Misinformation, Misrepresentation, and Misuse of Human Behavioral Genetics Research

Kaplan discusses the limitations of human behavioral genetics studies, highlighting the research limitations inherent in studying humans and the narrow policy and legal applicability of results arising from behavioral genetics studies

Taking Biologics for Granted? Takings, Trade Secrets, and Off-Patent Biological Products

Biologics are complex medicines which are often genetically engineered, and which are sure to play an important role in curing some of humankind\u27s worst diseases. Not surprisingly, generic companies want a part of the biologic market. The FDA believes that it has the authority to approve off-patent versions of biologics that were originally regulated under the Food, Drug & Cosmetic Act, but in order to effectively do so the FDA would have to rely on findings based on data produced by the brand name companies. This iBrief examines whether the FDA\u27s reliance on previous findings would give rise to a valid claim under the Takings Clause of the U.S. Constitution. In the end, it concludes that the FDA\u27s proposed action likely would not constitute a taking

Betydelsen av kraftledningsgator, skogsbilvägar och naturbetesmarker för fjärilar i olika landskapstyper

I landskap dominerade av modernt jord- och skogsbruk är många arters livsmiljöer starkt fragmenterade vilket hotar deras långsiktiga överlevnad. Linjära element i landskapet antas kunna underlätta arters spridning och överlevnad i landskapet genom att fungera som spridningskällor och därmed minska de negativa effekterna av fragmenteringen. Kunskapen om i vilken utsträckning linjära landskapselement, som vägkanter och kraftledningsgator utgör spridningskällor (habitat som producerar överskott av individer) och/eller fungerar som funktionella spridningskorridorer är dålig. En av målsättningarna med denna undersökning var att undersöka om närhet till kraftledningsgator ökar art- och individrikedomen av fjärilar i andra biotoper. Vi gjorde detta genom att inventera fjärilar på 160 platser i 23 landskap i södra Sverige. I fjärilsinventeringen jämförde vi fjärilsfaunan i naturbetesmarker och skogsbilvägar på olika avstånd från kraftledningsgator. Dessutom jämförde vi fjärilsfaunan i kraftledningsgator (och naturbetesmarker och skogsbilvägar) i en gradient från relativt öppna landskap med jordbruksmark till skogsdominerade landskap. Vi gjorde även detaljerade studier av några arters rörelsemönster och beteende i några utvalda landskap (två i varje delstudie). Vi studerade i) flygbeteendet hos några utvalda arter i kraftledningsgator, betesmarker och längs vägar med syftet att analysera om andelen individer som uppvisade snabb flykt (spridning) och födosöksflykt skiljde sig mellan habitaten. Dessutom gjordes ii) experiment med utsläpp av fångade individer av ett urval av arter vid gränsen mellan en betesmark och andra habitat för att se om de föredrog att flyga genom betesmark, skog, ledningsgator eller åkermark. Kraftledningsgator tycktes fungera som spridningskälla för fjärilar i skogsbilvägar eftersom både art- och individrikedom var signifikant högre i skogsbilvägar och naturbetesmarker nära kraftledningsgator än i områden långt ifrån ledningsgatorna. Den positiva effekten av närheten till kraftledningsgator tycktes klinga av först vid avstånd på 700-800 m från ledningsgatorna, dvs kraftledningsgatorna hade en positiv effekt på fjärilsfaunan i områden som är mycket större än den areal de täcker. Dessutom var sammansättningen av arter liknande i områden nära