Journal Staff

Bakgrund I dagens samhälle finns det en uppfattning om manlighet och vad det innebär att vara man. Att äta kött har kommit att kopplas samman med manlighet och styrka, och forskning visar att mäns beteende- och konsumtionsmönster påverkas av vad som anses förstärka den upplevda manligheten. Det är därför intressant att undersöka varför vissa män aktivt väljer bort kött i sin kosthållning. Syfte Syftet med studien var att med hjälp av intervjuer utforska och förstå hur nuvarande samhällsnormer påverkar män som aktivt valt bort kött och/eller animaliska produkter. Metod Studien utfördes med kvalitativ forskningsmetod, där sex individuella intervjuer genomfördes. Resultaten analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat Samtliga informanter hade upplevt en samhällsnorm som innebar att de förväntades att äta kött. De menade att denna norm påverkade dem då deras normbrytande ofta innebar att de blev ifrågasatta. Det framkom under intervjuerna att informanterna även ansåg det finnas en koppling mellan kostval och könsroller. De upplevde att kött och manlighet har en stark korrelation och majoriteten ansåg att vissa kostmönster var mer relaterade till kvinnlighet. Slutsats Det finns en köttnorm i dagens samhälle som påverkar de män som valt en vegetarisk kost/vegankost. Denna norm kan upplevas starkt etablerad, och det är därför viktigt att vara medveten om den och dess inverkan.Background In society today, there is an idea of manliness and what it means to be a man. Meat has come to be associated with masculinity and strength, and research shows that the behavioral and consumption patterns of men are influenced by what they consider to enhance their perceived masculinity. It is therefore interesting to examine why certain men actively choose to exclude meat from their diet, regardless of potential pressures. Objective The objective of this study was to, with the use of interviews, explore and understand how current societal norms affect men who actively excluded meat and/or animal products. Method The study was executed as qualitative research, where six individual interviews were carried out. The results were later analyzed according to qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Results All of the informants had experienced a societal norm that expected them to eat meat. They meant that this norm affected them, since they often found themselves being questioned. The analysis showed that the informants felt that there was a connection between food choices and gender roles. They experienced that meat and masculinity had a strong correlation and the majority considered some dietary patterns exclusively related to femininity. Conclusion There is a “meat-eating norm” in today’s society that affects men who have chosen a vegetarian/vegan lifestyle. This norm could be considered quite established, and it is therefore important to be aware of it and its influence

Researching ‘with’ not ‘on’: Engaging Foundation GNVQ students in the research process - emerging themes from the study

This paper discusses practical and methodological issues arising from ongoing case study research exploring the hopes, aspirations and learning identity of 4 cohorts of GNVQ Foundation (level 1) students in 2 English General Further Education (FE) colleges. This paper focuses on work with the student participants in the study and poses a number of questions. How can young people be engaged with a research process? How can that process be meaningful to them in the context of their lives and experiences? How can the significant ethical issues involved with working with these students be addressed? Part of the thesis for this work has been the lack of value placed on students enrolled on Foundation level programmes. Therefore, it was important to demonstrate value for them throughout this process, and one way in which this was achieved was by engaging the young people with the research process as actively as possible. Working within a Social Justice theoretical framework, and specifically considering the notion of knowledge/power relationships the paper outlines the participative approach which was taken in the development of interview questions, informed by the ‘arenas of action and centres of choice’ described by Ball et. al (2000:148). Further, it explores the practical issues and ethical tensions which arose associated with respecting the young people and facilitating their involvement in the research process whilst working within the constraints placed by their level of experience and understanding, and discusses some of the unanticipated challenges that arose from this process. The paper concludes with a discussion of the way the research has evolved in response to these issues and of the ‘added value’ to the research which has arisen from the participants’ engagement with the process

