Facilitating Mobile Music Sharing and Social Interaction with Push!Music

Push!Music is a novel mobile music listening and sharing system, where users automatically receive songs that have autonomously recommended themselves from nearby players depending on similar listening behaviour and music history. Push!Music also enables users to wirelessly send songs between each other as personal recommendations. We conducted a two-week preliminary user study of Push!Music, where a group of five friends used the application in their everyday life. We learned for example that the shared music in Push!Music became a start for social interaction and that received songs in general were highly appreciated and could be looked upon as ‘treats’

GlowBots: Robots that Evolve Relationships

GlowBots are small wheeled robots that develop complex relationships between each other and with their owner. They develop attractive patterns which are affected both by user interaction and communication between the robots. The project shows how robots can interact with humans in subtle and sustainable ways for entertainment and enjoyment

Mining metadata from unidentified ITS sequences in GenBank: A case study in Inocybe (Basidiomycota)

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The lack of reference sequences from well-identified mycorrhizal fungi often poses a challenge to the inference of taxonomic affiliation of sequences from environmental samples, and many environmental sequences are thus left unidentified. Such unidentified sequences belonging to the widely distributed ectomycorrhizal fungal genus <it>Inocybe </it>(<it>Basidiomycota</it>) were retrieved from GenBank and divided into species that were identified in a phylogenetic context using a reference dataset from an ongoing study of the genus. The sequence metadata of the unidentified <it>Inocybe </it>sequences stored in GenBank, as well as data from the corresponding original papers, were compiled and used to explore the ecology and distribution of the genus. In addition, the relative occurrence of <it>Inocybe </it>was contrasted to that of other mycorrhizal genera.</p> <p>Results</p> <p>Most species of <it>Inocybe </it>were found to have less than 3% intraspecific variability in the ITS2 region of the nuclear ribosomal DNA. This cut-off value was used jointly with phylogenetic analysis to delimit and identify unidentified <it>Inocybe </it>sequences to species level. A total of 177 unidentified <it>Inocybe </it>ITS sequences corresponding to 98 species were recovered, 32% of which were successfully identified to species level in this study. These sequences account for an unexpectedly large proportion of the publicly available unidentified fungal ITS sequences when compared with other mycorrhizal genera. Eight <it>Inocybe </it>species were reported from multiple hosts and some even from hosts forming arbutoid or orchid mycorrhizae. Furthermore, <it>Inocybe </it>sequences have been reported from four continents and in climate zones ranging from cold temperate to equatorial climate. Out of the 19 species found in more than one study, six were found in both Europe and North America and one was found in both Europe and Japan, indicating that at least many north temperate species have a wide distribution.</p> <p>Conclusion</p> <p>Although DNA-based species identification and circumscription are associated with practical and conceptual difficulties, they also offer new possibilities and avenues for research. Metadata assembly holds great potential to synthesize valuable information from community studies for use in a species and taxonomy-oriented framework.</p

Functional Characterization of the Nemertide alpha Family of Peptide Toxins

Peptide toxins find use in medicine, biotechnology, and agriculture. They are exploited as pharmaceutical tools, particularly for the investigation of ion channels. Here, we report the synthesis and activity of a novel family of peptide toxins: the cystine-knotted alpha nemertides. Following the prototypic alpha-1 and -2 (1 and 2), six more nemertides were discovered by mining of available nemertean transcriptomes. Here, we describe their synthesis using solid phase peptide chemistry and their oxidative folding by using an improved protocol. Nemertides alpha-2 to alpha-7 (2-7) were produced to characterize their effect on voltage-gated sodium channels (Blatella germanica BgNa(V)1 and mammalian Na(V)s1.1-1.8). In addition, ion channel activities were matched to in vivo tests using an Artemia microwell assay. Although nemertides demonstrate high sequence similarity, they display variability in activity on the tested Na(V)s. The nemertides are all highly toxic to Artemia, with EC50 values in the sub-low micromolar range, and all manifest preference for the insect BgNa(V)1 channel. Structure-activity relationship analysis revealed key residues for Na-V-subtype selectivity. Combined with low EC50 values (e.g., Na(V)1.1: 7.9 nM (alpha-6); Na(V)1.3: 9.4 nM (alpha-5); Na(V)1.4: 14.6 nM (alpha-4)) this underscores the potential utility of alpha-nemertides for rational optimization to improve selectivity

