Neuromusculoskeletal disorders in the neck and upper extremities among drivers of all-terrain vehicles – a case series

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>The purpose of this study was to investigate whether professional drivers of all-terrain vehicles (ATVs) with neck pain have a different array of neuromusculoskeletal disorders in the neck and upper extremities than a referent group with neck pain from the general population. It is hypothesized that exposure to shock-type vibration and unfavorable working postures in ATVs have the capacity to cause peripheral nervous lesions.</p> <p>Methods</p> <p>This study was based on a case series analyzed according to a case-case comparison design. The study population consisted of 60 male subjects, including professional drivers of forest machines (n = 15), snowmobiles (n = 15), snowgroomers (n = 15) and referents from the general population (n = 15) all of whom had reported neck pain in a questionnaire and underwent an extensive physical examination of the neck and upper extremities. Based on symptom history, symptoms and signs, and in some cases chemical, electroneurographical and radiological findings, subjects were classified as having a nociceptive or neuropathic disorder or a mix of these types.</p> <p>Results</p> <p>The occurrence of asymmetrical and focal neuropathies (peripheral nervous lesion), pure or in a mix with a nociceptive disorder was common among cases in the ATV driver groups (47%–79%). This contrasted with the referents that were less often classified as having asymmetrical and focal neuropathy (27%), but instead had more nociceptive disorders. The difference was most pronounced among drivers of snowgroomers, while drivers of forest machines were more frequently classified as having a nociceptive disorder originating in the muscles.</p> <p>Conclusion</p> <p>This study found a high prevalence of assymetrical and focal neuropathies among drivers with pain in the neck, operating various ATVs. It seems as if exposure to shock-type whole-body vibration (WBV) and appurtenant unfavorable postures in ATVs may be associated to peripheral nervous lesions.</p

Импульсное зондирование при исследовании импедансных свойств биосегментов

Тез. докл. Междунар. науч.-техн. конф. (науч. чтения, посвящ. П. О. Сухому), Гомель, 4-6 июля. 2002 г

Height, body mass index and prostate cancer risk and mortality by way of detection and cancer risk category.

Obesity is a risk factor for advanced, but not localised, prostate cancer (PCa), and for poor prognosis. However, the detection of localised PCa through asymptomatic screening might influence these associations. We investigated height and body mass index (BMI) among 431 902 men in five Swedish cohorts in relation to PCa risk, according to cancer risk category and detection mode, and PCa-specific mortality using Cox regression. Statistical tests were two-sided. Height was positively associated with localised intermediate-risk PCa (HR per 5 cm, 1.03, 95% CI 1.01-1.05), while overweight and obesity were negatively associated with localised low- and intermediate-risk PCa (HRs per 5 kg/m2 , 0.86, 95% CI 0.81-0.90, and 0.92, 95% CI 0.88-0.97). However, these associations were partially driven by PCa's detected by asymptomatic screening and, for height, also by symptoms unrelated to PCa. The HR of localised PCa's, per 5 kg/m2 , was 0.88, 95% CI 0.83 to 0.92 for screen-detected PCa's and 0.96, 95% CI 0.90 to 1.01 for PCa's detected through lower urinary tract symptoms. BMI was positively associated with PCa-specific mortality in the full population and in case-only analysis of each PCa risk category (HRs per 5 kg/m2 , 1.11-1.22, P for heterogeneity = .14). More active health-seeking behaviour among tall and normal-weight men may partially explain their higher risk of localised PCa. The higher PCa-specific mortality among obese men across all PCa risk categories in our study suggests obesity as a potential target to improve the prognosis of obese PCa patients

Neuromusculoskeletal disorders in the neck and upper extremities among drivers of all-terrain vehicles – a case series

BACKGROUND: The purpose of this study was to investigate whether professional drivers of all-terrain vehicles (ATVs) with neck pain have a different array of neuromusculoskeletal disorders in the neck and upper extremities than a referent group with neck pain from the general population. It is hypothesized that exposure to shock-type vibration and unfavorable working postures in ATVs have the capacity to cause peripheral nervous lesions. METHODS: This study was based on a case series analyzed according to a case-case comparison design. The study population consisted of 60 male subjects, including professional drivers of forest machines (n = 15), snowmobiles (n = 15), snowgroomers (n = 15) and referents from the general population (n = 15) all of whom had reported neck pain in a questionnaire and underwent an extensive physical examination of the neck and upper extremities. Based on symptom history, symptoms and signs, and in some cases chemical, electroneurographical and radiological findings, subjects were classified as having a nociceptive or neuropathic disorder or a mix of these types. RESULTS: The occurrence of asymmetrical and focal neuropathies (peripheral nervous lesion), pure or in a mix with a nociceptive disorder was common among cases in the ATV driver groups (47%–79%). This contrasted with the referents that were less often classified as having asymmetrical and focal neuropathy (27%), but instead had more nociceptive disorders. The difference was most pronounced among drivers of snowgroomers, while drivers of forest machines were more frequently classified as having a nociceptive disorder originating in the muscles. CONCLUSION: This study found a high prevalence of assymetrical and focal neuropathies among drivers with pain in the neck, operating various ATVs. It seems as if exposure to shock-type whole-body vibration (WBV) and appurtenant unfavorable postures in ATVs may be associated to peripheral nervous lesions

Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige : en uppdatering av arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar 2019:3/4

Denna rapport syftar till att uppdatera kunskapen om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige utifrån två rapporter publicerade 2019 (Arbetsmiljöverket 2019a, 2019b). Där beräknades antalet dödsfall utgående från exponering för arbetsmiljöfaktorer i Sverige som hade betydelse för dödligheten under 2016. Genom en översiktlig analys av den vetenskapliga litteraturen har nu (fram till senhösten 2022) undersökts om sambanden mellan dödlighet och exponering förändrats. I uppdraget låg att särskilt fokusera på frågan om ett eventuellt samband mellan mobbning och självmord. I denna rapport beskrivs också översiktligt kunskap om hur man genom förebyggande åtgärder kan påverka den arbetsrelaterade dödligheten. I den tidigare rapporten beskrevs att kunskapsläget var mer osäkert när det gäller sambanden mellan dödlighet och ihållande tungt fysiskt arbete respektive buller. De nyare studier som tillkommit gör inte att kunskapsläget påtagligt förändrats. Det har tillkommit välgjorda studier som indikerar ett samband mellan mobbning och självmord liksom ett samband mellan ohälsosam arbetsbelastning och självmord. Det är metodologiskt svårt att studera denna typ av samband och det behövs ytterligare studier innan sambanden kan anses etablerade. I den tidigare rapporten bedömdes antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av infektioner vara mycket lågt men under Covid-19 pandemin kan ett betydande antal arbetsrelaterade dödsfall ha inträffat. Ännu saknas tillförlitliga data för att beräkna antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av Covid-19 i Sverige. Studier från England och Wales tyder på att antalet arbetsrelaterade fall varierade ganska mycket över tid. Förutom personal inom hälso- och sjukvård var där särskilt buss- och taxiförare utsatta grupper liksom personal inom livsmedelsindustrin. Studier av dödsolyckor visar att cirka 2 av 3 dödsolyckor under den senaste 10-årsperioden skett bland anställda i företag med mindre än 50 anställda. Metoder som utvecklades för att studera olyckor ur ett systemperspektiv, till exempel AcciMap eller STAMP förutsätter relativt stor kompetens och är tidskrävande. De bedöms huvudsakligen vara användbara för större organisationer. En svensk studie av exponering i arbetslivet för vissa kemiska faktorer talar för att personer som exponeras i allt högre utsträckning arbetar i mindre företag. För att påverka den arbetsrelaterade dödligheten på grund av dödsolyckor eller exponering för kemiska ämnen bör insatser riktas mot små- och medelstora företag där sådan exponering förekommer. Idag bedrivs produktion ofta i värdekedjor, till exempel genom huvudentreprenör/underentreprenörer alternativt huvudleverantör/underleverantörer. Det finns kunskap som talar för att ett sätt att minska riskerna för arbetsrelaterad dödlighet är att lägga huvudansvaret för en god och säker arbetsmiljö på huvudentreprenör/huvudleverantör

Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige : en uppdatering av arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar 2019:3/4