och på avstånd från ledningsgatorna, vilket tyder på att ökningen i art- och individrikedom inte berodde på en ökning av arter som normalt inte förekommer i större omfattning på skogsbilvägarna och i naturbetesmarkerna. De analyser vi genomfört när det gäller rörelsemönster och beteenden de utvalda arterna tyder på att det är stor skillnad mellan olika arter, vissa arter (t.ex. pärlgräsfjäril) tycks använda ledningsgatorna för födosök (och därmed troligen också reproduktion), luktgräsfjäril kan enligt våra resultat möjligen också använda ledningsgatorna för spridningsflykt och skogsnätfjäril tycktes göra det. Det troliga är alltså att ledningsgatorna fungerar som spridningskorridorer för vissa arter, medan andra använder habitatet för reproduktion, vilket resulterar i att ledningsgatorna fungerar som spridningskällor (bra habitat) för närliggande habitat. Generellt ökade artrikedomen av fjärilar i naturbetesmarker och skogsbilvägar med ökande andel skog i landskapet. Skogslandskap innehåller mer alternativa habitat än landskap med mer åkermark. I motsats till våra förväntningar fann vi inga starka effekter av landskapets sammansättning (inom 1 km eller 6 km radie) för art- och individrikedom av fjärilar i ledningsgatorna. Detta indikerar att ledningsgatorna (till skillnad från de två andra habitaten) uppfyller kraven för ett flertal arter oavsett det omgivande landskapets sammansättning. I likhet med tidigare studier fann vi att ledningsgatorna var art- och individrikare än naturbetesmarker och skogsbilvägar, vilket bekräftar deras betydelse för fjärilsfaunan. Förutom att fokusera på ledningsgatornas roll som spridningskälla för fjärilar så utvärderade vi betydelsen av övriga habitatvariabler som t.ex. korridorernas bredd, markförhållanden och förekomst av träd och buskar för artrikedom av fjärilar i ledningsgator och skogsbilvägar. En faktor som var viktig för artrikedomen i dessa två habitat var korridorernas bredd (från <10m m i de smalaste vägarna – 200 m i de bredaste ledningsgatorna), vilket visar betydelsen av arealen öppet habitat i de studerade skogslandskapen. För skogsbilvägar kan den högre artrikedomen i breda vägar också bero på mikroklimatets betydelse (solsken och högre temperatur i breda vägar), vilket är en viktig faktor för fjärilar på nordliga latituder. I kraftledningsgator (25 – 200 m breda) är det troligt att den positiva effekten av korridorbredd, ända upp till 200 m, är en effekt av ökad habitatvariation som är kopplat till den större arealen öppet habitat. Andra faktorer som var korrelerat till artrikedomen i både skogsbilvägar och ledningsgator var mängd lövsly längs transekten och mängd lövträd i de omgivande brynen. Detta kan bero på att flera arter är beroende av det skydd som buskarna erbjuder, vissa arter är också knutna till buskar och träd under larvstadiet. Markförhållandena (t.ex. näringsinnehåll) kan också påverka artrikedomen positivt, och lövträd indikerar goda näringsförhållanden (med förekomst av örter) i annars näringsfattiga barrskogsområden. I ledningsgatorna var artrikedomen negativt korrelerad med mängden lövträd (kopplat till tid sedan röjning). Detta indikerar att mer frekvent röjning i ledningsgator med en artrik eller värdefull fjärilsfauna med fördel kan ske oftare än vart 6-8 år som nu är standard i de flesta ledningsgatorna. Artrikedomen var låg i ledningsgator med torr mark och en vegetation dominerad av ris, d.v.s. specifik skötsel för att gynna fjärilsfaunan bör fokusera på breda ledningsgator med frisk-fuktig mark och en gräs-ört vegetation med blommande växter