Stereotypies in horses

Syftet med litteraturstudien är att beskriva hästens stereotypier samt diskutera vad dessa beror på och hur de kan förebyggas. Stereotypier är upprepade och oförändrade rörelser utan mål och syfte. Om hästar uppvisar stereotypier kan det vara tecken på att de saknar kontroll över sin situation. Det är enbart djur i fångenskap som uppvisar stereotypier. Hästar uppvisar flera olika stereotypier såsom krubbitning, vävning, boxvandring, huvudkast och stereotypt sparkande i vägg. Även träätning beskrivs som liknande en stereotypi, men är troligen ett födosök. Stereotypier utvecklas då hästen inte får möjlighet att utföra sitt naturliga beteende, exempelvis om hästen hindras att utföra sitt ätbeteende, som den är starkt motiverad att utföra. Faktorer som är kopplade till stereotypier är hur lång tid hästen är i stallet, utfodring med lite grovfoder/mycket kraftfoder, typ av strömaterial, brist på social kontakt, ras, olika typer av avvänjning och kön. Hästar som dagligen vistas utomhus löper mindre risk att drabbas av stereotypier. Krubbitning är en oral stereotypi där hästen griper tag i ett fast föremål, och samtidigt drar in luft för att sedan blåsa ut den och avger då ett karakteristiskt ljud. Det finns även ett liknande beteende, som kallas luftsnappare, där hästen enbart drar in luft. Vävning är en motorisk stereotypi som kännetecknas av en sidledes gungande rörelse av huvud och hals, samtidigt som hästen flyttar tyngden från det ena frambenet till det andra. Boxvandring är en stereotypi där hästen går runt i boxen om och om igen. För att motverka stereotypier bör orsaken till dem åtgärdas istället för att hindra dem med fysiska barriärer. Eftersom stereotypier inte förekommer i det vilda bör hästarna hållas på ett för hästen så naturligt sätt som möjligt, där hästens beteendebehov tillfredsställs.The purpose of this study is to describe the horse's stereotypies, and discuss what these are and how they can be prevented. Stereotypies are repetitive and constant movement without goal or purpose. If horses lack control over a situation they may develop stereotypies. Only animals in captivity exhibit stereotypies. Horses exhibit stereotypies such as crib-biting, weaving, stall-walking, head-shaking and stall-kicking. Even wood-chewing is described as a stereotype, but is most likely a search for food. Stereotypies develop when the horse is not allowed to perform their natural behavior, for example if the horse is prevented from performing their eating behaviour, which it is strongly motivated to perform. Factors linked to stereotypies is; time in the stable, feeding with low forage/ much concentrate feeding, type of bedding material, social contact, breed, different types of weaning and sex. Horses that daily are let outdoors are less likely to suffer from stereotypies. Crib-biting is an oral stereotype where the horses grasps a fixed object, and simultaneously draws in air and then blow it out and then emits a characteristic sound. There is also a similar behaviour called wind-sucking where the horse only inhale air. Weaving is a locomotor stereotypy marked by a lateral rocking movement of the head and neck, while the horse moving the weight from one front leg to the other. Stall-walking is a stereotype where the horse walks around the box over and over again. To prevent stereotypies the underlying causes should be considered instead of trying to prevent it with physical barriers. Given that stereotypies do not exist in wild horses they should be kept in a way that satisfy the horse´s natural needs, where the horse's behavioral needs are fulfilled

Armeringsmatta och bark som markstabiliserande material på betesytor till mjölkkor - en utvärdering

