Phylogenetic Studies in the Lamiales with Special Focus on Scrophulariaceae and Stilbaceae

This thesis deals with plants from the flowering plant order Lamiales, and especially the two families Scrophulariaceae and Stilbaceae. Both families have their main geographical distribution in southern Africa. The thesis presents phylogenies of Scrophulariaceae s. lat. that can be used as a framework both for a future formal classification of the Scrophulariaceae and of allied taxa. A new circumscription of the tribe Manuleeae of Scrophulariaceae is presented including also genera earlier placed in the tribe Selagineae (sometimes recognised as a family of its own, Selaginaceae). Manuleeae now consists of the genera: Barthlottia, Chaenostoma, Chenopodiopsis, Dischisma, Glekia, Globulariopsis, Glumicalyx, Gosela, Hebenstretia, Jamesbrittenia, Limosella, Lyperia, Manulea, Manuleopsis, Melanospermum, Phyllopodium, Polycarena, Pseudoselago, Reyemeia, Selago, Strobilopsis, Sutera, Tetraselago, Trieenea and Zaluzianskya. The genera Sutera and Selago are given new circumscriptions; Sutera is divided into two genera, Sutera and Chaenostoma. Selago is circumscribed to contain also taxa that formerly have been placed in Microdon and Cromidon. A new circumscription and infrafamiliar classification of the family Stilbaceae is also presented. Stilbaceae will consist of the three tribes: Bowkerieae, consisting of the genera Anastrabe, Bowkeria and Ixianthes; Hallerieae, consisting of Charadrophila and Halleria; and Stilbeae, consisting of Nuxia and Stilbe. Furthermore, the genera Campylostachys, Euthystachys, Kogelbergia and Retzia are all included in the genus Stilbe. The results in the thesis are based on parsimony and Bayesian phylogenetic inferences of DNA sequence data. Further, morphological characters are analysed and compared to the molecular phylogenies

Att utbilda sjuksköterskor i våldspreventiva åtgärder

Bakgrund: Sjuksköterskan riskerar i sin yrkesroll att utsättas för våld på sin arbetsplats. Enligt lag skall arbetsgivaren tillse att personal har tillräcklig utbildning för att motverka ohälsa och olycka på arbetsplatsen. Våldspreventiva utbildningar är en metod som kan användas för att minska problemet med våld på arbetsplatsen. Dock finns det begränsat med forskning som visar vilken effekt våldspreventiva utbildning har. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka faktorer i våldspreventiva utbildningar av sjuksköterskor som påverkar effekten av genomförd utbildning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie med en kvantitativ ansats. Data har samlats ur tio kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar. Tre teman av betydelse för våldspreventiva utbildningar identifierades i analysen; undervisningsmetod, utbildningsinnehåll och undervisningstid vilka användes för att kategorisera resultatet. Resultat: Effekten av våldspreventiv utbildning diskuterades i relation till respektive tema där det framkom signifikanta samband mellan att utbilda i deskalering samt effekt av utbildning. Även utbildning i riskbedömning genom användandet av en riskbedömningsskala gav effekt. Workshops visade sig vara en effektiv form av undervisning. Inget samband kunde hittas mellan tidsfaktorn och effekten av utbildningen. Konklusion: Resultatet i litteraturstudien visade att utbildning i våldsdeskalerade metoder samt riskbedömning av patienter var effektivt och att våldsförebyggande utbildningar företrädesvis bör ges i form av workshops.Background: Nurses are at risk of being subjected to workplace violence. By Swedish law, the employer is obligated to prevent the risk of work-related injuries and accidents. Courses in violence prevention is a way of reducing these risks but little research is done on the effectiveness in prevention. Aim: The aim of this study was to investigate which factors in violence prevention courses for nurses that affect the effectiveness of the courses. Method: A literature review with a quantitative approach was used to investigate the subject. The sample was ten published empirical studies that were assessed for quality by the authors. Results: The result was categorized in course content, course method and course time. Effect was discussed in conjunction with each category and the results showed that courses with de-escalation gave significant results. Also courses that included risk assessment showed significance. Courses that used workshops as a primary method of training participants were effective. How long the courses were did not seem to affect the effectiveness. Conclusion: Results show that courses including de-escalation and risk assessment are effective in training nurses to avoid workplace violence and workshops are an effective method to teach violence prevention

