Gymnasieelevers utveckling av biologiskt resonemang

Syftet med denna studie är att undersöka om och hur elevernas sätt att resonera kringbiologiska fenomen förändras under den tid de genomför sin gymnasieutbildning inaturvetenskap. Hur förklaras dessa fenomen av eleverna och hur har elevernas sätt attresonera kring biologiska fenomen förändrats under tiden de går på gymnasietsnaturvetenskapliga program? Största delen av forskningen på området undersöker hursättet att resonera förändras för barn mellan 1 och 12 år.Denna studie använder en kombination av två tidigare väl verifierade metoder för atttydliggöra hur elevernas resonerande förändras. Frågeformuläret BCI och de treresonerandekategorierna antropocentriskt-, teleologiskt- och essentielltresonemang. Tvågrupper av elever deltog i studien, en från årskurs 1 och en från årskurs 3 pånaturvetenskapliga programmet. Båda elevgrupperna svarade på ett frågeformulär ochslumpade elever deltog i semistrukturerade intervjuer.Studien visar på en tydlig förändring av sättet att resonera mellan årskurs 1 och årskurs3. Det essentiella sättet att resonera är dock lika vanligt i båda grupperna. Kunskap omhur eleverna resonerar kring naturvetenskapliga begrepp kan hjälpa läraren attsynliggöra sambanden mellan till synes orelaterade missuppfattningar. Läraren har dåstörre möjlighet att hjälpa eleverna till bättre förståelse

Distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk -en intervjustudie

Att använda tolk i mötet med en patient med språksvårigheter är förenat med motstridiga erfarenheter. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor anser att en tolk bland annat kan utveckla och underhålla relationen mellan sjuksköterska och patient. Via tolken kan sjuksköterskan uttrycka sin omsorg kring patienten. Trots detta används tolk i begränsad utsträckning. När tolk inte används kan patienten uppleva att han eller hon inte blir förstådd eller blir tagen på allvar. Vilket kan skapa en känsla av misstro som kan prägla hela vårdsituationen. När tolk inte används får patienten sämre vård.Syfte med studien är att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att använda tolk i mötet med patienter med invandrarbakgrund och språksvårigheter. Studien är en kvalitativ intervjustudie. Datamaterialet har analyserats enligt kvalitativ innehållsanalys.Distriktssköterskorna i studien beskriver tolken som en möjlighet för en ömsesidig kommunikation mellan dem och patienterna. Distriktssköterskor anser att det är viktigt att använda tolk i alla möten. I själva verket används dock tolk endast vid möten där distriktssköterskan själv anser att det är viktigt. Hinder för tolkanvändning är många. Begränsningar i ekonomin är både ett uttalad och dolt hinder för när tolk skall användas. Distriktssköterskorna verkar både medvetna och omedvetna om detta hinder. Resultatet i studien bekräftar tidigare studier där tolkanvändning visat på motstridiga erfarenheter. Vad vi fann som mycket intressant är att distriktssköterskan själv bestämmer när tolk skall användas. Det finns begränsat med forskning kring användning av tolk och vi anser att vidare forskning för att belysa ämnet är av vikt.Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktsskötersk

No reduction in parastomal hernia rate 3 years after stoma construction with prophylactic mesh : Three-year follow-up results from stomamesh-a multicenter double-blind randomized controlled trial

OBJECTIVE: The primary objective was to compare rates of parastomal hernia (PSH) 3 years after stoma construction with prophylactic mesh or no mesh. A secondary objective was to compare complications requiring reintervention within 3 years. BACKGROUND: Recent studies have shown that a prophylactic mesh does not reduce the rate of PSH contrary to older studies. Long-term data on efficacy and safety is however scarce. METHODS: A randomized controlled double-blind multicenter trial. Patients planned for permanent end colostomy were randomized to either prophylactic mesh in the retromuscular position around the stoma site or no mesh. They were evaluated for PSH clinically and with computed tomography (CT) 3 years after stoma construction. Medical records of all patients included were also reviewed at 3 years to detect any abdominal or abdominal wall surgery during that period. RESULTS: A total of 232 patients were randomized. At 3 years, 154 patients were available for clinical evaluation and 137 underwent a CT scan. No significant difference in PSH rates was seen between the treatment allocation arms (clinical: P=0.829 and CT: P=0.761, respectively), nor was there a significant difference in the number of reinterventions, but 2 patients had their mesh removed at emergency surgery. CONCLUSIONS: Prophylactic mesh does not reduce the rate of PSH and cannot be recommended for routine use