En kvalitativ studie av hur livsmedelsinspektörer och livsmedelsföretagare upplever kommunikationen mellan varandra

Kommunikation är komplext och invecklat och det berör alla. För en livsmedelsinspektör är samtalet ett viktigt och svårhanterat verktyg som behöver hanteras därefter. Inspektörens roll innebär att hantera en mångfald av personligheter och sinnesstämningar hos livsmedelsföretagarna, vilket kräver anpassningsbar kommunikation och tydlighet. Relationer och kommunikationens kvalitet påverkar bedömningen i kontrollen vilket kan leda till missförstånd och meningsskiljaktigheter. Livsmedelsinspektörernas erfarenhet och kommunikationsförmåga är avgörande för att hantera dessa utmaningar och förmedla information på ett klart och riskbaserat sätt. Syftet med studien var att undersöka hur livsmedelsinspektörer och livsmedelsföretagare upplever kommunikationen mellan varandra samt vilken del i kommunikationen som behöver förbättras. En kvalitativ metod användes där sex semistrukturerade intervjuer genomfördes uppdelat på tre inspektörer och tre företagare. De spelades in, transkriberades och analyserades enligt metoden tematisk analys. Efter genomfört analysarbete framkom två teman: “Den upplevda kommunikationen i kontroll-situationen” och “Inspektörens komplexa roll och dess utmaningar”. För inspektörerna handlar svårigheten i kommunikationen framförallt om de utmaningar de ställs inför vad gäller att anpassa sig och sin kommunikation efter varje person de möte samtidigt som de måste vara tydliga. Livsmedelsföretagarna i sin tur upplever en stor variation mellan olika inspektörers attityder vilket leder till en osäkerhet för dem inför kontrollsituationen. Däremot ser företagarna inspektörerna som informatörer vilka de lär sig lagstiftningen ifrån genom deras sätt att kommunicera risker. Erfarenhet och rätt attityd spelar en stor roll för att uppnå effektiva och positiva kontroller. Det som behöver förbättras är förståelsen för varandras verksamheter samt inspektörers förmåga att vara tydlig i sin kommunikation. Kommunikationen har som syfte att förmedla information men även att skapa en förståelse för något eller för någon, vilket är just det som kommunikationen mellan livsmedels-inspektörer och livsmedelsföretagare går ut på.Communication is complex and intricate, and it affects everyone. For a food inspector, conversation is an important and challenging tool that needs to be handled accordingly. The inspector's role involves managing a variety of personalities and moods among food business operators, which requires adaptable communication and clarity. Relationships and the quality of communication impact the assessment during inspections, which can lead to misunderstandings and disagreements. The experience and communication skills of food inspectors are crucial for handling these challenges and conveying information in a clear and risk-based manner. The purpose of the study was to examine how food inspectors and food business operators perceive communication between each other and identify areas for improvement. A qualitative method was used, involving six semi-structured interviews with three inspectors and three business operators. The interviews were recorded, transcribed, and analyzed using thematic analysis. Two themes emerged from the analysis: 'Perceived communication in inspection situations' and 'The inspector's complex role and its challenges.' For inspectors, the difficulty in communication primarily lies in the challenges they face in adapting their communication to each person they encounter while maintaining clarity. Food business operators, on the other hand, experience significant variation in attitudes among different inspectors, leading to uncertainty during inspections. However, operators view inspectors as informants from whom they learn about legislation through their communication of risks. Experience and the right attitude play a significant role in achieving effective and positive inspections. Areas for improvement include better understanding of each other's operations and the inspectors' ability to be clear in their communication. The purpose of communication is not only to convey information but also to create understanding, which is precisely what communication in food control aims to achieve

From Tongue to Text: The Transmission of the Salem Witchcraft Examination Records

This is the author's accepted manuscript. The published version can be found here http://dx.doi.org/10.1215/00031283-2007-005This article explores the problem of using court documents for studies of the spoken language of the past. It discusses three sets of examination records from the Salem witchcraft trials in 1692. By comparing records that exist in two or more alternative versions, the article shows that there are substantial linguistic and content-related differences between the versions. It is suggested that the recorders of the examinations paid more attention to the substance of the proceedings than to the exact language used by the participants and that the recorders reconstructed the courtroom dialogue on the basis of (shorthand) notes, mixing their own and the informants' language. The variation in the documents casts doubt on the reliability of the records as accurately reflecting the original courtroom dialogue. The use of the examination records as linguistic sources is thus called into question, especially for historical sociolinguistic studies that attempt to correlate language use and extralinguistic factors such as sex, age, and social status

Description, Evaluation and Stance: Exploring the Forms and Functions of Speech Descriptors in Early Modern English

This is the author's accepted manuscript.This article explores the form and function of “speech descriptors”. These features describe in some way what a speech event that is being represented was like, such as 'loudly' in "She said loudly that she was unhappy." Based on data from Early Modern English witness depositions, the study reveals that a number of aspects of represented speech can be described by speech descriptors and that such descriptors come in a number of linguistic forms. Prepositional phrases, adverbs, and adjective constructions are the most common forms, and they can signal aspects of evaluation (e.g., angrily), clarification (e.g., meaning), and formulation hedging (e.g., or words to that effect), among other features. The article underscores the importance of further attention to these descriptors in order to gain a full understanding of the dynamics of speech representation in historical periods

