Försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasiala spetsutbildningar : En aktörsfokuserad utvärdering av de 11 utbildningsprogram som startade hösten 2010

Efterfrågan på mycket kvalificerad arbetskraft har ökat och uppmärksammat regeringen på behovet av att utveckla utbildning för de mest högpresterande eleverna i skolan. Skolverket bedriver på uppdrag av regeringen sedan 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning inom matematik och naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Verksamheten omfattar totalt 20 utbildningsprogram. Nio av dessa har redan utvärderats. Denna utvärderingsrapport gäller de resterade elva programmen, som startade 2010. Syftet med utvärderingen är att värdera försöksverksamheten inom dessa program utifrån skolleda-res, lärares, elevers och lärosätesrepresentanters perspektiv och att kritiskt granska villkoren för försöksverksamheten samt problematisera de bakomliggande antagandena som försöks-verksamheten vilar på såsom de kommer till uttryck i förordningen. Utvärderingen bygger på intervjuer med skolledare, lärare och elever, elevenkäter samt på intervjuer med lärosätesrepresentanter som samarbetat med spetsutbildningarna. Gymnasieskolorna har använt sig av möjligheten att delta i verksamheten för att säkra och/eller utveckla tidigare utvecklade utbildningskoncept. Utvärderingen visar att söktrycket till utbildningarna med få undantag varit lågt till mycket lågt. Endast drygt hälften av utbildningsplatserna har besatts. Utvärderingen visar också att eleverna endast undantagsvis rekry-terats från andra områden än de som eleverna på dessa skolor vanligtvis rekryteras från. Spetsutbildningarnas spetsighet varierar och riskerar ibland att inte i tillräcklig grad erbjuda den fördjupning och breddning såsom försöksverksamheten stipulerar. Eleverna uppskattar möjligheten att studera tillsammans med andra elever som liksom dem själva prioriterar sina studier. De uppskattar även sina lärares engagemang, små undervisningsgrupper och lokalt utvecklade specialkurser. För att kunna läsa kurser på högskola behöver elever läsa gymnasieutbildning i snabbare takt. Denna acceleration påverkar elevernas möjligheter att prestera på toppen av sin förmåga. Detta i kombination med överlappande scheman, kvällsundervisning och låg grad av integration mellan gymnasie- och högskolestudierna leder till att ungefär hälften av eleverna inte fullföljer några högskolekurser. I valet mellan högsta möjliga gymnasiebetyg och mesta möjliga studier på högskolenivå har eleverna prioriterat gymnasiebetygen. Representanterna för de medverkande högskolorna såg samarbetet som en möjlighet att dels rekrytera väl förberedda studenter, dels att marknadsföra sitt kunskaps- och verksamhetsområde. De ställer sig tveksamma till ”accelerationstanken”, som är en av förutsättningarna för försöksverksamheten. De tror mer på en generell höjning av utbildningsnivån i gymnasieskolan som medel för att höja kunskapsnivån och som ett medel att främja avancerad kompetensutveckling

Det retrospektivt upplevda värdet av den gymnasiala spetsutbildningen : En uppföljning av unga vuxnas erfarenheter omkring ett och ett halvt år efter deras examen

Skolverket inledde på uppdrag av Regeringen hösten 2009 försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning inom matematik, naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Försöksverksamheten har kontinuerligt följts upp och kontinuerligt utvärderats sedan dess. Våren 2012 tog de första eleverna inom de nio först startade utbildningarna sin examen. Syftet med delutvärderingen att på basis av dessa unga vuxnas retrospektiva bedömningar och reflektioner över sin behållning från utbildningarna ytterligare beskriva, förstå och värdera de nio först startade spetsutbildningarnas inverkan på dem som slutfört utbildningarna. De frågor vi söker besvara är: (1) Vad gör de utexaminerade nu? (2) Vad upplever de utexaminerade deltagarna drygt ett år efter exa-men att de fått med sig från sin gymnasiala spetsutbildning? (3) Vilken nytta anser de att de har haft av det de fått med sig från spetsutbildningen? (4) Hur väsentlig kan spetsutbildningen sägas ha varit för inriktningen på och genomförandet av deras nuvarande studier? Utvärderingen bygger på en web-baserad enkät och på telefonintervjuer med unga vuxna som våren 2012 utexaminerades från de nio först startade gymnasiala spetsutbildningarna. Inbjudan att delta i undersökningen skickades ut med reguljär post till samtliga möjliga deltagare i undersökningen I den skriftliga inbjudan gavs en länk till enkäten. Enkäten har besvarats av 60 av de totalt 138 unga vuxna som antas ha nåtts av inbjudan, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 43 %. C:a 30 av de svarande gav i enkäten uttryck för intresse att delta i en uppföljande telefonintervju. 11 av dessa kontaktades och intervjuades också per telefon. Enkäten visar att majoriteten av de svarande läser vidare på högskola/universitet och hälften av dessa läser vidare inom spetsområdet. En övervägande majoritet av de svarande är nöjda med sin utbildning och skulle göra samma val igen. Samhällsvetarna är den grupp där flest skulle göra samma val igen medan flest tveksamma finns bland humanisterna som samtidigt är den grupp som är mest nöjda med sin utbildning. De som studerat naturvetenskap/matematik förefaller mer splittrade i sin syn på ut-bildningens kvaliteter samtidigt som det är den grupp som i störst utsträckning läser vidare inom spetsområdet. Majoriteten av de svarande de menar att undervisningen varit stimulerande men att det inte är accelerationen i sig som utgör förtjänsten utan snarare det att utbildning tas på allvar. Flera av de medverkande framhåller systematiskt och självständigt kritiskt tänkande som ett resultat av utbildningen. De allra flesta menar sig vara väl förberedda för studier vid högskola/universitet och menar att spetsutbildningen kommer att ha betydelse för inriktningen på deras framtida yrkesliv. Undersökningen tyder på att möjligheten till specialisering utöver det som normalt möjliggörs inom ett nationellt program kan, om den är för otydlig och/eller drivs för långt, riskerar att undergräva intresset för spetsämnet eller leda till oönskad inlåsning och begräsning av studie- och yrkesvalmöjligheterna. Försprånget i form av ämneskunskaper kan också innebära att den första och andra terminens högskolestudier i stor utsträckning blir repetition av redan tillägnade kunskaper