Ett vanligt problem på mjölkgårdar är att trampskador uppkommer på betesytor som är kraftigt belastade av mjölkkor under betessäsongen. Den genomsnittliga besättningsstorleken i Sverige stiger och det leder till att problemet med trampskador ökar. Risken för trampskador tilltar vid stora mängder nederbörd. För att undvika trampskador på marken går det att dränera och ta bort matjorden och lägga dit ett markstabiliserande material. Bark som markstabiliserande material har i tidigare studier visat sig vara bra om barken är ordentligt packad. Armeringsmatta är ett material som består av ett kraftigt plastnät och som är starkt och tåligt. Syftet med fältförsöket var att identifiera hur tramptålig bark respektive armeringsmatta var jämfört med ingen åtgärd alls, samt att utvärdera hållbarheten på dessa markstabiliserande material under en andra betessäsong. Det utvärderades även hur gropindex som mätmetod fungerade. För att analysera de olika materialen valdes betesfållornas grindhål ut. Tre rutor anlagda med bark och tre rutor med armeringsmatta, samt tre rutor kontroll där det inte har gjorts någon markstabilisering studerades i försöket. Fältförsöket bestod totalt av nio försöksrutor i nio olika grindhål. Ett gropindex användes för att undersöka hur tramptåliga materialen var. Utvärderingen gjordes vid 6 olika mättillfällen. Det gjordes även en visuell bedömning av hur effektivt de olika materialen motverkade trampskador samt av växtlighetens täckningsgrad utanför försöksrutorna med de markstabiliserande materialen. Det togs flygbilder för att bedöma grad av vegetationstäckning av den intilliggande marken. Antalet djur som passerade försöksrutorna registrerades för att kunna göra en jämförelse mellan frekvens av trampskador och antalet passager i varje fållöppning. Nederbördsmängden och lufttemperaturen registrerades med hjälp av en väderstation i nära anslutning till betesfållorna. Mängden nederbörd var inom det normala för årstiden. Vid analys av antalet gropar som bildats på försöksytorna, benämnt gropindex, fanns tydliga signifikanta skillnader (p≤0,001) mellan bark och armeringsmatta samt mellan bark och kontroll från mättillfälle 3 fram till slutmätning. Det fanns ingen signifikant skillnad (p>0,05) mellan armeringsmatta och kontroll vid något av mättillfällena. Enligt vegetationsbedömningen var det ingen stor skillnad i andel vegetation omedelbart utanför försöksytorna under betessäsongens gång. Enligt den visuella bedömningen var bark sämre än armeringsmatta och kontroll. Barken blev mer ojämn och antalet trampskador var större än på armeringsmattan och kontrollerna. Armeringsmattan visade tecken på förbättring när den blev mer jämn under betessäsongens gång. En utvärdering av gropindex som mätmetod kunde påvisa vissa brister med denna metod. Antalet passager i de olika fållorna inom blocken skiljde sig åt i vissa fall. Dock påverkade inte detta resultaten eftersom fållor med högre antal passager inte hade ett högre gropindex. Den visuella bedömningen tyder på att barken behöver förnyas till nästkommande betessäsong och armeringsmattan behöver endast göras ren från jord och gödsel. Eventuellt kan kanterna som kommit upp ur jorden och geotextilen behöva grävas ner något. Bark som markstabiliserande material fungerade sämre än armeringsmatta och sämre än mark där det inte gjorts någon markstabilisering. Armeringsmattan fungerade som markstabilisering och det uppkom få trampskador, dock fungerade det lika bra att inte göra någon markstabilisering. Väderdata som registrerades på plats visade att nederbörden var relativt normal för denna plats detta år.A problem on dairy farms is trampling damage that develops on grazing areas which are frequently and intensively used by dairy cows during the grazing season. In Sweden the average herd size is increasing which highlights the issue since trampling damage tends to escalates as herd size increases. In order to limit or even avoid trampling damage it is possible to drain and remove the topsoil layer and replace it with a ground-stabilizing material instead. Previous studies have shown the use of bark to be efficient if properly packed. Another soil-stabilizing technique is using grass carpet consisting of a heavy duty plastic netting which is both strong and durable. The purpose of this field trail was to identify how effective the bark and the armoured mat really were in comparison to taking no action, and to assess the durability of these two ground-stabilizing methods during a second grazing season. Additionally the objective was to evaluate how well the surface-index measurement method worked. In the field trial the two materials bark chip and armoured mat along with a control group were used. For each material three experimental areas located just inside the gate of the pasture. The documentation was conducted on six measurement occasions during the grazing period. At each occasion the number of pot-holes of different depths were measured and based on this, a surface-index for each zone was calculated. Furthermore, on each occasion a visual assessment of the experimental area and the nearby areas was performed. To further investigate the nearby area aerial photos were taken in order to determine the percentage of coverage of vegetation. The number of passages through the gate was counted throughout the entire grazing season in order to conduct a comparison between trampling damages and the number of cow passages. Weather data consisting of temperature and accumulated rainfall during the period were gathered using a digital weather station on the location. The amount of precipitation proved to be normal for the season. Significant differences (p≤0, 001) were found between bark chip and armoured mat as well as between bark chip and the control area at measurement occasion three until the final one. No significant difference (p>0, 05) between armoured mat and the control group were observed at any time of measurement. According to the observed vegetation percentage coverage during the grazing period no major differences were found. The visual assessment of the bark chip areas showed to be substantially concerning worse than the armoured mat and the control areas. The armoured mat showed evidence of enhancement during the season and became even more levelled. The evaluation of the surface-index as a measurement method highlighted some inconsistencies when utilizing this technique. The number of passages through the gates were uneven between the pastures. It did not seem to affect the result since no obvious evidence of increased trampling damages in pasture with high number of passes were observed. According to the visual assessment of the areas with bark chip they would need to be renewed to the next grazing season. The armoured mat would only need a simple cleaning of soil and manure. As a ground-stabilizing material armoured mat proved to be more successful than the use of bark chip. The armoured mat worked as a ground-stabilizing material. However, the control group seemed to be equally successful in this particular field trial

