Utredning kring effekterna av ett minsket utsläpp av fosfor från Ryaverket

Uppdraget har inneburit att sammanställa litteraturuppgifter och bedömma effekterna av 12 tons ytterligare årlig reduktion av totalfosfor (tot-P) vid Ryaverkets avloppsreningsanläggning utanför Göteborg, Sverige. Som jämförelse kan nämnas att verket släppte ut 44 ton tot-P år 2003. Bedömningen skall dels innefatta effekter på fosforkoncentrationer i recipienten, dels effekter på växtplankton och makrovegetation i närrecipienten och längst Bohuskusten. En sammanställning av all väsentlig fosfortillförsel till området har gjorts inkluderande transporter i Göta älv med biflöden, utsläpp från Ryaverket, och beräkningar av transport från havet med den av Göta älv orsakade reaktionsströmmen. Denna sammanställning har gjorts på månadsbasis för att kunna skilja ut effekter på biotan som varierar över säsongen. Hydrologiska data från stationer i Bohuskustens kontrollprogram har också sammanställts och jämförts med norska kriterier för miöjökvalitet. Effekter på plankton, mätt som klorofyll a, och på makroalgsamhället har sökts i relation till den insamlade datan och diskuterats i relation till allmänna trender längst Bohuskusten. Fosforutsläppen från Ryaverket och intransporten via reaktionsströmmen från havet har minskat signifikant sedan 1990. Reaktionsströmmen och Göta älv är nu de dominerand fosforkällorna till recipienten och Ryaverket står för ca 20 %. Inga uppenbara samband mellan tillförsel av fosfor till recipienten och dess vegetation har kunnat beläggas. Detta beror till stor del på närrecipientens karaktär med varierande salthalt, hög vattenomsättning och strömmar. En ytterligare reduktion av 12 ton fosfor årligen från Ryaverket kommer sannolikt inte att ge några synliga effekter, vilket främst beror på områdets karaktär och variationen i de stora tranporterna av fosfor från Göta älv och via reaktionsströmmen. Det finns en allmän trend av sjunkande fosforhalter i vattnen längst Bohuskusten som inte resulterat i sjunkande klorofyllhalter, utan snararre ökande, trots höga N:P-kvoter. Detta bör utredas vidare

Svenska Högarna : Marinbiologisk kartläggning och naturvärdesbedömning

Naturreservatet Svenska Högarna hör till de naturreservat i Stockholms län där man nu vill öka kunskapen om den marina miljön för att kunna göra en översyn och revidering av beskrivningar, föreskrifter och förvaltning.Representativt och slumpmässigt utvalda stationer inventerades med dyktransekter och bottenhugg under augusti 2006. Insamlade data användes för att genomföra modelleringar som en metod för att få fram yttäckandebeskrivningar av området. Havsområdet kring Svenska högarna är mycket fint och har generellt höga naturvärden, med kraftiga blåstångsbälten som sträcker sig ned till sjumeters djup, och artrikt rödalgsbälte. Dock lever inte de grunda vikarna upp till de förväntningar som funnits, utan uppvisar stor mänsklig påverkan och mycket fintrådiga alger och påväxt på blåstång.Svenska Högarna kan delas in i tre typer av övergripande marina habitat. Områdena på öarnas utsida är mest exponerade för vågor och generellt de djupaste. Blåstångsbältet sträcker sig ned till omkring sju meters djup, därefter kommer ett artrikt rödalgsbälte, och nedanför det oftast hårdbotten med hög täckningsgrad av blåmusslor. Områdena på öarnas västsida är skyddade från de kraftigaste vågorna. De påminner om de mer exponerade lokalerna men har mer löst sediment på bottnarna och fler mattor av lösa alger, ibland med syrefria miljöer ochsvavelbakterier som följd. Den ökade andelen grus och sand gör att vi här finner arter som havsslinke och hårsärv.De allra mest skyddade områdena ligger inne i grunda vikar. Här dominerar mjuka sedimentbottnar och bakteriehinnor är vanliga. Den högväxta blåstången är ofta övervuxen av fintrådiga alger, och borstnate kan helt dominera vissa områden. Här förekommer också kransalgen borsträfse, menockså spår av mänsklig aktivitet i form av nedskräpning och ankarmärken.Bottnarnas substrat modellerades utifrån inventeringsdatan och fysiska faktorer. Detta gjordes för att få en yttäckande kartering av substraten, underlag för klassning av bottnarna enligt EUNIS, samt för att få underlagtill biologiska modeller. Generellt kan man säga att mjukbotten förekommer på djup större än 40 m samt i de mest skyddade vikarna, medan hårdbotten dominerar ned till 5 m och sedan gradvis ersätts med ökande mängder avsand och grova sediment. För biologiska modelleringar valdes arter/företeelser som kan användas föratt bedöma naturvärden. Det råder konsensus kring att blåstångsbälten och kransalger är positiva ur naturvärdessynpunkt, medan fintrådiga alger, påväxt på blåstång, lösa algmattor och svavelbakterier är negativa. Dessa modellerades med framgång för hela Svenska Högarnas naturreservat vilket resulterade i en rad kartor. En sammanvägning av dessa kartskikt gjordes för att visa hur naturvärdeskartor kan tas fram med denna metod. Det behövsunderlagsmaterial från ett större geografiskt område inkluderande även områden med lägre naturvärden för att göra detta till en standardmetod. Alla resulterande kartskikt (griddar) har levererats till Länsstyrelsen i Stockholm och är tänkta att kunna användas vidare för planeringsändamål eller andra studier.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Dealing With Strokes