Lärarutbildningens olika undervisningspraktiker. En studie av lärarutbildares olika sätt att praktisera sitt professionella uppdrag.

The starting point for this dissertation was the reform of the school system in Sweden with consequences for teachers´ work and new demands on their professional knowledge. This thesis aims to illuminate the issue of what professional knowledge student teachers are offered during their time in the university, and how this professional knowledge can be characterised. This is carried out with respect to three questions: What are the teaching practices that constitute teacher education at the university? What brings these teaching practices about? What professional knowledge is made possible by these various teaching practices? In order to study the different teaching practices that constitute the programme of teacher education, an activity theory perspective has been adopted. What teachers do in their practices, what tools they employ, what use these tools are put to, and the division of work that emerges all have significance for what professional knowledge student teachers are offered while studying in the university. The content of different teaching practices can be identified, analysed and described with the help of concepts derived from activity theory, phenomenography and variation theory. By using the concept of teaching object and learning object it is possible to bring out analytically the relation between teaching and learning which aims to identify the relationship between the goal-related acts (what is the goal for the specific teaching event) and what appear to be the motives of the participants (what professional knowledge the students are to be given the opportunity to develop during the teaching event). The study is based on 22 interviews and observations of 39 teaching events in three subject areas during the academic year 2003-2004. The results of both the interview analysis and the observation analysis were studied together in order to identify the teacher educators´ professional motives. The content that is chosen and the ways in which this content is shaped in teaching are to be understood in terms of the motive that the researcher analyses from the data. From the data, 10 different teaching practices were identified, which could be grouped under four headings, depending on the character of the teacher educational professional motive. There are seen to be four different teaching education activities (TEAs) within the framework of the new teacher education programme: TEA for personal development, TEA for fostering fundamental values of society, TEA for an analytical approach, TEA for a subject didactic awareness and pupils´ identity. They offer qualitatively distinct kinds of professional knowledge and prepare students differently for their handling of the task of the school

Studenter i gränszonen mellan högskoleförlagd och arbetsförlagd utbildning : Är kunskapstransferering möjlig?

I denna artikel diskuteras frågor som rör kunskapstransferering mellan olika utbildningssammanhang i relation till en studie som genomförts i anslutning till lärarprogrammets arbetsplatsförlagda utbildning och som belyser studenters erfarenheter av att befinna sig samtidigt i två olika utbildnings- sammanhang. Studien baseras på 19 intervjuer med studenter, handledare och examinerande högskolelärare, 15 bandade bedömningssamtal samt kursdokument. Resultatet pekar på att studenter använder sig av kunskaper från olika utbildningssammanhang men att denna transferering inte sker automatiskt när väl utbildningssammanhanget förändras. Studien visar att olika typer av kursuppgifter kan bidra till att studenter använder, tolkar och rekonstruerar kunskaper som de utvecklat i olika utbildningssammanhang. I vilken utsträckning som övergångar verkligen skapas och dess kvalité är emellertid avhängigt hur dessa kursuppgifter utformas och följs upp. Bedömningsunderlag som används både i den högskoleförlagda och den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen kan underlätta för studenter att tolka och rekonstruera tidigare utvecklade kunskaper i relation till nya sammanhang, men kan också skapa spänningar mellan högskolans förväntningar på studentens kunskapsutveckling och det som studenten uppfattar att den arbetsplatsförlagda utbildningen har resurser att erbjuda. För att hantera denna spänning tvingas studenter att agera medlare och jämka samman de olika utbildningssammanhangens krav och resurser, något som många gånger uppfattas som ambivalent och komplext.

