An individual-based network model to evaluate interventions for controlling pneumococcal transmission

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p><it>Streptococcus pneumoniae </it>is a major cause of morbidity and mortality worldwide, but also a common colonizer of the upper respiratory tract. The emergence and spread of antibiotic resistant pneumococcal strains has threatened effective therapy. The long-term effects of measures aiming to limit pneumococcal spread are poorly understood. Computational modeling makes it possible to conduct virtual experiments that are impractical to perform in real life and thereby allows a more full understanding of pneumococcal epidemiology and control efforts.</p> <p>Methods</p> <p>We have developed a contact network model to evaluate the efficacy of interventions aiming to control pneumococcal transmission. Demographic data from Sweden during the mid-2000s were employed. Analyses of the model's parameters were conducted to elucidate key determinants of pneumococcal spread. Also, scenario simulations were performed to assess candidate control measures.</p> <p>Results</p> <p>The model made good predictions of previous findings where a correlation has been found between age and pneumococcal carriage. Of the parameters tested, group size in day-care centers was shown to be one of the most important factors for pneumococcal transmission. Consistent results were generated from the scenario simulations.</p> <p>Conclusion</p> <p>We recommend, based on the model predictions, that strategies to control pneumococcal disease and organism transmission should include reducing the group size in day-care centers.</p

High levels of tissue plasminogen activator (tPA) antigen precede the development of type 2 diabetes in a longitudinal population study. The Northern Sweden MONICA Study

BACKGROUND: Impaired fibrinolysis is found in impaired glucose tolerance and type 2 diabetes, associated with components of the metabolic syndrome. There are no data concerning fibrinolysis in subjects with normal glucose tolerance that convert to diabetes. METHODS: We studied the activities of tissue plasminogen activator (tPA) and plasminogen activator inhibitor-1 (PAI-1) and the levels of tPA antigen (a marker of endothelial dysfunction) in 551 subjects with normal glucose tolerance in 1990 in relation to incident diabetes during nine years of follow-up. RESULTS: Subjects with diabetes at follow-up (n = 15) had significantly lower baseline tPA activity and higher PAI-1 activity and tPA antigen than non-converters. The risk of diabetes increased linearly across quartiles of PAI-activity (p = 0.007) and tPA antigen (p < 0.001) and decreased across quartiles of tPA activity (p = 0.026). The risk of diabetes with low tPA activity or high PAI-1 activity persisted after adjustment for age and sex but diminished to a non-significant level after further adjustments. The odds ratio of diabetes for high tPA antigen was 10.4 (95% confidence interval 2.7–40) adjusted for age and sex. After further adjustment for diastolic blood pressure, waist circumference, insulin, triglycerides, fasting and post load glucose the odds ratio was 6.5 (1.3–33, p = 0.024). CONCLUSIONS: Impaired fibrinolysis and endothelial dysfunction are evident in subjects with normal glucose tolerance who later develop diabetes. High tPA antigen is predictive of future diabetes independent from the metabolic syndrome

Environmental Flow Scenarios for a Regulated River System: Projecting Catchment-Wide Ecosystem Benefits and Consequences for Hydroelectric Production

To enable prioritization among measures for ecological restoration, knowing the expected benefits and consequences of implementation is imperative but rarely explicitly quantified. We developed a novel method to prioritize among environmental flow measures to rehabilitate ecosystems in the Ume River catchment in northern Sweden, a river system heavily regulated for hydropower production. Our strategy was to identify measures with minimal impact on hydropower production while providing substantial environmental benefits. Based on field surveys of remaining natural values and potential for ecological rehabilitation, we quantified the projected gain in habitat area of implementing environmental flows for target organism groups, for example, lotic fish species and riparian vegetation, along the whole river length. We quantified the consequences for hydropower production by identifying a set of hydropower operational rules reflecting the constraints added by environmental flows. We then used production optimization software to calculate changes in hydropower production and revenues. Implementing restrictions on zero-flow events by mandating minimum discharge at all run-of-river hydropower stations and allocating 1%-12% of mean annual discharge to bypassed reaches in the entire catchment would result in a 2.1% loss of annual electricity production. Adding flow to fishways would increase the loss to 3.1% per year. With implementation of more natural water-level fluctuations in run-of-river impoundments, the loss increases to 3.8%. These actions would increase the habitat for lotic species like the grayling Thymallus more than threefold and increase the area of riparian vegetation by about 66%. Our method forms a basis for ongoing implementation of nationwide environmental rehabilitation schemes