Ekologiskt fotavtryck för Göteborg Energi AB - begreppets lämplighet som indikator för miljöpåverkan

Syftet med detta examensarbete har varit att beräkna ett ekologiskt fotavtryck för Göteborg Energi AB samt att analysera metoden både i ett hållbarhetsperspektiv och som kommunikationsmedel för företagets miljöpåverkan. Arbetet har utförts på uppdrag av Göteborg Energi AB. Det ekologiska fotavtrycket för Göteborg Energi beräknades genom tre olika metoder. För att underlätta framtida jämförelser av fotavtryck mellan energiföretag presenterades resultatet per levererad GWh. Metoden exkluderar andra föroreningar än koldioxid. Dessa har därför i denna studie presenteras separat i miljöpåverkanskategorier. Studiens slutsats är att metoden är mindre lämplig för både intern och extern kommunikation av miljöpåverkan. Metoden ger endast en begränsad bild av företagets totala miljöpåverkan och är inte förenlig med begreppet hållbar utveckling i alla aspekter. Den tid och den resursåtgång som krävs för beräkning av ekologiskt fotavtryck kan inte anses försvarbart för ett resultat som varken kan sättas i relation till andra företag på dagens marknad eller är ett verktyg som kommunicerar hållbar utveckling

Farmers' retirement pension

The retirement scheme is not easy to understand and it is hard to know how the rules should be applied at an individual basis. It is at the same time essential to have a financial security as future pensioner. People being employed have a favorable security giving them both national retirement- and occupational pension, in general automatically. The issue prevails when it comes to planning retirement pension for self-employees, who often are in need of stability. This is the case for family businesses, where a firm's financial position is closely related to that of the owner. The approximately 500,000 self-employees in Sweden today endure a difficult situation facing a complex retirement pension. Thereby the present study focuses on Swedish farmers' decision-making and their retirement planning, including how and why they act in a certain way. This thesis uses four key aspects to keep a distinct structure. The key aspects are information collection, knowledge, social aspects, and farmers' decision-making. The aim of this study is to explore how farmers handle information and how social aspects influence the early stages in their decision-making regarding retirement pension. This knowledge makes it possible to clarify patterns that may exist among farmers' retirement decisions. It is desirable to get data that is quantifiable and therefore a quantitative approach was suitable. To reach the aim a web-based questionnaire was sent by e-mail to 3,000 members of The Federation of Swedish Farmers (LRF). A statistical test, named chi-square test, is used to explore patterns among farmers' retirement planning. The chi-square test measures the degree of linkage between two variables. The risk of calculation being random is 10% with a p-value of 0,10 as the limit to determine whether the hypothesis should be accepted or rejected. The results reveal the most evident correlation between loan-to-value ratio (acronym LTV) and retirement saving. Farmers with a low LTV tend to save less money in other forms (such as equity funds, national retirement-, occupational pension and pension insurance) than those with a higher LTV. The results also show a correlation between how much rented land of total cultivated land farmers use and their tendency to save to retirement pension in other forms than the real estate. The most likely reason behind these correlations is that the invested value in agricultural properties is the farmers retirement saving. The findings also show an unmistakable correlation between the farmers' interest in business matters and their knowledge about retirement saving. Furthermore the more knowledge that claim to have, to more willing are they to search for more information within the topic. The conclusion of the study is that individuals' interest correlate with their knowledge, which makes them more likely to search for more information. An interest is therefore of great importance on how actively the individual plans how to save for retirement. The complexity within the Sedish retirement pension scheme makes people more active in their decision making. Yet another obvious conclusion of this survey is that very few farmers are talking about retirement-related issues with family and friends. Neither the previous generation nor the successor have any influence on how active decision-making regarding retirement savings the individual have. Still, the existence of a successor affects when the farmer will reitre.Pensionssystem är inte enkelt att förstå och en allmän åsikt är att det är svårt att veta hur reglerna ska tillämpas på en individuell basis. Samtidigt är det viktigt att ha finansiell säkerhet som pensionär. Individer som är anställda har en gynnsam säkerhet som ger dem både allmän- och tjänste-pension, i allmänhet automatiskt. Dock blir ploblematiken större när det gäller egenföretagare att planera ålderspension. Speciellt i familjeföretag som har en stark koppling mellan företags finansiella ställning och den hos ägaren. Därför står de cirka 500 000 egenföretagare som finns i Sverige idag inför en problematisk situation gällande det komplexa pensionssystemet. Därmed fokuserar denna studie på lantbrukares planering och beslutsfattande gällande pension, samt hur och varför de agerar på ett visst sätt. Genomgående i studien står fyra kärnaspekter i centrum, vilka gäller hantering av information, kunskap, sociala aspekter och lantbrukares beslutsfattande. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur lantbrukare hantera information och hur sociala aspekter påverkar de tidiga faserna i lantbrukarnas beslutsfattande om ålderspension. Det är önskvärt att få data som är kvantifierbara. Därför var en kvantitativ metod lämplig. För att nå målet med studien har en webbaserad enkät skickats ut via e-post till 3 000 medlemmar i Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Ett statistiskt test, kallat chi-två test, har använts för att undersöka mönster i lantbrukares pension planering. Chi-två testet mäter korrelationen mellan två variabler. Risken för beräkningen är slumpmässiga är 10 % med ett p-värde på 0,10, vilket är den gräns som använts för att bestämma om hypotesen ska tillstyrkas eller förkastas. Resultaten ger bevis på att det finns ett starkt samband mellan fastighetens belåningsgrad och lantbrukarens pensionssparande. Lantbrukare med en låg belåningsgrad på sin fastighet tenderar att spara mindre pengar i andra former (t.ex. aktier, allmän-, tjänstepension och pensionsförsäkring) än de med en högre belåningsgrad. Resultaten visar också på ett samband mellan andelen arrenderad mark och lantbrukarens tendens att spara till pension i andra former än i fastigheter. Den mest sannolika förklaringen till dessa samband är att det investerade medlen i lantbruksfastigheter är lantbrukarnas sätt att pensionsspar. Studien visar också att det finns ett samband mellan lantbrukares intresse för företagsrelaterade frågor och deras kunskap om pensionssparande. Ju mer kunskap de anser sig besitta, desto mer villig är de att söka mer inforation inom ämnet. Kontentan av studien är att individernas intresse korrelerar med deras kunskap som i sin tur gör de mer benägna att söka mer information. Ett intresse är därför av stor vikt för att aktivt planera hur de ska pensionsspara. Att pensionssystemet i Sverige upplevs som komplexit gör att människor tenderar att vara mer aktiva i sitt beslutsfattande. En tydlig slutsats är att väldigt få lantbrukare pratar om pensionsrelaterade frågor med familj eller vänner. Dessutom påverkar varken den tidigare generationen eller existensen av en efterträdare hur aktiva beslut de fattar gällande sitt pensionssparande. Att det finns en tilltänkt efterträdare påverkar trots det planeringen för när lantbrukaren kan tänkas gå i pension och därmed tidpunkten för när ett generationsskifte kan genomföras