Denna rapport syftar till att uppdatera kunskapen om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige utifrån två rapporter publicerade 2019 (Arbetsmiljöverket 2019a, 2019b). Där beräknades antalet dödsfall utgående från exponering för arbetsmiljöfaktorer i Sverige som hade betydelse för dödligheten under 2016. Genom en översiktlig analys av den vetenskapliga litteraturen har nu (fram till senhösten 2022) undersökts om sambanden mellan dödlighet och exponering förändrats. I uppdraget låg att särskilt fokusera på frågan om ett eventuellt samband mellan mobbning och självmord. I denna rapport beskrivs också översiktligt kunskap om hur man genom förebyggande åtgärder kan påverka den arbetsrelaterade dödligheten. I den tidigare rapporten beskrevs att kunskapsläget var mer osäkert när det gäller sambanden mellan dödlighet och ihållande tungt fysiskt arbete respektive buller. De nyare studier som tillkommit gör inte att kunskapsläget påtagligt förändrats. Det har tillkommit välgjorda studier som indikerar ett samband mellan mobbning och självmord liksom ett samband mellan ohälsosam arbetsbelastning och självmord. Det är metodologiskt svårt att studera denna typ av samband och det behövs ytterligare studier innan sambanden kan anses etablerade. I den tidigare rapporten bedömdes antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av infektioner vara mycket lågt men under Covid-19 pandemin kan ett betydande antal arbetsrelaterade dödsfall ha inträffat. Ännu saknas tillförlitliga data för att beräkna antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av Covid-19 i Sverige. Studier från England och Wales tyder på att antalet arbetsrelaterade fall varierade ganska mycket över tid. Förutom personal inom hälso- och sjukvård var där särskilt buss- och taxiförare utsatta grupper liksom personal inom livsmedelsindustrin. Studier av dödsolyckor visar att cirka 2 av 3 dödsolyckor under den senaste 10-årsperioden skett bland anställda i företag med mindre än 50 anställda. Metoder som utvecklades för att studera olyckor ur ett systemperspektiv, till exempel AcciMap eller STAMP förutsätter relativt stor kompetens och är tidskrävande. De bedöms huvudsakligen vara användbara för större organisationer. En svensk studie av exponering i arbetslivet för vissa kemiska faktorer talar för att personer som exponeras i allt högre utsträckning arbetar i mindre företag. För att påverka den arbetsrelaterade dödligheten på grund av dödsolyckor eller exponering för kemiska ämnen bör insatser riktas mot små- och medelstora företag där sådan exponering förekommer. Idag bedrivs produktion ofta i värdekedjor, till exempel genom huvudentreprenör/underentreprenörer alternativt huvudleverantör/underleverantörer. Det finns kunskap som talar för att ett sätt att minska riskerna för arbetsrelaterad dödlighet är att lägga huvudansvaret för en god och säker arbetsmiljö på huvudentreprenör/huvudleverantör

Kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet

Böcker har traditionellt varit en vanlig form av kunskapsöversikt inom de flesta vetenskapsområden. Översikter har också sedan länge publicerats i vetenskap-liga tidskrifter i de flesta vetenskapsområden. Under slutet av 1900-talet upp-stod en diskussion om kunskapsöversikter som behandlade effekter av läke-medel. Man konstaterade att olika författare refererade till olika studier och att författare som hade bindningar till läkemedelsindustrin ofta beskrev effekterna i mer positiva termer. Archie Cochrane som gett namn till en typ av översikter påpekade att den som gör en översikt bör beakta alla publicerade arbeten kring frågeställningen och inte bara de som en författare känner till. Det ledde till ett mer systematiskt sätt att utvärdera effekter av medicinska behandlingar. Denna rörelse har kommit att kallas evidensbaserad medicin (EBM) (1). Systematiskt utformade kunskapsöversikt spelar där en central roll. Samma systematik har kommit att tillämpas när man ska sammanställa kunskap om samband mellan kost, hälsa och sjukdom. Den används även inom andra vetenskapsområden som till exempel vid undersökningar om effekter av sociala interventioner. Det är vanligt att dessa metoder tillämpas i översikter som rör arbetslivsområdet. Syftet med kunskapsöversikter inom arbetslivsområdet kan vara att utvär-dera åtgärder för att till exempel förebygga hörselskador eller för att avgöra om en exponering kan ha samband med skada eller sjukdom. Översikterna kan rikta sig till myndigheter, forskare eller till praktiknära användare. Regeringen har nyligen inrättat en myndighet för att bevaka och sprida kunskap inom arbetslivsområdet (MYNAK, Myndigheten för arbetsmiljökunskap). Tidigare hade Arbetslivsinstitutet, som lades ner 2007, ett sådant uppdrag och Arbetsmiljöverket, med fler, har under många år tagit fram kunskapsöver-sikter. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) har också under knappt tio år gett ut översikter inom arbetsmiljöområdet. Metoderna för kunskapsöversikter är inte specifika för arbetslivsområdet. Däremot skiljer sig producenter av översikter mellan kunskapsområden. Syftet med denna översikt är att beskriva och problematisera kunskaps-översikter inom arbetslivsområdet så att läsaren förstår deras förtjänster och svagheter. Den vill också ge läsaren en förståelse för olika termer/metoder som är vanliga. Skriften vänder sig i första hand till praktiknära användare såsom personal inom företagshälsovård och skyddsombud för att de lättare ska kunna hitta och värdera kvaliteten på en översikt