Ukrainas un Gruzijas informācijas centri

The human epidermal growth factor receptor 2 gene (HER2) is amplified in approximately 15%–20% of all breast cancers. This results in overexpression of the HER2 protein, which is associated with worse clinical outcomes in breast cancer patients. Several studies have shown that trastuzumab, a monoclonal antibody that interferes with the HER2/neu receptor, can improve overall survival in patients with HER2-positive breast cancer. Immunohistochemistry (IHC), combined with different methods for in situ hybridization, is currently used for routine assessment of HER2 status. The aim of the present study was to determine whether real-time polymerase chain reaction (PCR) can serve as a supplementary method for evaluation of HER2 status in primary breast cancer. For this purpose, 145 formalin-fixed paraffin-embedded primary breast cancer samples were tested by real-time PCR amplification of HER2, using amyloid precursor protein as a reference. The results were compared with HER2 status determined by fluorescence in situ hybridization (FISH) and IHC. The specificity, sensitivity, and reproducibility of real-time PCR were evaluated, and a comparison of formalin-fixed and fresh-frozen samples was performed. This showed concordance of 93% between real-time PCR and FISH, and 86% between real-time PCR and IHC. Therefore, we suggest that real-time PCR can be a useful supplementary method for assessment of HER2 status

Children who screen positive for autism at 2.5 years and receive early intervention: a prospective naturalistic 2-year outcome study

BACKGROUND: Previous research has stressed the importance of early identification and intervention for children with autism spectrum disorders. METHODS: Children who had screened positive for autism at the age of 2.5 years in a general population screening and then received a diagnosis of autism spectrum disorder were enrolled in an intervention program provided by Swedish habilitation services. The following interventions were available: a comprehensive intervention based on Applied Behavior Analysis – Intensive Learning (IL) – in two settings, which included home- and preschool-based (IL Regular) and only home-based (IL Modified) and eclectic interventions. RESULTS: There was considerable variability in terms of outcome, but intervention group status was not associated with any of the chosen outcome variables. CONCLUSION: The main finding was that the type of intervention was not critical for outcome of adaptive or global functioning. The variability in outcome demonstrates the need for continuous assessments and evaluation of the child’s function and behavior throughout the intervention period

Health-related quality of life, assessed with a disease-specific questionnaire, in Swedish adults suffering from well-diagnosed food allergy to staple foods

BACKGROUND: Our aim was to investigate the factors that affect health related quality of life (HRQL) in adult Swedish food allergic patients objectively diagnosed with allergy to at least one of the staple foods cow’s milk, hen’s egg or wheat. The number of foods involved, the type and severity of symptoms, as well as concomitant allergic disorders were assessed. METHODS: The disease-specific food allergy quality of life questionnaire (FAQLQ-AF), developed within EuroPrevall, was utilized. The questionnaire had four domains: Allergen Avoidance and Dietary Restrictions (AADR), Emotional Impact (EI), Risk of Accidental Exposure (RAE) and Food Allergy related Health (FAH). Comparisons were made with the outcome of the generic questionnaire EuroQol Health Questionnaire, 5 Dimensions (EQ-5D). The patients were recruited at an outpatient allergy clinic, based on a convincing history of food allergy supplemented by analysis of specific IgE to the foods in question. Seventy-nine patients participated (28 males, 51 females, mean-age 41 years). RESULTS: The domain with the most negative impact on HRQL was AADR, assessing the patients’ experience of dietary restrictions. The domain with the least negative impact on HRQL was FAH, relating to health concerns due to the food allergy. One third of the patients had four concomitant allergic disorders, which had a negative impact on HRQL. Furthermore, asthma in combination with food allergy had a strong impact. Anaphylaxis, and particularly prescription of an epinephrine auto-injector, was associated with low HRQL. These effects were not seen using EQ-5D. Analyses of the symptoms revealed that oral allergy syndrome and cardiovascular symptoms had the greatest impact on HRQL. In contrast, no significant effect on HRQL was seen by the number of food allergies. CONCLUSIONS: The FAQLQ-AF is a valid instrument, and more accurate among patients with allergy to staple foods in comparison to the commonly used generic EQ-5D. It adds important information on HRQL in food allergic adults. We found that the restrictions imposed on the patients due to the diet had the largest negative impact on HRQL. Both severity of the food allergy and the presence of concomitant allergic disorders had a profound impact on HRQL