Perception of touch : Developmental and personality factors in touch avoidance

The studies in this doctoral thesis investigated the concept of touch avoidance. Touch avoidance indicates a person’s negative affect toward physical contact/touch. In study 1 the aim was to develop a questionnaire that measures the level of touch avoidance. The results showed that touch avoidance can be measured along five different dimensions. The results are discussed in relation to attachment theory research. In study 2 patterns of touch avoidance and communication apprehension were investigated in relation to rejection sensitivity, while considering the impact of gender. The findings imply that high rejection sensitivity individuals may use covert physical and verbal avoidance strategies in an attempt to regulate their fear and doubts with regard to being rejected. The aim of study 3 was to explore perceptions of physical touch by conducting semi-structured interviews. A touch avoidance screening form was used to select subjects with the highest scores on touch avoidance as well as those with the lowest scores, i.e. the greatest acceptance to touch, for the interviews (n = 7 in each group). The findings suggest that touch avoiders seemed to have a greater need for bodily intimacy as confirmation of the romantic partner relationship than did touch accepters. The results also showed that important categories for touch included skill, physical appearance, ambivalence and fear. The conclusions drawn from the three empirical studies are that difficulties with touch affect individuals in their daily lives, and have implications for the individual’s personal relationships and communication skills. To identify how individuals manage their early negative experiences may have consequences for their behavior later in life in their interaction with others (both non-verbal and verbal communication). Therefore it is important for future studies to further elucidate the question of the origin and development of avoidance behavior, not least because it is important to design more targeted interventions and thus reduce these individuals’ difficulties

Cross-fostering for improved piglet survival – how should piglets be transferred, to which sow and when?