Äldre personers erfarenheter av depressiva tillstånd i ålderdomen: En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Depressioner hos äldre kan vara svårupptäckta till följd av en diffus symtombild samt då diagnossystemen DSM-5 och ICD-11 inte är anpassade för äldre. Många sjuksköterskor har svårigheter i att korrekt identifiera depressioner hos äldre personer. Mer kunskap och förståelse kring depressiva tillstånd hos äldre kan underlätta för psykiatrisjuksköterskor och andra specialistsjuksköterskor att identifiera dessa tillstånd samt leda till en förbättrad psykiatrisk omvårdnad av äldre personer. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers erfarenheter av depressiva tillstånd i ålderdomen. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier genomfördes med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] metod som grundstruktur. Syntes av de kvalitativa studiernas resultat genomfördes enligt Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Två tredje nivåns tema framkom: Det första tredje nivåns temat Att befinna sig på botten speglade den psykiska och existentiella förtvivlan de äldre befann sig i; en situation präglad av orkeslöshet, hopplöshet, självnedvärdering, skuld, skam, stigma, brist på stöd, ensamhet och alienation. Det andra tredje nivåns temat Att ta sig uppåt genom coping och andras stöd återgav de copingstrategier de äldre upplevde hjälpsamma samt betydelsen av andra människors stöd. Slutsats: Äldre personer som lider av depressiva tillstånd i ålderdomen bär erfarenheter av djup förtvivlan ur flera hänseenden och finner kraft i copingstrategier och stöd från andra. Nyckelord: depressiva tillstånd, erfarenheter, psykiatrisk omvårdnad, systematisk litteraturstudie, äldreBackground: Depressions in the elderly can be difficult to detect due to a diffuse symptomatology and because the diagnostic manuals DSM-5 and ICD-11 are not adapted for the elderly. Many nurses have difficulties in correctly identifying depressions in older people. More knowledge and understanding of depressive conditions in the elderly may facilitate for psychiatric-mental health nurses and other advanced practice nurses to identify these conditions and may conduce to an improved psychiatric-mental health nursing care for the elderly. Aim: To shed light on elderly persons’ experiences of depressive conditions in old age. Method: A systematic literature review based on nine qualitative studies was conducted, using Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services [SBU] as basic structure. Synthesis of the qualitative studies was carried out according to Howell Major and Savin-Baden. Result: Two third order themes emerged: The first third order theme, Being at rock bottom, reflected the existential and mental despair the elderly was in; a situation characterized by decrepitude, hopelessness, self-deprecating, guilt, shame, stigma, lack of support, loneliness and alienation. The second third order theme, Moving forward through coping and support from others, portrayed the coping strategies the elderly experienced as helpful and the importance of support from others. Conclusion: Elderly persons suffering from depressive conditions in old age experience different aspects of despair and find their path forward through coping strategies and support from others. Keywords: depressive conditions, elderly, experiences, psychiatric-mental health nursing, systematic literature revie

Äldre personers erfarenheter av depressiva tillstånd i ålderdomen: En systematisk litteraturstudie

