Arbetsminnesförmåga hos klienter med missbruk i kombination med ADHD eller schizofreni

Senaste årens forskning visar intressanta likheter mellan diagnosgrupperna ADHD och schizofreni gällande kognitiva nedsättningar, framförallt i form av brister i arbetsminnet. Trots att missbruk är vanligt i dessa diagnosgrupper saknas forskning på huruvida dessa samband är giltiga även vid en komorbid missbruksdiagnos. Syftet med studien var därför att undersöka hur arbetsminnesförmågan ser ut för missbrukare med ADHD och missbrukare med schizofreni. Jämförelser gjordes med normalpopulationen samt grupperna emellan. Via en tvärsnittsdesign undersöktes testresultaten av verbal- och visuospatial arbetsminnesförmåga från ett urval av 42 missbrukare med ADHD och 33 missbrukare med schizofreni. Alla data hämtades ifrån ett vård- och behandlingshem i Sverige för missbrukare över 18 år. De test som inkluderats i analysen är WAIS-III, Claeson-Dahls test för inlärning och minne samt Rey Complex Figure test and Recognition Trial. Resultaten visade att båda diagnosgrupperna presterade signifikant sämre än normalpopulationen på både verbalt och visuospatialt arbetsminne. Ingen signifikant skillnad kunde påvisas grupperna emellan. Resultatet av studien antyder att den nedsatta arbetsminnesförmåga som kan ses hos personer med ADHD och schizofreni även gäller för missbrukare med diagnoserna. Studien kan bidra med viktiga kliniska implikationer för förståelse, diagnosticering och behandling av sjukdomarna

The same old story? Continuity and change in Swedish print media constructions of cannabis

AIMS – The purpose of the study is to describe and analyse how cannabis is constructed in Swedish print media and if this has changed over time. Sweden is known for its prohibitionist cannabis policy, but this approach seems increasingly challenged on both international and domestic arenas. It is therefore important to see if and how this international change is mirrored and processed in a key arena such as print media

Cannabis discourses in contemporary Sweden : Continuity and change

The aim of this thesis is to study how cannabis is constructed in contemporary Sweden, which policy responses are promoted as rational, and how international cannabis trends are received in this context. The four papers are the result of analyzing empirical material from three different sub-studies: 1) a qualitative study of online discussions about cannabis and drug policy, 2) a qualitative and comparative study of print media articles from 2002 and 2012, and 3) a qualitative study of oral presentations from cannabis information symposia. All papers are based on a social constructionist approach. A point of departure is that attitudes and regulations on cannabis have changed in large parts of the Western world. In Sweden, however, strict prohibition of cannabis is still central in the national drug laws. Some of the main findings can thus be gathered in discussions on continuity and change. In Swedish online discussions, there seems to be a strong desire to change the national cannabis policy in line with international developments. This discussion propagates alternative views on cannabis, in which comparisons to alcohol become vital and more liberal cannabis policies become logical. These discussions are also characterized by continuity, as many arguments for liberal cannabis policies seem to be based on traditional social democratic values and prohibitionist “scaremongering” arguments. Continuity is also what seems to characterize traditional print media, where cannabis is generally portrayed as a potent and illegal drug producing social problems. However, this arena also shows signs of change, as the material from 2012 includes stories on cannabis as an economic asset as well as a recreational substance. Both traditional print media and cannabis information symposia focus on youth consumers, who are seen as particularly vulnerable to cannabis effects. Such constructions seem important for protecting prohibition from international influences and for a continuous discourse centered on the dangers of cannabis. It is concluded that cannabis appears to be able to represent almost anything. As such it can be “used” for any purpose to promote a whole set of ideas related to policy often based on what is considered as scientific evidence. Depending on the context, it thus seems possible that cannabis is medicinal, recreational, harmful, and addictive. If so, and if all of these constructions are in some way “real,” then it is suggested that cannabis necessitates a much more tailored and nuanced response than that which prohibition can offer