Kullutjämning är en vanlig metod som grisproducenter runt om i världen använder för att få en högre smågrisöverlevnad. Syftet med detta arbete var att undersöka om kullutjämning är en fungerande metod för högre smågrisöverlevnad och vilka faktorer som påverkar om det bör ske en kullutjämning eller ej. De faktorer som tas upp i arbetet är bland annat kullstorleken, vid vilken vikt och ålder smågrisar ska omplaceras samt vilka smittor som kan överföras vid en kullutjämning. Födelsevikten har betydelse för smågrisöverlevnaden och kan påverkas av flera olika faktorer, som bland annat kullstorlek och smågrisarnas placering i livmodern. Vid för låg födelsevikt och för lågt intag av råmjölk, kan smågrisar få problem med olika smittor som exempelvis bakterien Escherichia coli (E. Coli) som ger diarré och som utan behandling kan ha dödlig utgång. I dagsläget är kullutjämning en viktig metod som kan bidra till en högre smågrisöverlevnad.Cross-fostering is a common method that pig producers around the world use to increase piglet survival. The aim with this review was to find out if cross-fostering is a functional method to increase piglet survival and which factors that influence if there should be cross-fostering or not. The main factors that I will bring up in this work are litter size, which age and weight the piglets should have before being transferred and different diseases that could be transmitted during cross-fostering. Piglet birth weight is significant for piglet survival and is influenced by different factors for example litter size and piglet location in the uterus. At a low birth weight and a low intake of colostrum the piglets may have problems with different infections for example the bacteria Escherichia coli (E. coli) causing piglet diarrhea that without treatment may have a deadly outcome. Today cross-fostering is an important method which may contribute to a higher piglet survival

Lean och arbetsmiljö inom sjukvården: Proaktivt förändringsarbete för hållbara arbetsprocesser inom vården

Det övergripande syftet med projektet (som finansieras av AFA Försäkring) är att skapa bättre förutsättningar för att kombinera effektiva patientflöden och en god arbetsmiljö bland anställda inom sjukvården. Ett delsyfte är att utveckla ett ergonomiskt integrerat komplement till LEAN-verktyget värdeflödesanalys (VFA). Ett annat delsyfte är att studera vilka faktorer som har betydelse i selektionsprocessen av lösningsförslag. Inom Lean är VFA ett etablerat verktyg för att effektivisera flöden. När ett flöde kartläggs så är huvudsyftet att reducera icke värdeskapande aktiviteter, dvs. den tid/aktiviteter som inte tillför varan eller tjänsten något värde. Genom visualisering av olika arbetsuppgifter i flödet (med hjälp av post it-lappar) och dialog tar man sig från ett nuläge till ett önskat framtida läge. Vid VFA finns dock en risk för arbetsintensifiering och därmed en risk för försämrad fysisk och/eller psykosocial arbetsmiljö. Därför är verktyget ERGONOVA (ergonomisk värdeflödesanalys) framtaget som ett integrerat komplement till VFA. Med ERGONOVA beaktas arbetsmiljöaspekter i ett flöde. De arbetsmiljöaspekter som beaktas är fysisk belastning(arbetsställningar, lyft av föremål mm) och arbetsinnehåll (krav, kontroll, kommunikation). Här görs bedömningar på arbetsuppgiftsnivå, flödesnivå och jobbnivå. Utifrån en nulägeskarta för flödet identifieras problem/hinder för arbetets utförande och arbetsmiljöbrister. Analysprocessen resulterar i konkreta lösningsförslag och en preliminär handlingsplan vad gäller ett framtida flöde. Förslagen exponeras sedan på avdelningen, där alla medarbetare ges tillfälle att lämna synpunkter. Slutligen fastställs en handlingsplan med de aktiviteter och åtgärder som krävs för att förändringarna ska kunna genomföras och implementeringen påbörjas. Resultat från tre vårdenheter inom Västra Götalandsregionen visar att de anställda blir delaktiga i förändringsarbetet, där analys av arbetssätt blir i centrum. Fördelen med att använda post it-lappar (olika färger för olika yrkeskategorier) är att de anställda får arbetsuppgifter och flödet ”framför ögonen”. Därmed förskjuts fokus från person till arbetssätt och flöde. De preliminära resultaten visar att den anställde ofta får en bättre förståelse för vad de gör i ett flöde och vad andra yrkeskategorier gör. Ergonomisk värdeflödesanalys genererar en betydande idérikedom vad gäller förslag till förändringar. Resultaten indikerar att de anställda får en tvärfunktionell dialog där man diskuterar och föreslår förändringar som ofta leder till både ökad effektivitet och bättre arbetsmiljö