Opportunities and challenges for real-world studies on chronic inflammatory joint diseases through data enrichment and collaboration between national registers : the Nordic example

RMD Open 2018;4:e000655. doi:10.1136/ rmdopen-2018-000655Peer reviewe

Особенности процессов тепло- и массообмена в миниатюрных тепловых трубах

PrioriteringsCentrum har på uppdrag av Socialstyrelsen genomfört en kartläggning av på vilket sätt hälso- och sjukvårdens huvudmän och andra centrala aktörer arbetar med prioriteringar och har utvärderat hur detta arbete överensstämmer med intentionerna i riksdagens beslut om prioriteringar. Vi har även analyserat innehållet i och tillämpningen av riksdagens riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården. Det har skett genom en etisk analys och mot bakgrund av ett stort antal intervjuer i landsting och kommuner samt med representanter för statliga myndigheter och yrkesorganisationer och med ledning av vad som framkommit i tidigare uppföljningar. Vi föreslår i rapporten ett anta förändringar och förtydliganden av riktlinjerna. Vi kan konstatera att sättet att arbeta med prioriteringar i landsting och kommuner inte är helt olikt det som gällde när Prioriteringsdelegationen redovisade en motsvarande uppföljning år 2001. Fortfarande finns knappast några öppna beslut om fördelning och prioritering av resurser om man med öppenhet avser att beslutsfattaren medvetet överväger flera alternativ och att grunderna för besluten är kända för dem som önskar ta del av dem. I situationer då tillgängliga resurser inte befinner sig i paritet med  önskvärda ambitioner får sjukvårdspersonalen ta det största ansvaret för att besluta om och genomföra ransonering av vården. Förutom på chefsnivå tycks dock sjukvårdpersonal fortfarande i liten utsträckning vara medveten om de etiska principer som enligt riksdagsbeslutet ska styra prioriteringar i vården. Få känner till den etiska plattformen med de tre etiska principerna. Lokala mallar eller styrdokument för prioriteringar är ovanliga. Det saknas nödvändiga förutsättningar för att tillämpa riksdagens prioriteringsbeslut och det finns inte heller några tydliga strategier för hur man vill skapa sådana förutsättningar inom landstingen. Den kommunala vård- och omsorgsverksamheten upplever sig fortfarande i ringa utsträckning berörd av den etiska plattformen och prioriteringsprinciperna. Någon gemensam prioritering mellan huvudmännen sker knappast alls. Medborgarna är i mycket liten utsträckning involverade i prioriteringsarbetet. Den ökade öppenheten gentemot brukare innebär oftast att viss information om prioriteringar sker genom traditionella kanaler som patientorganisationer, pensionärsråd och handikappråd och synpunkter inhämtas via allmänna patientenkäter medan klagomål hanteras genom patientnämnder. Vi har också funnit tydliga skillnader när det gäller hur arbetet med prioriteringar bedrivs idag jämfört med för sex år sedan. Genom Socialstyrelsen och Läkemedelsförmånsnämnden har staten tagit  ledningen när det gäller att visa hur prioriteringar kan göras på ett systematiskt och öppet sätt. Detta arbete har resulterat i en tydlig metodutveckling. Idag finns det dessutom flera exempel på konkret utvecklingsarbete och samverkan mellan huvudmän kring det vidare begreppet kunskapsstyrd vård till vilket systematiska prioriteringar är starkt relaterat. Vi kan också notera olika initiativ till vertikala prioriteringar i verksamheten där det framförallt är läkarkåren som engagerat sig; men också enstaka försök med systematiska politiska prioriteringar. Det finns dessutom flera lovande utvecklingsprojekt rörande prioriteringar som initierats av och drivs av sjukvårdspersonal både lokalt och nationellt. Yrkesförbunden är också mer aktiva idag när det gäller att sprida kunskap om prioriteringar...