Retrograde traffic in the biosynthetic-secretory route

In the biosynthetic-secretory route from the rough endoplasmic reticulum, across the pre-Golgi intermediate compartments, the Golgi apparatus stacks, trans Golgi network, and post-Golgi organelles, anterograde transport is accompanied and counterbalanced by retrograde traffic of both membranes and contents. In the physiologic dynamics of cells, retrograde flow is necessary for retrieval of molecules that escaped from their compartments of function, for keeping the compartments’ balances, and maintenance of the functional integrities of organelles and compartments along the secretory route, for repeated use of molecules, and molecule repair. Internalized molecules may be transported in retrograde direction along certain sections of the secretory route, and compartments and machineries of the secretory pathway may be misused by toxins. An important example is the toxin of Shigella dysenteriae, which has been shown to travel from the cell surface across endosomes, and the Golgi apparatus en route to the endoplasmic reticulum, and the cytosol, where it exerts its deleterious effects. Most importantly in medical research, knowledge about the retrograde cellular pathways is increasingly being utilized for the development of strategies for targeted delivery of drugs to the interior of cells. Multiple details about the molecular transport machineries involved in retrograde traffic are known; a high number of the molecular constituents have been characterized, and the complicated fine structural architectures of the compartments involved become more and more visible. However, multiple contradictions exist, and already established traffic models again are in question by contradictory results obtained with diverse cell systems, and/or different techniques. Additional problems arise by the fact that the conditions used in the experimental protocols frequently do not reflect the physiologic situations of the cells. Regular and pathologic situations often are intermingled, and experimental treatments by themselves change cell organizations. This review addresses physiologic and pathologic situations, tries to correlate results obtained by different cell biologic techniques, and asks questions, which may be the basis and starting point for further investigations

The contribution of proteins and lipids to COPI vesicle formation and consumption

In the secretory pathway, movement of proteins between compartments occurs through small (50-100 nm) vesicles. The coat of COPI vesicles is composed the small GTPase ARF1 and the large coatomer complex. In the secretory pathway, these vesicles mediate Golgi-to-ER and intra-Golgi transport. During vesicle formation, recruitment of cytosolic coatomer to the membrane by ARF1 represents the key step. This generates a bud, which subsequently separates from the donor membrane as a vesicle. During consumption, the vesicle tethers to the target membrane, followed by docking and fusion, resulting in the merging of the two bilayers. This thesis has been devoted to COPI vesicle formation and consumption. We examined the role of the lipid diacylglycerol (DAG) in bud formation. We demonstrate that efficient inhibition of DAG synthesis by the addition of the inhibitor Propranolol causes rapid dissociation of the ARFGAP1 protein from the membrane. Upon electron microscopy examinations of treated cells, we find that this results in smooth Golgi membranes devoid of budding profiles. Washout of Propranolol resulted in a marked increase of buds and associated vesicles. Cells expressing low amounts of ARFGAP1 were treated similarly. In such cells, removal of the inhibitor caused an increase in membrane buds but not vesicles. This suggests that DAG is needed at an early stage of bud formation whereas ARFGAP1 is required at a later step. We investigated the function of two new ARFGAPs in COPI vesicle formation in living cells. We demonstrate that stimulation of vesicle budding by addition of aluminum fluoride causes accumulation of ARFGAP2, ARFGAP3, and coatomer on the Golgi, but not of ARFGAP1. Fluorescence recovery after photobleaching (FRAP) analysis of the association with the Golgi demonstrates that this accumulation also reflects irreversible binding of ARFGAP2 and ARFGAP3 with the membrane. The degree of immobilization was close to that of coatomer, suggesting a closer role than of ARFGAP1. The ability to generate the COPI coat lattice in cells lacking different combinations of ARFGAP1-3 was investigated. Absence of the ARFGAP2 and ARFGAP3 pair but not ARFGAP1 prevented coat lattice formation. This suggests that these two ARFGAPs play an overlapping role in COPI vesicle formation in the Golgi. We looked into the factors that influence the docking and fusion of COPI vesicles with Golgi cisternae using an in vitro assay for the reconstitution of intra-Golgi transport. We find that vesicle fusion is regulated by the presence of PI(4,5)P2 on vesicles. The pre-treatment of vesicles with a kinase stimulated fusion and treatment with a phosphatase inhibited fusion. The ability of ARF1 to generate PI(4,5)P2 on the Golgi membrane may therefore prime vesicles for the following fusion event. We analyzed a property of the cytosol, molecular crowding, and its consequences for diffusion by fluorescence correlation spectroscopy. We find that fluorescent dextrans diffuse normally in water but become subdiffusive upon microinjection into cells or in artificially crowded solutions. This phenomenon can have important consequences for the function of proteins, such as coatomer, that depend on diffusion for the association with the membrane