Bristen på arbetsmarknadskunskap i grundskolan

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger

Are you sick, poor or just having fun? : A study of drug discourses in the world´s largest cocaine producing country, Colombia

In this study we explore the present discourses on drugs and drug consumption in Colombia, a country known for its drugs, and foremost its cocaine production. Interviewing and analyzing the statements according to discourse theory made by the professional key actors in the country, the study asserts that three discourses are present in the Colombian context, namely the public health discourse, the deprivation discourse and the pleasure discourse. These discourses, it is demonstrated, view the consumer of psychoactive substances from different perspectives and relate consumption to different causes, consequences and solutions. While the public health discourse is closely connected to viewing the consumer as a sick person, and describes consumption mainly as addiction, the deprivation discourse rather speaks of the consumer as a marginalised person consuming to escape a harsh reality. According to the third perspective, the pleasure discourse, it is focal that the consumption is related to socialising and recreation. In the course of the exploration of this context and its discourses, attention is paid to the fact that the discourses are many times described as being in opposition to one another although the respondents commonly refer to different social classes while describing the consumer and that each discourse this way is related to certain groups in society. This study presents different Colombian perspectives on drug consumption, a so far scarcely researched area in the otherwise so scrutinized drug issue, viewed from a social work perspective

Bristen på arbetsmarknadskunskap i grundskolan

Då arbetsmarknader har vidgats ut till Europa och världen har antalet yrken och utbildningar ökat. Detta gör att elever idag kan uppleva sitt framtidsval som komplicerat och många uppvisar en oro inför framtiden. Dock visar de elever som har fått information om arbetsmarknaden en mindre oro kring framtiden. Med detta som bakgrund har denna studie som syfte att analysera på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar med att öka grundskolelevers arbetsmarknadskunskap och hur detta arbete skiljer sig åt beroende på hur utbildningsnivån ser ut hos invånarna i delområdet skolan ligger i, och med delområde menas ett område i en stadsdel. Vi vill även förstå vad studie- och yrkesvägledare tillskriver arbetsmarknadskunskapen för värde för elever gymnasieval. Studien redogörs ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv. För att få svar på studiens frågeställningar har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Analysen från studiens empiri bygger på karriärteorin Careership med fokus på begreppen handlings- horisont och habitus samt Career Management Skills som i studien används som en teoretisk modell. Resultatet i studien visar att det informanterna såg som värdefull arbetsmarknads- kunskap för eleverna att ha inför gymnasievalet skiljde sig åt. Studie- och yrkesvägledarna berättade att de upplevde elevernas arbetsmarknadskunskap som bristfällig trots de insatser som gjordes samt att deras arbetssätt skiljde sig åt beroende på utbildningsnivån i delområdet där skolan ligger

"You are not allowed to join” : Educators’ views on children’s power relations in play at preschool

I utbildningen fick vi bekanta oss med begreppet makt. Detta var något som väckte stort intresse hos oss. Vi ansåg att studierna som gjorts bara inriktat sig på att observera barns maktrelationer. Därför ville vi göra en studie som undersökte pedagogernas syn på maktenrelationerna. Syftet med denna stidie är att ta reda på hur pedagoger ser på maktrelationer i barns lek. Vi har använt oss av tre frågeställningar för att bearbete syftet. Vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Hur ser pedagogerna på barns motstånd inom maktrelationerna? Vi gjorde en kvallitativ studie, där inspelade intervjuer genomfördes på zoom med fyra olika förskollärare från diverse förskolor. Efter intervjuerna gjordes en transkribering av materialet som sedan legat till grund för analysen. studien grundar sig i Michel Foucault maktbegrepp. Vi kommer att diskutera vårt resultat i förhållande till våra tre frågeställningar. Den första frågeställningen är vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Resultatet visar att pedagogerna framhäver att de makttekniker som de framför allt ser mellan barn på förskolan är exkludering, "statusmakt" och hot. Den andra frågeställningen är vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Det vi kan se är att barns makt i lek kan bero på flera olika saker. Pedagogerna menar att en orsak till varför barnen utövar makt kan vara att de bara vill skydda sin egen lek. Pedagogerna menar att oldern också är av central betydelse för varför barn utövar makt. De menar vidare att hemförhållandena och samhällets normer också har en stor betydelse för detta. Den sista frågeställningen som besvaras är hur ser pedagogerna på barns motstond inom maktrelationerna? Resultatet som framkommer är att vardagsmotstån är ett sätt för barnen att visa motstånd mot maktrelationerna. Ett annat motstånd som pedagogerna nämner är maktkampen där barnen utmanar varandra om maktrållen.