Bakgrund: Depressioner hos äldre kan vara svårupptäckta till följd av en diffus symtombild samt då diagnossystemen DSM-5 och ICD-11 inte är anpassade för äldre. Många sjuksköterskor har svårigheter i att korrekt identifiera depressioner hos äldre personer. Mer kunskap och förståelse kring depressiva tillstånd hos äldre kan underlätta för psykiatrisjuksköterskor och andra specialistsjuksköterskor att identifiera dessa tillstånd samt leda till en förbättrad psykiatrisk omvårdnad av äldre personer. Syfte: Syftet var att belysa äldre personers erfarenheter av depressiva tillstånd i ålderdomen. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på nio kvalitativa studier genomfördes med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings [SBU] metod som grundstruktur. Syntes av de kvalitativa studiernas resultat genomfördes enligt Howell Major och Savin-Baden. Resultat: Två tredje nivåns tema framkom: Det första tredje nivåns temat Att befinna sig på botten speglade den psykiska och existentiella förtvivlan de äldre befann sig i; en situation präglad av orkeslöshet, hopplöshet, självnedvärdering, skuld, skam, stigma, brist på stöd, ensamhet och alienation. Det andra tredje nivåns temat Att ta sig uppåt genom coping och andras stöd återgav de copingstrategier de äldre upplevde hjälpsamma samt betydelsen av andra människors stöd. Slutsats: Äldre personer som lider av depressiva tillstånd i ålderdomen bär erfarenheter av djup förtvivlan ur flera hänseenden och finner kraft i copingstrategier och stöd från andra. Nyckelord: depressiva tillstånd, erfarenheter, psykiatrisk omvårdnad, systematisk litteraturstudie, äldreBackground: Depressions in the elderly can be difficult to detect due to a diffuse symptomatology and because the diagnostic manuals DSM-5 and ICD-11 are not adapted for the elderly. Many nurses have difficulties in correctly identifying depressions in older people. More knowledge and understanding of depressive conditions in the elderly may facilitate for psychiatric-mental health nurses and other advanced practice nurses to identify these conditions and may conduce to an improved psychiatric-mental health nursing care for the elderly. Aim: To shed light on elderly persons’ experiences of depressive conditions in old age. Method: A systematic literature review based on nine qualitative studies was conducted, using Swedish Agency for Health Technology Assessment and Assessment of Social Services [SBU] as basic structure. Synthesis of the qualitative studies was carried out according to Howell Major and Savin-Baden. Result: Two third order themes emerged: The first third order theme, Being at rock bottom, reflected the existential and mental despair the elderly was in; a situation characterized by decrepitude, hopelessness, self-deprecating, guilt, shame, stigma, lack of support, loneliness and alienation. The second third order theme, Moving forward through coping and support from others, portrayed the coping strategies the elderly experienced as helpful and the importance of support from others. Conclusion: Elderly persons suffering from depressive conditions in old age experience different aspects of despair and find their path forward through coping strategies and support from others. Keywords: depressive conditions, elderly, experiences, psychiatric-mental health nursing, systematic literature revie

Failure of Ketamine Anesthesia in a Patient with Lamotrigine Overdose

Introduction. It is important to know which clinical situations prevent ketamine from working. Case Report. We present the case of the psychiatric inpatient who was admitted to our emergency department after ingesting a toxic dose of lamotrigine, unknown at that time. On admission, she was clearly in distress, displaying extreme agitation and violent ataxic movements. We opted to achieve sedation using intravenous ketamine boluses. Unexpectedly, after being injected with a total of 250 mg ketamine, our patient displayed no signs of dissociative anaesthesia. Discussion. There was no apparent reason for why ketamine failed, but an interaction between lamotrigine and ketamine was suspected. A literature search was performed. Very few articles describe interactions between lamotrigine and ketamine. Experimental studies, however, demonstrate how lamotrigine attenuates the neuropsychiatric effects of ketamine. Ketamine is classically described as an NMDA antagonist. Ketamine’s dissociative effects, however, are thought to be mediated by increased glutamate release via a pathway not dependent on NMDA receptors. Lamotrigine, on the other hand, is known to reduce cortical glutamate release. Conclusion. Lamotrigine reduces the glutamate release needed to mediate ketamine’s dissociative anaesthesia. This is important knowledge for anaesthesiologists in the emergency room where ketamine is often administered to unstable patients

Tre rapporter om skolan : Bakgrundsrapport till Jämlikhetskommissionen

Den här rapporten är ett underlag till den av regeringen tillsatta kom-missionen för ökad ekonomisk jämlikhet i samhället, Jämlikhets-kommissionen (Dir 2018:74). Kommissionens övergripande uppdrag är att lämna förslag som långsiktigt ökar den ekonomiska jämlik-heten och möjligheterna till social rörlighet i samhället och som bidrar till ökad jämlikhet och integration. Bland annat ska kommis-sionen ”föreslå åtgärder som kan bidra till att utjämna skillnader i uppväxtvillkor samt i möjligheter till god utbildning”.SOU 2020:46 Betänkande av Jämlikhetskommissione