Risk factors and prevention for postpartum depression - A literature based study

Introduktion: Ungefär var åttonde kvinna drabbas av en depression efter att hon genomgått en förlossning. Den kan pågå alltifrån några veckor uppemot ett par år. En förlossningsdepression påverkar inte enbart mamman, utan bidrar även till att familj och närstående påverkas negativt. Depressionen kan dessutom få negativa konsekvenser för barnets utveckling. Förlossningsdepression klassas som ett tabubelagt problem, vilket gör det svårare att upptäcka mammor som har drabbats. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det fanns ett samband mellan socioekonomisk status (SES) och förekomsten av förlossningsdepression. Vidare syftade studien till att utreda om modellen EPDS var en effektiv metod i det förebyggande arbetet mot förlossningsdepression. Metod: En litteraturbaserad studiedesign användes och materialet bestod av 13 kvalitetsgranskade artiklar. Artiklarna, som alla bestod av kvantitativ data, valdes ut genom olika vetenskapliga tidskrifter från databaserna Pubmed, Scopus och Cinahl. Resultat: Resultatet delades in i tre delar utefter rapportens frågeställningar; Socioekonomisk status, Andra riskfaktorer och EPDS som screeningmetod för förlossningsdepression. Resultatet visade att kvinnor med låg socioekonomisk status hade en ökad risk för att utveckla förlossningsdepression. En utsatt ekonomisk situation urskiljdes som den största riskfaktorn. Att vara ung mamma, att vara invandrare eller tillhöra en etnisk minoritetsgrupp samt att ha brist på socialt stöd var även identifierade som orsaker. Beträffande andra riskfaktorer var tidigare påfrestande livsförhållanden och depression, innan eller under graviditet, de största riskfaktorerna. EPDS visade sig vara en bra metod med hög sensitivitet och specificitet. Det fanns dock vissa brister med metoden. En av dem var att EPDS bör användas olika beroende på ålder samt kulturell och socioekonomisk bakgrund hos mamman. Diskussion/Slutsats: Socioekonomisk status har en bidragande roll i utvecklandet av förlossningsdepression hos kvinnor. EPDS betraktas som en bra metod, som bör användas kontinuerligt inom hälso- och sjukvården för att förebygga, samt upptäcka depression under och efter graviditeten.Introduction: Approximately one in eight women suffer from postpartum depression, which can affect them for a period of weeks or even years. Postpartum depression does not only affect the mother, it also has a negative influence on the rest of the family. Postpartum depression can also lead to negative consequences for the development of the infant. It is an illness that is still considered a taboo, a fact that makes it hard to identify among women who are affected. Aim: The aim of the study was to examine cases where there is a connection between social economic status (SES) and the presence of postpartum depression. The study also aims to investigate whether the EPDS model was an effective method of preventing postpartum depression. Method: The report has made use of literary sources and is based on 13 quality-scrutinising articles. The articles, all of them based on quantitative data, were chosen from different scientific magazines available in the databases Pubmed, Scopus and Cinahl. Results: The result was divided into three parts according to the three questions; Social economic status, Other risk factors and EPDS as a screening method for postpartum depression. The result showed that the mother’s social economic status influences the development of depressive symptoms in connection to giving birth. A vulnerable economic situation was identified as the biggest risk factor. To be a young mother, be an immigrant or belong to an ethnic minority and have lack of a social support network were also seen to be contributing factors. Other risk factors included earlier stressful life conditions and depression, before or during the pregnancy. EPDS proved to be a good method with a high level of sensitivity and specificity. There were, however, some deficiencies with the method, one being that it worked less effectively when the aim was to distinguish depressive symptoms in teenage mothers. The result also showed that EPDS needs to be used in different ways depending on the cultural and social economic background of the mother. Discussion/Conclusion: Social economic status plays a contributing role in the development of postpartum depression in women. EPDS is considered a good method, one that should be used continuously within the health-care system in order to prevent and discover depression during or after pregnancy

