105 research outputs found

    Moral hazard and sickness insurance: Empirical evidence from a sickness insurance reform in Sweden

    Get PDF
    We use a reform of Sweden’s sickness insurance system as a source of exogenous variation to analyse the presence of moral hazard. As a result of the reform, the replacement level was reduced from 90 percent of forgone earnings to 65 percent for the first three days; to 80 percent between day 4 and 90; and remained at 90 percent after 90 days. We find that the incidence of work absence decreased due to the decrease in compensation level and that effect on duration is in accordance with moral hazard in the sickness insurance. We estimate the elasticities of the incidence with respect to forgone earning to -1 for males and -0.70 for females.Worker absenteeism; Cox proportional hazard models; regression-discontinuity

    Estimating Compensating Wage Differentials from Worker Mobility

    Get PDF
    We estimate the effects of the implementation of a compulsory work injury insurance in Sweden in 1978 on compensating wage differentials. This involves two steps. First, we investigate if there are compensating wage differentials on the Swedish labor market and second, we assess if these were altered by the reform. We use panel data for the period 1970 to 1990 with annual information for a sample of blue collar workers. The econometric model departs from the worker's job mobility decision. Endogeneity, selection and measurement errors of risk exposure are considered in the estimation. The estimates show significant compensating wage differentials for work-related diseases in the female sub-sample. No significant effect of the reform was found.Work injury insurance; Panel data

    Economic incentives and gender differences in work absence behavior

    Get PDF
    We estimate a labor supply model on a random sample of Swedish male and female blue collar workers to study the effect of economic incentives on work absence behavior. We observe work absence for each day during 1990 and 1991 for each worker in the sample. We use non-parametric (Kaplan-Meier) techniques; semi-parametric stratified models, where individual effects are removed; and fully prametric Cox regression models, where observed characteristics are used to control for heterogeneity. An exogenous change in the cost of being absent due to a reform of the sickness insurance, which took place during the time period covered by the data, is used as identifying information. The empirical analysis is focused on explaining gender differences in work absence behavior. We find that about one third of this difference in our sample can be attributed to differences in costs of being absent.Sickness insurance; unobserved heterogeneity; stratified analysis

    Causal effects of Economic Incentives on Absence from Work: A Duration Analysis Using Fixed Effects

    Get PDF
    The incidence and duration of work-absence spells for a sample of Swedish blue-collar workers in 1990 and 1991 are analyzed using the Kaplan-Meier non-parametric estimator, discrete-time hazard regression as well as stratified Cox regression. We focus on the effect of economic incentives, i.e., costs associated with absence from work and individual income, as well as gender differences in work absence behavior. In this context we analyze the effect of a reform of the compulsory sickness insurance scheme, i.e., a decrease in the replacement level, that took place in Sweden in March 1991. Special attention is devoted to gender differences in work-absence behavior. We find that it is important to consider unobserved heterogeneity and state dependence in the estimations. The results also show that economic incentives seem to matter for the incidence of work-absence. Gender differences in the way economic incentives affect work-absence behavior, rather than differences in the measured variables, appear to be the predominant factor in explaining the higher work-absence rate of females.Discrete time Cox regression; Sickness insurance; Stratified Cox Regression

    Transporter i gÄrdsbaserade biogassystem - Framtagning av berÀkningsprogram för kostnader och emissioner

    Get PDF
    Syftet med detta examensarbete var att konstruera och testa ett program för berÀkning av kostnader och miljöpÄverkan för transporter i gÄrdsbaserade biogassystem. Det gÀller transport av bÄde substrat, rötrest och biogas.BerÀkningsprogrammet testades sedan pÄ ett verkligt fall - Skea gÄrd i HÀssleholms kommun dÀr en biogasanlÀggning Àr i planeringssstadiet. TvÄ alternativa utformningar med olika kapaciteter studerades.Med hjÀlp av berÀkningsprogrammet studerades Àven samarbetsmöjligheterna ifall det inom ett omrÄde finns flera jordbrukare som Àr intresserade av biogasproduktion. HÀr studerades alternativen att uppföra en biogasanlÀggning pÄ varje gÄrd, eller att istÀllet bygga en större gemensam biogasanlÀggning

    How do we increase the use of Swedish-grown grain legumes as protein feed?