The effects of housing segregation on citizen impact with regarding to play environments : comparative analysis of incoming error reports, views and questions

Boendesegregation är ett problem som behöver belysas för att uppnå större jämlikhet i samhället. Barn i utsatta områden riskerar att få sämre förutsättningar med lägre delaktighet i samhället i stort, vilket påverkar deras vuxna liv. Med den utgångspunkten har det här arbetet ett fokus på jämlikhet utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Arbetet handlar i grunden om att utröna allmänhetens förväntningar på sin närmiljö, med fokus på lekmiljöer vars primära användargrupp är barn. Uppsala kommun förvaltar flertal lekplatser i kommunen och för att ta reda på vad medborgare tycker till om angående lekplatserna har de inkomna ärendena analyserats. Utifrån den informationen har en bild vuxit fram där det framgår att medborgarna i Uppsala har olika förväntningar på sin närmiljö beroende på var de bor. Arbetets slutsats är att människor i områden med bättre förutsättningar tenderar att höra av sig till kommunen i större utsträckning. De med sämre förutsättningar tenderar att höra av sig i mindre utsträckning.Housing segregation is a problem that needs to be highlighted in order to achieve greater equality in society. Children in vulnerable areas risk having worse conditions with lower participation in society at large, which affects their adult lives. With that starting point, this work has a focus on equality from a socio-economic perspective. The work is about finding out the public's expectations of their local environment, with a focus on play environments which primary user group is children. Uppsala municipality manages several playgrounds in the municipality. To find out what citizens think about the playgrounds, the cases received have been analysed. Based on that information, a picture has emerged where it is clear that the citizens of Uppsala have different expectations of their local environment depending on where they live. The conclusion of this thesis is that people in areas with better conditions tend to contact the municipality to a greater extent. Those with worse socio-economic conditions tend to get in touch to a lesser extent

Efterafgrøder har ringe effekt på P og K forsyningen på udpint lerjord

Efterafgrøder påvirker jordens tilgængelighed og tab af kvælstof (N). Dette er velkendt i økologiske sædskifter. Derimod ved vi mindre om, hvordan efterafgrøderne virker på tilgængeligheden af fosfor (P) og kalium (K) og på forsyning til den næste afgrøde i sædskiftet. Afhængig af jordens næringsstof status ved omlægning, vil økologisk produktion af salgsafgrøder med tiden kunne begrænses af næringsstofmangel, hvis der ikke tilføres P eller K. Denne mangel på næringsstoffer gælder ikke mindst i afgrødernes etableringsfase og for en række grøntsagskulturer med et lille rodsystem. Når efterafgrøder kan bruges til at 'flytte rundt' på tilgængeligt N i sædskiftet, har man ofte i det økologiske jordbrug spekuleret over om det også kunne lade sig gøre for P og K. Ikke mindst har det været overvejet om efterafgrøder kunne bruges til at imødegå P og/eller K mangel, når jordens status bliver lav. I en del af FØJO-II projektet 'Økologiske grønsager og efterafgrøder' (VegCatch) har vi derfor studeret forskellige efterafgrøde-arters evne til at mobilisere og optage P og K fra jord med en lav tilgængelighed, samt efterafgrødernes evne til at forsyne en efterfølgende afgrøde med P og K

Studien zur Altägyptischen Kultur Nr. 36 (2007) - Abstracts

Abstracts der Artikel zu „SAK 36 (2007)". Die Autoren sind: Hartwig Altenmüller, M. Bommas, K. Daoud, A. Gulyás, K. Jansen-Winkeln, J. Kahl/M. El-Khadragy/U. Verhoeven (with a contribution by M. Zöller), M. El-Khadragy, P. Koemoth, A. von Lieven, M.M. Luiselli, Y. El-Masry, M. Nuzzolo, J.F. Quack, B. Schukraft, V. Vasiljevic, K. Wada und K. Zibelius-Chen

Alter Patient - (k)ein Grund zur Sorge?: Ethische Fragen im Lichte empirischer Daten

Zusammenfassung: Hintergrund: Die vorliegende Arbeit befasst sich mit der Frage, ob und inwiefern das Alter des Patienten bei Therapieentscheidungen eine Rolle spielt. Material und Methoden: Als empirische Grundlage werden aktuelle Daten aus 2Interviewstudien zu ethischen Fragen in der Rettungs- und Intensivmedizin bzw. der Geriatrie herangezogen sowie eine Fragebogenstudie bei Allgemeinärzten und Internisten (ambulant und stationär tätig) in 4 europäischen Ländern. Ergebnisse: Demnach besteht Evidenz, dass das Alter des Patienten faktisch durchaus ein wirksamer Faktor bei der Therapieentscheidung bis hin zum Vorenthalten adäquater Maßnahmen ist. Zu unterscheiden ist dabei zwischen einer Wirksamkeit des Faktors Alter einerseits und der Legitimation, Therapie nach dem Alter des Patienten zuzuteilen oder vorzuenthalten. Ob eine solche Unterscheidung nach Alter ethisch akzeptabel ist, wird international kontrovers beurteilt. Die Daten der Studien werden im Lichte ethischer Argumente diskutiert. Schlussfolgerung: Nach einer Übersicht über das Für und Wider der Altersrationierung wird die Schlussfolgerung vertreten, dass die Argumente gegen eine Diskriminierung nach Alter überwiegen. Die Arbeit schließt mit (ethischen) Empfehlungen für die Praxi