerade i finska tidningar. Dessa artiklar kodades i grundkategorier vilka alla har med Kråkkärrets representation att göra. För att fördjupa mig i artiklarnas sätt att representera Kråkkärret valdes 17 artiklar till en diskursanalys. Artiklarna är representativa för hela materialet och genom att analysera dessa artiklar nyanseras bilden om hur Kråkkärret representeras i media. Utöver detta genomfördes en bildanalys för att se hur Kråkkärret illustreras i bild i artiklarna. Resultaten av denna avhandling visar att Kråkkärret representeras ofta genom hänvisningar till invandring och som en invandrarförort. Representationen tangerar ofta även de sociala problemen som finns i Kråkkärret. Avhandlingen resultat sammanfaller med andra forskningsresultat med likartad tematik. Därav går det att konstatera att förorter representeras i ungefär samma terminologi som tidigare

Chemical engineering of surface coatings for natural stones

Natural stones are materials widely used in today’s architecture. White stones (such as marble) and speckled stones (such as granite) are regarded as suitable for decorative purposes and as construction materials. A major challenge with natural stones is that they degrade in nature through weathering effects, such as UV exposure, acid degradation as well as mechanical weathering through salt crystallization and ice formation inside the pores of the stones. The overall objective of this work has been to develop different hydrophobization methods suitable for natural stones, with the goal of minimizing water contact with the stone substrates and consequently deterring weathering effects. Another goal was to develop testing methods for the evaluation of the protective effects of hydrophobic coatings on natural stones, when weathering was concerned. In this study, a hydrophobic pore-lining coating for marble stones was produced via static and dynamic application methods. In the static systems using a total immersion method, a successful hydrophobization of marble stone products with a fluorosurfactant was verified by water contact angle and capillary absorption measurements before and after intentional UV degradation of the outmost modified layer. Optimization of treatment time and solution concentration led to marble stones that were fully protected from water absorption, even if the outermost surface was degraded by UV weathering. The functionalization method for hydrophobization of porous marble networks was further optimized by controlling the vesicle behavior of fluorosurfactants via tuning the solvent polarity and reaction temperature, leading to successful functionalization deep inside the porous network of the marble stones. This was confirmed by removing the outermost surface of the coated stones through mechanical grinding and measuring capillary absorption on the new surface, showing an increase in effective functionalization depth from μm to mm scale. The functionalization process was furthermore refined through the use of a spray coating method. The optimized spray coating conditions yielded an effective penetration of the fluorosurfactant into the pores of marble, ensuring a long-term protection against water uptake through pore wall functionalization. The final coating also displayed anti-graffiti properties, allowing for graffiti paint to repeatedly be easily washed away with a pressure washer 3-4 times. A new coating could be applied when the first coating lost its effectiveness. Lastly, a durable surface coating based on polydimethylsiloxane for granite was studied to inhibit aging effects related to weathering of granite. The impact of several common weathering effects was evaluated by determining the mass loss, water contact angle, capillary water absorption and possible color alterations before and after the surface treatments. An important discovery was that the impact of the weathering tests on the pure granite was in most cases quite small, however, still noticeable and in some cases even considerable (especially concerning salt weathering). Furthermore, it was found out that sufficiently thick PDMS coatings displayed a superior stability in all the studied weathering tests compared to a reference coating, as the impact of weathering on the hydrophobic functionality of the PDMS-coated samples was minimal. Furthermore, due to the excellent water and salt blocking behavior, the PDMS-coated stones displayed an overall better stability against weathering compared to the untreated stones

Bærekraft på Oslo Børs - Ikke finansiell informasjon i OBX selskaper

Bærekraft er et begrep vi stadig hører om, enten i forbindelse med ansvarlig forretningsdrift, grønne bedrifter eller nyhetsartikler som påpeker alvorlige klimaendringer. Viktigheten av bærekraftig utvikling er i konstant økning, da påvirkningene av klimaendringene er større enn noen gang før (FN-sambandet, 2021). Li, Lu & Nassar (2021, s. 2) påpeker at i samsvar med den økende interessen for samfunnsansvar og bærekraftige investeringer, er det også et økende behov for å måle selskapenes ytelse på bærekraftige forhold og aktivitetsområder. Dette legger grunnlaget for vår studie. Investorer og andre interessenter setter krav til selskapenes bærekraftige prestasjoner og ønsker at de skal være sterke bidragsytere til en bærekraftig fremtid. Av den grunn er selskapenes rapportering av bærekraftsinformasjon viktig, slik at de selv kan måle fremgang på viktige punkter, sette inn tiltak for å redusere selskapets miljøpåvirkninger og samtidig gi investorer og andre interessenter innsyn i selskapets aktiviteter. Målet med rapportering av bærekraftsinformasjon er klart, likevel møter selskapene og investorene flere utfordringer. Hovedutfordringen innebærer mangel på et standardisert rammeverk for hvordan bærekraftsrapportering skal gjennomføres. Konsekvensene dette medfører inkluderer manglende overførbarhet av ikke-finansiell informasjon, at investorer risikerer å ta valg på unøyaktig grunnlag, og vanskeligheter for selskap å vite hvilke hjelpemidler de skal bruke for rapportering av bærekraftsinformasjon. Formålet med denne studien er å kartlegge hvilken ikke-finansiell informasjon 25 norske børsnoterte selskaper oppgir ved rapportering av bærekraftsinformasjon, sett i lys av tidligere forskning og innhentet empiri. Per dags dato er det ingen lovpålagt standard for hvordan selskaper skal rapportere ikke-finansiell informasjon, men grunnet viktigheten rundt ansvarlig forretningsdrift og reduksjon av klimapåvirkninger, er det interessant å se hvordan bærekraftsrapporteringen er i dag, før det eventuelt blir laget en felles lovpålagt standard. Studiens funn viser tydelig at selskapene har ulike måter å presentere sin bærekraftsinformasjon på, da de bruker forskjellige definisjoner og måleenheter, noe som resulterer i stor variasjon blant måleindikatorene som er rapportert. Totalt har vi endt opp med 936 måleindikatorer blant de 25 selskapene i utvalget vårt. 675 av indikatorene er unike, som vil si at bare ett selskap har oppgitt akkurat denne måleindikatoren. Dette betyr at vi får 261 måleindikatorer hvor eller flere selskap har rapporter på samme indikator. Videre har vi undersøkt hvilket beregningsgrunnlag, 7 av selskapene, oppgir for måleindikatorene «klimagassutslipp» og «sykefravær»