    Get PDF
    Protein Àr en livsavgörande komponent i ett fodermedel för animalieproduktion. I Sverige idag Àr de proteinmedel som anvÀnds i inblandningen av foder i huvudsak rapskaka (17 % av den totala inblandningen i sÄlda fodermedel) och soja (10 % av totalen). TrindsÀd,förutom soja, stÄr endast för 2 % av ingredienserna av fÀrdigfoder. Totalt sett Àr den största delen i fodermedlen spannmÄl, som stÄr för 54 %. För att skapa ett mer hÄllbart fodermedel Àn vad som finns idag mÄste nÀrodlade alternativ sÄsom Äkerböna, foderÀrt samt lupin fÄ en större del av vÀxtföljden Àn vad som syns idag. Det finns stora omrÄden i t ex södra Sverige som inte vÀljer att odla baljvÀxter p.g.a. avsÀttningsmöjligheter och historik av lÄglönsamhet.TrindsÀdsgrödorna Äkerböna och Àrt hÀrstammar frÄn mellanöstern vilket gör att den trivs i mer tempererade breddgrader. Med vÀxtförÀdling och framtagning av nya sorter har man fÄtt fram trindsÀd som klarar sig vÀl i vÄra norra klimat med ett betydligt kallare klimat. Idag finns mÄnga sorter som avkastar lÄngt utöver vad de gjorde för endast ett fÄtal Är sedan.En litteraturstudie har gjorts över trindsÀd för att fÄ en större inblick i odlingen och dess fördelar och nackdelar. Framtagning av enkÀt har gjorts mot foderföretag för att fÄ en inblick hur intresset av svenska proteingrödor i fodret ser ut.Ekonomin för trindsÀd ser allt bÀttre ut Àn vad den gjort tidigare och odlingen har ökat pÄ grund av att lantbrukare ser det som ett bra fodermedel som kan anvÀndas hemma pÄ gÄrden, det medför mindre transporter till och frÄn gÄrden. Fördelen med trindsÀd i vÀxtföljden Àr att det ger: egenproducerat proteinfoder, förbÀttrar jordprofilen, ger en skördeökning till nÀstkommande gröda samt att biodiversiteten ökar i vÀxtföljden. Vid berÀkningar pÄ TB 2för Äkerböna fÄr vi ett resultat pÄ 2508 kr/ ha med en skörd pÄ 5000 kg/ ha och för höstvete pÄ 3318 kr/ ha och vid en skörd pÄ 7000 kg/ ha men dÄ saknas förfruktsvÀrde pÄ 980 kr/ ha till pÄ Äkerböna vilken ger samma nivÄ som vete.Det svenska proteinalternativen har en stor potential, de Àr redan idag marknadsmÀssigt starka mot sojan som mÄste vara gmo fri vilket medför en ökad kostnad pÄ 1 kr/ kg jÀmfört med genetisk modifierad soja. I framtiden kommer andra faktorer som sammansÀttningen av aminosyror ha betydligt större inverkan och proteinet mindre del. En stor utmaning sitter verkligen i lantbruksledet Àn i foderföretagen om trindsÀd ska fÄ ett större del av den svenska odlingen. Med en allmÀnhet som Àr alltmer medvetna pÄ miljö och hÄllbarhet, gÀller det att lantbrukare hÀnger med pÄ utvecklingen.Protein is a vital component of animal feed production. In Sweden today, the protein used in the feed is mainly press cake from rapeseed, which accounts for 17% and soya accounts for 10%, legumes account for only 2% of the total mixture and the largest part is cereal of 54%. In order to create a more sustainable feed than is present today, nutritional alternatives such as fieldbean, fodder peas and lupine must have a greater part of the crop sequence than is seen today. There are large areas in, for example, southern Sweden,where farmers choose not to grow legumes, due to lack of sales opportunities and history of low profitability.Grain legumes like field beans and fodder peas are derived from the MiddleEast which makes it more suitable in more temperate latitudes. Thanks to plant breeding efforts, there are available varieties that are well suited to our northern. Today many varieties yield far beyond what they did just a few years ago.The economy for grain legumes looks all the better than it used to do and the cultivation of grain legumes has increased due to the fact that farmers see it as a good feed that can be used at home on the farm and its resulting in less transport on the farm. The advantage of grain legumes in the crop rotation is that it improves soil condition, yields to the next crop and increases biodiversity. When calculating net margin for field bean, we get a result of 2508 kr / ha at harvest of 5000 kg/ ha and for winter wheat at 3318 kr / ha, at harvest of7000 kg/ ha. On 2508 kr/ ha for field beans there is 980 kr/ ha that must be increased on the results because of preceding crop value.The Swedish protein alternatives have a great potential, they are already competitive against soy which must be GMO free, which results in an increased cost of 1 kr / kg compared to genetically modified soya. In the future, other factors such as the composition of amino acids will have a significantly greater impact and protein will not be as important as it is today in the mixture. A major challenge is indeed to get farmers more interested, if grain legumes will receive a larger proportion of Swedish cultivation. With a public that is increasingly aware of the environment and sustainability, farmers have to be more committed to their part