The use of theories in the assessment of the school-based part of the teacher education programme

The purpose of this paper is to highlight how theories are used in assessmentdialogues during the last period of a practical, school-based education. The resultis based on 13 assessment dialogues conducted in the school-based part of theswedish teacher education programme and where one of the course objectives is to“in a scientific way, analyse teaching situations based on learning theories”. Theassessment dialogues were analysed drawing from Bernstein’s concepts of‘classification’, ‘framing’, and ‘horizontal and vertical knowledge’. The resultshows that theories are used in an instrumental way to legitimise what is consideredthe “right way” to teach. Only in a minority of the assessment dialogues studentsare expected to use theory as an analytical tool and critically examine their teachingpractice. Although the swedish teacher education have been an academic educationfor 40 years, the reproductive elements still appear clearly today. If a professionalapproach presupposed to be based on theoretical reasoning, then the normative useof theory bocomes problematic.

How does the market condition affect the IPO market? : -Evidence from the Nordic region

The Nordic markets have in recent years been flooded by IPOs, which have attracted the attention of investors seeking to capitalise on the IPO market. Previous studies on the IPO market have found strong evidence of underpricing, which is increasing in good market conditons. Using a sample of 448 IPOs, this thesis have examinated how the IPOs in the Nordic region perfrom in the aftermarket during one year, dependent on the market conditon at the time of the issuance. The IPOs in the sample have been divided into subgroups based on the market condtion at the time of the issuance, and a totalt of three different defitnions of how the market conditoion is defined have been used. The abnormal return of the IPOs have furthermore been calculated against two alternative benchmarks to streanghen the validity of the result. The result of the study indicates that the underpricing of IPOs in the Nordic region is lower compared to other larger economies. Evidence have also been presented which show that the market condition at the time of the issuance greatly affects the return of the IPOs.

Design och designprocess för en hållbar arbetsmiljö: en utvärdering av projektet Skåne i god form II. Ett samarbetsprojekt mellan LO-distriktet i Skåne, SVID och Svenska ESF-rådet

Utgångspunkten för projektet Skåne i god form II har varit de problem på arbetsmarknaden som kan relateras till arbetsmiljön och som resulterar i hög sjukfrånvaro och svårigheter att behålla och nyrekrytera arbetskraft. Projektet har syftat till att skapa möjligheter för de anställda att tillsammans med designer granska sin egen arbetsmiljö och de arbetsuppgifter man har och utarbeta förslag på hur arbetsmiljön kan förändas för att göra den mer attraktiv och tillgänglig för både män och kvinnor. En bärande idé i projektet har varit att de anställda har kunskaper och idéer som kan och bör tillvaratas på arbetsplatsen. Skåne i god form II är ett projekt som initierats och genomförts i samarbete mellan LO-distriktet i Skåne och SVID (Stiftelsen Svensk Industri Design) och som delfinansierats med medel från Europeiska socialfondens program Växtkraft Mål 3. Anställda på två kvinnodominerade arbetsplatser, en förskola och en försörjningsenhet på ett sjukhus, har deltagit i projektet. Hur projektdeltagarna arbetat med projektet, vilka resultat som nåtts och vilket lärande och utveckling som möjliggjorts är tre centrala frågor som lyfts fram i denna utvärdering. Utvärderingen bidrar till att visa på effekter av ett arbetsmiljöarbete och skapa förståelse för vad som händer i och kring ett projekt som syftar till att förbättra arbetsmiljön med fokus på jämställdhet

Studenter i gränszonen mellan högskoleförlagd och arbetsförlagd utbildning : Är kunskapstransferering möjlig?

I denna artikel diskuteras frågor som rör kunskapstransferering mellan olika utbildningssammanhang i relation till en studie som genomförts i anslutning till lärarprogrammets arbetsplatsförlagda utbildning och som belyser studenters erfarenheter av att befinna sig samtidigt i två olika utbildnings- sammanhang. Studien baseras på 19 intervjuer med studenter, handledare och examinerande högskolelärare, 15 bandade bedömningssamtal samt kursdokument. Resultatet pekar på att studenter använder sig av kunskaper från olika utbildningssammanhang men att denna transferering inte sker automatiskt när väl utbildningssammanhanget förändras. Studien visar att olika typer av kursuppgifter kan bidra till att studenter använder, tolkar och rekonstruerar kunskaper som de utvecklat i olika utbildningssammanhang. I vilken utsträckning som övergångar verkligen skapas och dess kvalité är emellertid avhängigt hur dessa kursuppgifter utformas och följs upp. Bedömningsunderlag som används både i den högskoleförlagda och den arbetsplatsförlagda delen av utbildningen kan underlätta för studenter att tolka och rekonstruera tidigare utvecklade kunskaper i relation till nya sammanhang, men kan också skapa spänningar mellan högskolans förväntningar på studentens kunskapsutveckling och det som studenten uppfattar att den arbetsplatsförlagda utbildningen har resurser att erbjuda. För att hantera denna spänning tvingas studenter att agera medlare och jämka samman de olika utbildningssammanhangens krav och resurser, något som många gånger uppfattas som ambivalent och komplext.