Dina Isæus-Berlin is an abstract painter. The essay examines an artistic practice, its intentions, methods and connection to aikido. Aikido is shortly presented as are the artistic process - how a painting is made. The studio and the dojo are central places. Knowledge, spontaneity, control, resistance, failure and other principles that affect the individual progress within both aikido and painting are reflected upon. Dina Isæus-Berlin är en abstrakt målare. Essän behandlar en konstnärlig praktik, dess intentioner, metoder och beröringspunkter med aikidon. Aikidon presenteras i korthet och likaså den konstnärliga processen, hur en målning blir till. Ateljén och dojon är centrala platser. Det reflekteras över kunskap, spontanitet, kontroll, motstånd och misslyckande liksom andra principer som påverkar den egna utvecklingen både inom aikidon och måleriet

Marin basinventering i Kågefjärden, Västerbotten

Under 1-6 augusti 2007 utförde AquaBiota Water Research i samarbete med Tång och Sånt en marinbiologisk inventering av Kågefjärdens botten på uppdrag av Länsstyrelsen iVästerbotten.Fem områden med tre lokaler i varje undersöktes enligt Naturvårdsverkets metod för marin basinventering, denna utgår ifrån linjetaxeringsmetoden. Stora regnmängder föreoch i början av inventeringen gav stora utflöden av sötvatten. Detta hade en negativ effekt genom att siktförhållandena förändrades markant, mängden löst sediment var hög och salthalten förändrades.Varken Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för Kust och hav, Rapport 4914, eller de nya bedömningsgrunderna, var tillämpliga på Kågefjärden som är grund, utsötad och saknarmånga av de arter som bedömningsgrunderna baseras på. En egen naturvärdesbedömning utarbetades som grundar sig på följande kriterier:" Artantal och typ av växt" Sammansättning och täckningsgrad" Sällsynta, rödlistade arter" Påväxt och sedimentation" Syrefria bottnar med bakteriefläckar." Fiskförekomst" Opåverkad eller påverkad miljö (bryggor, bebyggelse, jordbruk etc.)Inom samtliga områden råder en hög grad av sedimentation och en mycket hög grad av kiselalgspåväxt, detta är egenskaper som beaktas i naturvärdesbedömningen. HelaKågefjärden hamnar inom exponeringsklasserna Skyddat-Mycket skyddat-Extremt skyddat.I Kågefjärden som helhet finns en påverkan av mänsklig aktivitet i form av hus, bryggor, fritidsbåtar. Det finns även ett sågverk och en småbåtshamn.Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05</p