Utegående nötkreatur och får

Detta yttrande har tillkommit efter en begäran från Jordbruksverket om sammanställning av forskning om faktorer som är viktiga för djurskyddet och djurvälfärden vid hållande av nötkreatur och får utomhus, med eller utan ligghall, i nordiskt klimat under den kalla årstiden då betestillväxt inte sker, s.k. utegångsdjur. Rådet konstaterar att det finns en betydligt större mängd vetenskaplig litteratur om nötkreatur än om får. Fullständiga och systematiska bedömningar av välfärden hos utegångsdjur förekommer knappast. Det finns också en del luckor i det vetenskapliga underlaget som visar på behov av ytterligare forskning. Utegångsdjur av både får och nötkreatur förekommer i stora delar av den tempererade världen som har vinter med kortare eller längre perioder med minusgrader och snö. Flera andra platser där utegångsdrift tillämpas, t.ex. norra USA, Kanada och Sydön på Nya Zeeland, har ett kallare och torrare vinterklimat än vad som är vanligt i södra och mellersta Sverige som i stället ofta har milda vintrar med fuktig väderlek. Nötkreatur och får som går utomhus påverkas av flera klimatfaktorer som definierar deras termiska närmiljö, främst temperatur, vindhastighet, nederbörd och solinstrålning. Det är svårt att ange vilken samlad effekt på djurvälfärden som olika kombinationer av dessa faktorer har under praktiska förhållanden vid utegång vintertid. Fuktig väderlek runt fryspunkten kan i kombination med stark vind vara mer påfrestande för djuren än lägre temperaturer vid torr väderlek utan vind. Den praktiska betydelsen av detta är dock sannolikt låg, om djuren har möjlighet att söka skydd. Blöt päls kan i kombination med stark vind orsaka stora värmeförluster, men utan vindpåverkan blir vinterpäls inte genomblöt av nederbörd och behåller därför en betydande del av sin värmeisolerande förmåga. En blöt liggyta ökar kroppens värmeförluster och åtminstone nötkreatur föredrar mjuka, torra och rena liggplatser. Det finns trots detta inte tillräckligt vetenskapligt stöd för att avgöra ifall sådana liggplatskvaliteter är helt nödvändiga för att uppnå en god djurvälfärd eller ej. För att hålla en jämn kroppstemperatur anpassar djuren sin fysiologi och sitt beteende varigenom värmeproduktionen och värmeförlusterna regleras. Om temperaturen underskrider den nedre kritiska temperaturen, kommer fysiologiska och beteendemässiga mekanismer att aktiveras för att öka värmeproduktionen och minska värmeavgivningen. Djuren huttrar, ökar sitt foderintag, söker lä, placerar sig från vindriktningen och utnyttjar värmestrålningen från andra djur. Nötkreatur tycks ha förmåga att lära sig att hitta och utnyttja olika mikroklimat i terrängen eller i skydd av andra djur. Den termoneutrala zonen påverkas av många djurspecifika faktorer såsom ras, ålder, hälsotillstånd, beteende och grad av tillvänjning, liksom av omständigheter i miljön såsom stark solinstrålning och blåst, liksom att pälsen förlorar delar av sin isolerande förmåga när den blir smutsig och blöt av gödsel, jord eller regn. Djuren kan även anpassa sig mer långsiktigt till klimatförhållandena genom att sätta eller tappa päls och genom att förändra sin hormoninsöndring och ämnesomsättning så att den termoneutrala zonen förskjuts. Det finns husdjursraser som särskilt har utvecklat förmågan att hantera kallt respektive varmt klimat, t.ex. genom att ansätta kroppsfett. Det är osannolikt att vuxna utegående nötkreatur och får hamnar utanför sin termoneutrala zon så länge de är torra, i god kondition, har tillräckligt med foder och ges möjlighet att vänja sig gradvis vid klimatet, eftersom deras metaboliska förmåga är tillräcklig för att bibehålla värmebalansen. Djurens överskottsvärme bidrar till att blöt päls torkar. Nyfödda djur (sannolikt upp till ett par veckors ålder) är dock känsligare, 6 liksom sjuka djur och djur i dålig kondition. Kalvnings- och lamningssäsongen för utegående djur bör därför förläggas utanför den kallaste delen av året, och sjuka djur kan behöva tas inomhus. Markförhållandena behöver beaktas så att djuren har tillgång till en bärande markyta utan synliga vattensamlingar. När det inte är betessäsong är det viktigt att marken bär på ytor där djuren vistas en stor del av tiden. Vid hög beläggning ökar djurens tramp och gödsel belastningen på mark och vegetation. Resurser som foder, vatten och konstruerade skydd kan behöva placeras på dränerad markyta eller flyttas då och då för att undvika upptrampade, smutsiga och halkiga förhållanden. För att djuren inte ska vara långvarigt blöta och förlora extra värme behövs tillgång till något slags skydd mot regn och hård vind. Behovet av