Child Sexual Abuse and Statements for the Purpose of Medical Diagnosis or Treatment

Two distinct rationales ensure the trustworthiness of hearsay evidence admitted under Federal Rule Evidence 803(4), which excepts statements for the purpose of medical diagnosis or treatment. First, a patient has a selfish interest in providing truthful information in order to obtain treatment. Second, a statement is reliable if a medical expert uses it to form a basis for diagnosis or treatment. Professor Mosteller examines how courts have analyzed and applied rule 803(4) in child sexual abuse cases, and concludes that their confusion of the two rationales has resulted in decisions which are theoretically, as well as constitutionally, infirm. He then offers guidance as to when and how rule 803(4) can be applied to achiece more accurate results

Constitutional Existence Conditions and Judicial Review

Although critics of judicial review sometimes call for making the entire Constitution nonjusticiable, many familiar norms of constitutional law state what we call existence conditions that are necessarily enforced by judicial actors charged with the responsibility of applying, and thus as a preliminary step, identifying, propositions of sub-constitutional law such as statutes. Article I, Section 7, which sets forth the procedures by which a bill becomes a law, is an example: a putative law that did not go through the Article I, Section 7 process and does not satisfy an alternative test for legal validity (such as the treaty-making provision of Article II, Section 2), has no legal existence. A judge who disclaims the power of judicial review nevertheless enforces Article I, Section 7 when he finds that a putative statute is (or is not) an enactment of Congress that he must take account of. We contrast existence conditions with application conditions that limit the legal force of a proposition of nonconstitutional law by some means other than vitiating the status of that proposition as law. For example, absent payment of just compensation, the Takings Clause would block the application of an otherwise valid statute such as the Endangered Species Act to a privately owned parcel of land if the impact of that application were to destroy all economically viable use of the parcel. Judicial enforcement of application conditions is not entailed by the enforcement of ordinary sub-constitutional law, even though judicial non-enforcement of application conditions might be unwise. After setting forth the conceptual distinction between existence and application conditions, we argue that many familiar constitutional provisions and doctrines - including the scope of enumerated powers and some individual rights - are best read as existence conditions and are thus necessarily judicially enforced. We then reconcile that observation with a variety of doctrines - including the political question doctrine, the enrolled bill doctrine, and the rational basis test - that seem to authorize the courts not to enforce or to under-enforce existence conditions. We argue that these doctrines should be understood in some instances as granting epistemic deference to non-judicial interpreters of the Constitution and in other instances as reflecting the fact that some constitutional provisions and doctrines are perspectival - that is, they have different content for different addressees

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2007

Denna rapport presenterar resultat för ett antal indikatorer på kvalitet och skötsel i ett stickprov av ängs- och betesmarker i hela Sverige. Inventeringen och analyserna görs varje år från och med 2006 på uppdrag av Jordbruksverket, som underlag för bl.a. utvärderingen av miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap. Som indikatorer har i första hand valts ett antal organismgrupper (fjärilar, humlor, kärlväxter, grova lövträd och epifytlavar), och dessutom beskrivs vegetationens struktur och sammansättning i provytor, som underlag för att ta fram strukturella indikatorer (t.ex. påverkan av gödsling och hävdintensitet/igenväxning). Urvalet bygger på förslag som tagits fram av Naturcentrum AB. De resultat som presenteras i denna rapport kommer från de första två årens inventering, vilket innefattar två femtedelar av det totala stickprovet. Efter fem år får man således de mest tillförlitliga mängdskattningarna. Därefter återkommer man till samma objekt med samma intervall, vilket gör att man på ett tillförlitligt sätt kan analysera förändringar baserat på jämförelser mellan femårsperioder. Arbetet har utförts vid institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, i samarbete med inst. för ekologi, SLU och avd. för biologi/IFM, Linköpings universitet. Uppdraget att inventera ängs- och betesmarker samordnas med fältarbetet i NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige), och metodiken är till stor del likartad, med en del tilläggsmoment. NILS är ett rikstäckande miljöövervakningsprogram som följer tillstånd och förändringar i det svenska landskapet och hur dessa påverkar förutsättningarna för den biologiska mångfalden. NILS finansieras av Naturvårdsverket och ingår i programområde Landskap. Ett viktigt syfte med NILS är att följa upp de nationella miljökvalitetsmålen för olika naturtyper och fungera som underlag för att till exempel visa om genomförda miljövårdsåtgärder leder till önskade förbättringar på nationell nivå eller landsdelsnivå

Revealing hidden species distribution with pheromones: the case of Synanthedon vespiformis (Lepidoptera: Sesiidae) in Sweden

Synanthedon vespiformis L. (Lepidoptera: Sesiidae) is considered a rare insect in Sweden, discovered in 1860, with only a few observations recorded until a sex pheromone attractant became available recently. This study details a national survey conducted using pheromones as a sampling method for this species. Through pheromone trapping we captured 439 specimens in Southern Sweden at 77 sites, almost tripling the number of previously reported records for this species. The results suggest that S. vespiformis is truly a rare species with a genuinely scattered distribution, but can be locally abundant. Habitat analyses were conducted in order to test the relationship between habitat quality and the number of individuals caught. In Sweden, S. vespiformis is thought to be associated with oak hosts, but our attempts to predict its occurrence by the abundance of oaks yielded no significant relationships. We therefore suggest that sampling bias and limited knowledge on distribution may have led to the assumption that this species is primarily reliant on oaks in the northern part of its range, whereas it may in fact be polyphagous, similar to S. vespiformis found as an agricultural pest in Central and Southern Europe. We conclude that pheromones can massively enhance sampling potential for this and other rare lepidopteran species. Large-scale pheromone-based surveys provide a snapshot of true presences and absences across a considerable part of a species national distribution range, and thus for the first time provide a viable means of systematically assessing changes in distribution over time with high spatiotemporal resolution

Oviposition, host plant choice and survival of a grass feeding butterfly, the woodland brown (Lopinga achine) (Nymphalidae: Satyrinae)

Volume: 35Start Page: 9End Page: 2