    Change in electron and spin density upon electron transfer to haem

    Get PDF
    AbstractHaems are the cofactors of cytochromes and important catalysts of biological electron transfer. They are composed of a planar porphyrin structure with iron coordinated at the centre. It is known from spectroscopy that ferric low-spin haem has one unpaired electron at the iron, and that this spin is paired as the haem receives an electron upon reduction (I. Bertini, C. Luchinat, NMR of Paramagnetic Molecules in Biological Systems, Benjamin/Cummins Publ. Co., Menlo Park, CA, 1986, pp. 165–170; H.M. Goff, in: A.B.P. Lever, H.B. Gray (Eds.), Iron Porphyrins, Part I, Addison-Wesley Publ. Co., Reading, MA, 1983, pp. 237–281; G. Palmer, in: A.B.P. Lever, H.B. Gray (Eds.), Iron Porphyrins, Part II, Addison-Wesley Publ. Co., Reading, MA, 1983, pp. 43–88). Here we show by quantum chemical calculations on a haem a model that upon reduction the spin pairing at the iron is accompanied by effective delocalisation of electrons from the iron towards the periphery of the porphyrin ring, including its substituents. The change of charge of the iron atom is only approx. 0.1 electrons, despite the unit difference in formal oxidation state. Extensive charge delocalisation on reduction is important in order for the haem to be accommodated in the low dielectric of a protein, and may have impact on the distance dependence of the rates of electron transfer. The lost individuality of the electron added to the haem on reduction is another example of the importance of quantum mechanical effects in biological systems

    Der lange Schatten des Putsches : wie Honduras zum Dasein als "Bananenrepublik" verdammt wird

    Get PDF
    Uppsatsen behandlar virtuella communitys som en plats för social interaktion, kommunikation och identitetsskapande. Syftet med uppsatsen var att utforska hur relationer skapas, hur kommunikationen sker och hur individer framstĂ€ller sin identitet pĂ„ Internet. Studien har bedrivits genom en kvalitativ intervjustudie med fokusgrupper och mĂ„lgruppen har varit unga vuxna i Ă„ldern 19-25 Ă„r. Som bakgrundsmaterial har vi undersökt tidigare forskning kring virtuella communitys, identitetsskapande, chattande och cyberkultur. Resultatet av studien kom att visa respondenternas anvĂ€ndning av virtuella communitys och att dem ser det som en viktig del av det sociala livet. Forskningen visar att det finns mĂ„nga positiva sidor med den virtuella kommunikationen t.ex. anonymiteten, multiple kommunikation och att individer Ă€r fysiskt skyddade pĂ„ grund av okroppslig kontakt. Den visar ocksĂ„ nya möjligheter som finns i virtuella communitys och Internet i allmĂ€nhet kontra den fysiska vĂ€rlden. Trots att den virtuella kommunikationen spelar stor roll i det sociala livet sĂ„gs Ă€ndĂ„ den fysiska kommunikationen som viktig. Detta eftersom kĂ€nslomĂ€ssiga responser och fysiska uttrycks uteblir till stor del pĂ„ Internet. Forskningen upprĂ€tthĂ„ller ocksĂ„ ny fakta inom Ă€mnet virtuella communitys och visar att anvĂ€ndare ser mediet som ett sĂ€tt att vara social men Ă€ndĂ„ inte, nĂ„got som de kallar “semiaktiv”. Virtuella communitys anvĂ€ndes mestadels för att hĂ„lla kontakten med vĂ€nner, istĂ€llet för att skapa nya som tidigare forskning mer syftar pĂ„