The Narrator and Author in Games : The Author as a Technique for Empathy

I flera så kallade empathy games används författaren som en berättarteknik för att övertala spelaren om att narrativet är grundat på verkligheten. Gemensamt för dessa spel är att syftet med dem är att få spelaren att känna empati eller få en ökad förståelse. Om författaren kan användas för att få spelaren att känna empati undersöks därför i detta arbete med hjälp av två textbaserade spelartefakter och frågeställningen lyder som följande: hur upplever spelaren empati i ett narrativ när författaren är närvarande respektive när den inte är det? Dessa spelartefakter testades av tre respektive fyra informanter under observation. Informanterna intervjuades sedan och datan som samlades in kunde analyseras och jämföras. Slutsatser som kunde dras var att de som spelade prototypen med en påstådd verklig författare som berättare, istället för en fiktiv sådan, hade en starkare reaktion. Denna vetskapen skulle till exempel lämpa sig vid skapandet av spel som är tänkta att informera om stigmatiserade samhällsgrupper

OCD and Empathy Games : Using empathy games to inform the public about ODC

This research focuses on obsessive-compulsive disorder (OCD) and how games focused on making the player feel empathy (empathy games) can increase the public’s general knowledge of the disorder. The disorder is currently commonly misunderstood and is not always taken seriously, something that potentially could hurt those with OCD. The stigma surrounding OCD sometimes makes people avoid getting the help they need, making them suffer in silence. The objective of the research was to define several game design principles that suggests what a developer should focus on when making an empathy game about OCD with the purpose to inform the general public. This was done by analyzing several scientific articles discussing either OCD or empathy games, and concluding the most important parts from them into game design principles. Four game design principles were found; target audience, reality, clarity, and includation. These have not been tested in a practical setting, but can possibly serve as guidelines when making an empathy game focusing on OCD

Comparing the efficacy and neuroinflammatory potential of three anti-abeta antibodies

Immunotherapy is a promising strategy for the treatment of Alzheimer’s disease (AD). Antibodies directed against Amyloid Beta (A?) are able to successfully clear plaques and reverse cognitive deficits in mouse models. Excitement towards this approach has been tempered by high profile failures in the clinic, one key issue has been the development of inflammatory side effects in the brain (ARIAs). New antibodies are entering the clinic for Alzheimer’s disease; therefore, it is important to learn all we can from the current generation. In this study, we directly compared 3 clinical candidates in the same pre-clinical model, with the same effector function, for their ability to clear plaques and induce inflammation in the brain. We produced murine versions of the antibodies: Bapineuzumab (3D6), Crenezumab (mC2) and Gantenerumab (chGantenerumab) with an IgG2a constant region. 18-month transgenic APP mice (Tg2576) were injected bilaterally into the hippocampus with 2 µg of each antibody or control. After 7 days, the mice tissue was analysed for clearance of plaques and neuroinflammation by histology and biochemical analysis. 3D6 was the best binder to plaques and in vitro, whilst mC2 bound the least strongly. This translated into 3D6 effectively clearing plaques and reducing the levels of insoluble A?, whilst chGantenerumab and mC2 did not. 3D6 caused a significant increase in the levels of pro-inflammatory cytokines IL-1? and TNF?, and an associated increase in microglial expression of CD11B and CD68. chGantenerumab increased pro-inflammatory cytokines and microglial activation, but minimal changes in CD68, as an indicator of phagocytosis. Injection of mC2 did not cause any significant inflammatory changes. Our results demonstrate that the ability of an antibody to clear plaques and induce inflammation is dependent on the epitope and affinity of the antibody

Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B : En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012 Uppsatsens titel: Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer Ämne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz Morell Handledare: Susanne Sandberg Problemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B? Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet. Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Vi har även valt att utgå ifrån en deduktiv ansats genom att först studera den teoretiska referensramen som därefter följts av en empirisk datainsamling. Referensram: Den teoretiska referensramen baseras på relationsmarknadsföring inom B2B som sedan kombinerats med sinnesmarknadsföring, vilket är en marknadsföringsstrategi som syftar till att nå kunden på ett mer emotionellt plan med hjälp av sinnesstimulering. Slutsats:  Vi kan konstatera att det för företag inom B2B handlar om att skapa en multi-sensorisk varumärkesupplevelse, där flera sinnen stimuleras i samspel med varumärkets egenskaper och företagets identitet. Ju fler sinnen som stimuleras desto bättre och starkare sinnesupplevelse skapas för kunden. Kunden blir emotionellt påverkad och en starkare relation mellan kund och företag kan ta sig till uttryck. Nyckelord: Marknadsföring, relationsmarknadsföring, sinnesmarknadsföring, B2B

Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B : En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer

Marknadsföringsprogrammet vid Linnéuniversitetet, Vårterminen 2012 Uppsatsens titel: Att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B - En fallstudie om sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer Ämne: Företagsekonomi III, Kandidatuppsats 15 hp Författare: Sandra Kartberg, Emilia Klappe och Yeliz Morell Handledare: Susanne Sandberg Problemformulering: Hur kan företag gå tillväga för att beröra kunden genom dess sinnen inom B2B? Syfte: Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse kring hur företag inom B2B använder sig utav sinnesmarknadsföring för att stimulera sina kundrelationer. Genom denna studie hoppas vi även på att få en inblick i hur företag inom B2B arbetar för att stärka sina kundrelationer. Således önskar vi att kunna identifiera vilka sinnesstrategier som redan appliceras på kunden i nuläget, medvetet såväl som omedvetet. Metod: Vår forskningsstrategi baseras på en fallstudie gällande sinnesmarknadsföring inom företagsrelationer. Vi har tillämpat en kvalitativ metod i denna uppsats där det empiriska materialet har samlats in genom kvalitativa intervjuer. Vi har även valt att utgå ifrån en deduktiv ansats genom att först studera den teoretiska referensramen som därefter följts av en empirisk datainsamling. Referensram: Den teoretiska referensramen baseras på relationsmarknadsföring inom B2B som sedan kombinerats med sinnesmarknadsföring, vilket är en marknadsföringsstrategi som syftar till att nå kunden på ett mer emotionellt plan med hjälp av sinnesstimulering. Slutsats:  Vi kan konstatera att det för företag inom B2B handlar om att skapa en multi-sensorisk varumärkesupplevelse, där flera sinnen stimuleras i samspel med varumärkets egenskaper och företagets identitet. Ju fler sinnen som stimuleras desto bättre och starkare sinnesupplevelse skapas för kunden. Kunden blir emotionellt påverkad och en starkare relation mellan kund och företag kan ta sig till uttryck. Nyckelord: Marknadsföring, relationsmarknadsföring, sinnesmarknadsföring, B2B