Arbetsrelaterade dödsfall i Sverige : en uppdatering av arbetsmiljöverkets kunskapssammanställningar 2019:3/4

Abstract

Denna rapport syftar till att uppdatera kunskapen om arbetsrelaterad dödlighet i Sverige utifrån två rapporter publicerade 2019 (Arbetsmiljöverket 2019a, 2019b). Där beräknades antalet dödsfall utgående från exponering för arbetsmiljöfaktorer i Sverige som hade betydelse för dödligheten under 2016. Genom en översiktlig analys av den vetenskapliga litteraturen har nu (fram till senhösten 2022) undersökts om sambanden mellan dödlighet och exponering förändrats. I uppdraget låg att särskilt fokusera på frågan om ett eventuellt samband mellan mobbning och självmord. I denna rapport beskrivs också översiktligt kunskap om hur man genom förebyggande åtgärder kan påverka den arbetsrelaterade dödligheten. I den tidigare rapporten beskrevs att kunskapsläget var mer osäkert när det gäller sambanden mellan dödlighet och ihållande tungt fysiskt arbete respektive buller. De nyare studier som tillkommit gör inte att kunskapsläget påtagligt förändrats. Det har tillkommit välgjorda studier som indikerar ett samband mellan mobbning och självmord liksom ett samband mellan ohälsosam arbetsbelastning och självmord. Det är metodologiskt svårt att studera denna typ av samband och det behövs ytterligare studier innan sambanden kan anses etablerade. I den tidigare rapporten bedömdes antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av infektioner vara mycket lågt men under Covid-19 pandemin kan ett betydande antal arbetsrelaterade dödsfall ha inträffat. Ännu saknas tillförlitliga data för att beräkna antalet arbetsrelaterade dödsfall på grund av Covid-19 i Sverige. Studier från England och Wales tyder på att antalet arbetsrelaterade fall varierade ganska mycket över tid. Förutom personal inom hälso- och sjukvård var där särskilt buss- och taxiförare utsatta grupper liksom personal inom livsmedelsindustrin. Studier av dödsolyckor visar att cirka 2 av 3 dödsolyckor under den senaste 10-årsperioden skett bland anställda i företag med mindre än 50 anställda. Metoder som utvecklades för att studera olyckor ur ett systemperspektiv, till exempel AcciMap eller STAMP förutsätter relativt stor kompetens och är tidskrävande. De bedöms huvudsakligen vara användbara för större organisationer. En svensk studie av exponering i arbetslivet för vissa kemiska faktorer talar för att personer som exponeras i allt högre utsträckning arbetar i mindre företag. För att påverka den arbetsrelaterade dödligheten på grund av dödsolyckor eller exponering för kemiska ämnen bör insatser riktas mot små- och medelstora företag där sådan exponering förekommer. Idag bedrivs produktion ofta i värdekedjor, till exempel genom huvudentreprenör/underentreprenörer alternativt huvudleverantör/underleverantörer. Det finns kunskap som talar för att ett sätt att minska riskerna för arbetsrelaterad dödlighet är att lägga huvudansvaret för en god och säker arbetsmiljö på huvudentreprenör/huvudleverantör