"You are not allowed to join” : Educators’ views on children’s power relations in play at preschool

I utbildningen fick vi bekanta oss med begreppet makt. Detta var något som väckte stort intresse hos oss. Vi ansåg att studierna som gjorts bara inriktat sig på att observera barns maktrelationer. Därför ville vi göra en studie som undersökte pedagogernas syn på maktenrelationerna. Syftet med denna stidie är att ta reda på hur pedagoger ser på maktrelationer i barns lek. Vi har använt oss av tre frågeställningar för att bearbete syftet. Vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Hur ser pedagogerna på barns motstånd inom maktrelationerna? Vi gjorde en kvallitativ studie, där inspelade intervjuer genomfördes på zoom med fyra olika förskollärare från diverse förskolor. Efter intervjuerna gjordes en transkribering av materialet som sedan legat till grund för analysen. studien grundar sig i Michel Foucault maktbegrepp. Vi kommer att diskutera vårt resultat i förhållande till våra tre frågeställningar. Den första frågeställningen är vilken form av maktrelationer förekommer i barns lek? Resultatet visar att pedagogerna framhäver att de makttekniker som de framför allt ser mellan barn på förskolan är exkludering, "statusmakt" och hot. Den andra frågeställningen är vilken funktion har maktrelationerna i barns lek? Det vi kan se är att barns makt i lek kan bero på flera olika saker. Pedagogerna menar att en orsak till varför barnen utövar makt kan vara att de bara vill skydda sin egen lek. Pedagogerna menar att oldern också är av central betydelse för varför barn utövar makt. De menar vidare att hemförhållandena och samhällets normer också har en stor betydelse för detta. Den sista frågeställningen som besvaras är hur ser pedagogerna på barns motstond inom maktrelationerna? Resultatet som framkommer är att vardagsmotstån är ett sätt för barnen att visa motstånd mot maktrelationerna. Ett annat motstånd som pedagogerna nämner är maktkampen där barnen utmanar varandra om maktrållen.

Vi måste göra någonting åt det : En kvalitativ studie av Svenska skolidrottsförbundets jämställdhets- & inkluderingsarbete

This essay came into existence as a result of a collaboration between us, two students in gender studies working on our bachelor thesis, and an employee at Svenska skolidrottsförbundet. The paper explores diversity and gender equality work within this organization, and the main focus is how people holding leading positions within the organization express their view on equality and diversity work. To do this, we have completed interviews with 6 different people in leading positions, as well as participant observation during the association meeting (förbundsmötet), which is the highest decision-making authority within the organization. We have analyzed our data with inspiration from feminist theory, organization theory, as well as some earlier conducted studies from the field of sports, all with a primary focus on gender and diversity questions. The conclusion shows that there is a discrepancy between the self-image some members of the organization express in regard to their equality and diversity work, the work they actually do, and the views they hold in relation to increased equality within the organization. In other words, the actions do not match the description. The reasons behind this are complex, but some possible explanations we found is the reproduction of negative masculinity norms, the homogeneity within the decision-making bodies of the organization, and dissonance in approaches to diversity and equality work between members within the organization. In our opinion, one important element for the organization to regard in future work is to make sure that knowledge concerning gender and diversity is shared with all members involved in their day-to-day activities. Especially since Svenska skolidrottsförbundet is an arena for children and youths to develop, grow and play