konstruerade skydd är dock oklart och beror sannolikt på individuella djurfaktorer, klimatförhållanden och förekomst av naturliga skydd, främst vegetation och terrängformationer. Det har inte visats att konstruerade skydd överlag skulle vara bättre för djurens välfärd än naturliga skydd, om sådana finns tillgängliga för samtliga djur i flocken, eller att djurens beteende skulle vara mycket annorlunda med tillgång till konstruerat vindskydd än med naturliga skydd. Effekten av konstruerade skydd är i hög grad beroende av att de utformas och placeras korrekt. Användning av konstruerade skydd kan innebära ökat markslitage, större gödselbelastning och sämre renhet hos djuren, i de fall det leder till en större koncentration av djur på en begränsad yta. Även i anslutning till naturliga skydd kan motsvarande problem ses, om djuren koncentreras till liten yta. Husdjur är motiverade till rörelse och möjligheter att röra sig förbättrar deras välfärd. Djur som hålls frigående har ett större energibehov än djur med begränsad rörelsefrihet. Foderbehovet vid kalla förhållanden påverkas av den termiska närmiljön och djurens nedre kritiska temperatur. Utfodringen bör ske avskilt från liggplatsen för att minska belastningen av gödsel, urin och tramp där djuren ska ligga. Om fodertillgången är begränsad vid låga temperaturer kan djuren ändå öka sin värmeproduktion på bekostnad av tillväxt av kroppsvävnad eller mjölkproduktion. Vid låga temperaturer är vattenförlusterna genom avdunstning och behovet av vatten för att täcka dessa lägre. Behovet av dricksvatten kan under vissa förhållanden täckas genom intag av snö, men välfärdskonsekvenserna är inte helt utredda och därtill behöver snöns hygieniska kvalitet beaktas. Utegående djur kan i vissa områden utsättas för rovdjursangrepp. Det finns begränsat med belägg för effektiviteten hos olika rovdjurssäkrande åtgärder. Utegång minskar i allmänhet risken för klövsjukdomar och ektoparasiter, samt förbättrar djurvälfärden på flera sätt. Klövspaltinflammation, klöveksem, digital dermatit och klövröta orsakas av en kombination av bakteriell smitta och en fuktig och smutsig närmiljö. Angrepp av löss är vanligt i svenska besättningar av nötkreatur och får över hela landet och kan orsaka klåda och håravfall, vilket kan sätta ner djurens välfärd. Lössen trivs bra där det är fuktigt ochvarmt och gynnas av lång och tjock päls, liksom av att djuren håller sig nära varandra. Det är vanligare med löss på stall än utomhus. Det är olämpligt att massbehandla utegående djur med håravfall rutinmässigt mot löss utan att först säkerställa diagnosen, eftersom det ökar risken för resistensproblem och kan skada mikrofaunan i djurens spillning. Smittsamma sjukdomar kan härbärgeras och spridas av vilda djur och överföras till utegående husdjur genom direkt eller indirekt kontakt. 7 Ett gott förhållande mellan människa och djur är ett allmänt accepterat kriterium för gott djurskydd. En god skötare behöver förstå principerna för effektiv djurhantering och ha en positiv inställning till djuren. Lantbruksdjur kan vänjas vid hantering och transport. Att hålla nötkreatur och får utomhus året om, t.ex. i ranchdrift eller andra extensiva system, innebär vanligtvis en minskning av kontakten mellan människa och djur. Ovana vid hantering medför en ökad risk att djuren blir mer skygga och kan bli stressade, rädda och ibland aggressiva när hantering och fixering ändå blir nödvändigt. Väl utformade fasta eller mobila hanteringsanläggningar för veterinärbehandling, lastning, kalvning på bete, hantering av nykalvade kor och andra arbetsrutiner kan göra arbetet mer effektivt och minska stress och risker för skador både för djur och människa. Tillsynen av djuren är en utmaning i extensiv djurhållning, särskilt runt kalvning och lamning i kallt klimat, eftersom det kan vara svårt att hitta alla djur och att komma tillräckligt nära för att genomföra en tillfredställande kontroll av kondition, eventuella skador och sjukdomar. Digitala hjälpmedel kan användas för att effektivisera tillsynen, men kunskapen är begränsad om hur det kan göras i praktiken. Digitala hjälpmedel kan inte helt ersätta direkt kontakt mellan människor och djur. Olycksriskerna för djurskötare vid djurhantering beror bland annat på vilka hanteringsanordningar som gården har och hur vana djuren är vid att bli hanterade. Det saknas vetenskapligt baserad kunskap om arbetsmiljö och säkerhet vid hantering av nötkreatur utomhus. Dominansförhållanden bestämmer hur olika individer utnyttjar resurser som är begränsade. Det är därför viktigt att alla djur får tillgång till de resurser som krävs för en acceptabel djurvälfärd