    Brandteknisk riskvÀrdering av Familia

    Get PDF
    I denna rapport utvĂ€rderas personsĂ€kerheten vid hĂ€ndelse av brand i köpcentrumet Familia. Rapporten Ă€r skriven som en del i kursen Brandteknisk RiskvĂ€rdering vid brandingenjörsutbildningen vid Lunds Tekniska Högskola. Familia Ă€r ett relativt litet köpcentrum som ligger i handelsomrĂ„det Hyllinge Storcenter, mellan Åstorp och Helsingborg. HĂ€r finns sammanlagt 47 butiker, restauranger och cafĂ©er. För att personsĂ€kerheten skall vara godkĂ€nd krĂ€vs att ingen skall behöva utrymma under kritiska förhĂ„llanden. I rapporten utvĂ€rderas endast de allmĂ€nna utrymmen som kunderna kan komma att vistas pĂ„. Exempelvis personalrum tas ej i beaktning. Ett platsbesök har gjorts dĂ€r ett antal brandscenarier identifierades. Sedan har en grovanalys gjorts dĂ€r tvĂ„ brandscenarier valts för vidare utvĂ€rdering. Dessa brandscenarier Ă€r följande: ‱ En brand i en tilltĂ€nkt liten klĂ€desbutik dĂ€r tillvĂ€xthastigheten Ă€r hög. ‱ En brand i en befintlig bokhandel. Dessa scenarier har med hjĂ€lp av olika datorprogram och handberĂ€kningar utvĂ€rderats gĂ€llande utrymning. Tiden till kritiska förhĂ„llanden har berĂ€knats med hjĂ€lp av handberĂ€kningar och simulerats med hjĂ€lp av FDS. Utrymningstiden har simulerats med hjĂ€lp av Pathfinder. Slutsatsen gĂ€llande brandskyddet pĂ„ Familia idag Ă€r att dĂ„ de aktiva systemen fungerar Ă€r brandskyddet i huvudsak tillfredsstĂ€llande. För att rĂ€tta till de svagheter som finns i dagens brandskydd har ett antal Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram för att kunna förbĂ€ttra brandskyddet ytterligare. De Ă„tgĂ€rdsförslag som skall genomföras för att brandskyddet skall anses vara godkĂ€nt Ă€r: ‱ En rutin för regelbunden kontroll av utrymningsskyltar och deras synbarhet skall upprĂ€ttas. ‱ UtrymningsvĂ€gar skall utformas pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att inte motstridig information nĂ„r personer som Ă€r pĂ„ vĂ€g att utrymma Familia. Exempelvis kan de varnande meddelanden som sitter pĂ„ dörrarna tas bort och ersĂ€ttas av en tydlig instruktion att tryckknappen ska anvĂ€ndas vid normal passage. De Ă„tgĂ€rdsförslag som bör genomföras för att brandskyddet skall anses vara godkĂ€nt Ă€r: ‱ Utbildningen och instruktionen till personalen bör utformas pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att personalen i större utstrĂ€ckning leder ut mĂ€nniskor genom nödutgĂ„ngar. Detta dĂ„ utrymningssimuleringarna visar att om personalen i stor grad kan fĂ„ kunder att utrymma via nödutgĂ„ngarna som leder direkt ut i till det fria eller ut till det fria via brand- och transportgĂ„ng blir den totala utrymningstiden kortare. ‱ Brand- och transportgĂ„ngar bör tydliggöras pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt att personer som utrymmer fĂ„r vĂ€gledning till var nĂ€rmsta utgĂ„ng till det fria finns. ‱ HandbrandslĂ€ckare som Ă€r lĂ€ttillgĂ€nglig för personalen bör finnas till hands i de butiker som bara har en utrymningsvĂ€g. ‱ Vid ombyggnad eller avskiljning inom butiker bör rökdetektorers placering beaktas för att se till att detektering av brand Ă€r tillförlitlig inom alla utrymmen pĂ„ Familia. ‱ OSB-skivor som i nulĂ€get anvĂ€nds som ytmaterial i brand- och transportgĂ„ngar bör tas bort. ‱ Rutinen att lĂ„sa butikernas utgĂ„ng mot gĂ„ngstrĂ„ken bör undersökas vidare. Eftersom personer kan komma att glömmas kvar i butiken. ‱ Rutinerna för det systematiska brandskyddet bör ses över och kontrolleras mer noggrant. Exempel pĂ„ detta Ă€r kontroll av aktiva system och utbildning av personal
    • 

    corecore