Spatial predictions of Laminaria hyperborea av the Norwegian Skagerak Coast

Årsliste 2007The overall aim of the study was to investigate to what extent the distribution of L. hyperborea in Skagerrak has changed during the last 10-15 years. To do this, we first needed to test to what extent available data, i.e. data from the National monitoring program (KYO) are representative enough and could be used to for predicting spatial changes in the L. hyperborea distribution. Three models were compared. The first model, referred to as the “Full model”, included registrations from the National program for mapping of prioritised nature types, and 2004 data from KYO. The second model, called KYO 2004, used only recordings from KYO 2004. The third model using KYO data from 1995 was also compared to the other two. If the predictions from the KYO 2004 model were approximately similar to the predictions of the Full model, we would assume that comparing KYO models from different years would give information about temporal differences in the distribution of L. hyperborea. The results showed that there were generally larger differences in the prediction between the full model and the model including KYO data from 2004, than between the two KYO models including data from 1995 and 2004. The KYO models underestimated the distribution of kelp compared to the Full model. The data used in KYO models did not cover the whole exposure gradient which is the main reason for the less accurate predictions. While time series data from KYO represent a very important tool for monitoring community changes in the Skagerrak, they are not designed to analyse spatial changes in the distribution of species. To do so, specific monitoring programs are needed.Danish Fprest and Nature Agency (SNS

En GIS-metod för kartering av naturvärden i grunda skärgårdsvikar

Förvaltningen av marina miljöer och naturvärden har fått mycket uppmärksanhet de senaste åren, bland annat genom det internationella samarbetet kring Natura 2000 och Vattenramdirektivet. Grunda vikar i skärgården representerar en potentiellt skyddsvärd miljö som både kan ha höga naturvärden och hotas av exploatering. Naturen under ytan är betydligt svårare att överblicka och kartera jämfört med naturen på land, och därför har den här studien tagit fram ett GIS-verktyg för att stödja förvaltningen genom att underlätta klassningen av grunda skärgårdsvikar med avseende på naturvärden. Metoden bygger på växt- och fiskarters observerade utbredningsmönster utifrån omvärldsfaktorer (vikarnas form och fosforhalt i vattnet) i 24 vikar i Värmdö kommun, och kan användas med hjälp av allmänt tillgängliga dataunderlag. Bedömningarna av vikars naturvärden baserar sig på litteraturkällor och diskussioner i en expertgrupp, framför allt har Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för vegetationen i grunda vikar (Kautsky, Andersson 2004) använts. I rapporten finns en utförlig handledning i metoden, samt data och bedömningar av ett stort antal skärgårdsvikar i Stockholms skärgård. Metoden har validerats med gott resultat i 27 vikar (90 % korrekt), men valideringsunderlaget var inte så representativt som vore önskvärt

Ekologiskt hållbar vindkrafti Östersjön : Slutrapport för projekt Marin MedVind– Underlag för storskalig hållbar vindkraft till havs

För att motverka de klimatförändringar som världen står inför är det nödvändigt att utveckla och stärka tillgången på fossilfri energi. Havsbaserad vindkraft har pekats ut som en god möjlighet att bidra till denna omställning och områden för elproduktion i storleksordningen 20–30 TWh har angetts i den nu beslutade havsplanen, och regeringen har föreslagit ett planeringsmål på ytterligare 90 TWh. Om en storskalig utbyggnad av vindkraft till havs skall genomföras är det viktigt att utbyggnaden blir hållbar ur ett ekologiskt perspektiv. Denna rapport syftar till att undersöka möjligheterna för storskalig och hållbar utbyggnad av vindkraft i svenska vatten i Östersjön och utifrån detta ge underlag till vägledning.I denna studie har vi i stor utsträckning arbetat med kartor och resultaten, utöver denna rapport, finns också tillgängliga i kartformat. För att resultaten skall vara relevanta har vi analyserat industrins preferenser gällande lokalisering av bottenfasta respektive flytande vindkraftsetableringar i ett rumsligt perspektiv. Genom en stor litteraturgenomgång har vi sammanställt kunskapsläget om påverkan av havsbaserad vindkraft på marina organismer och det kartmaterial som finns tillgängligt gällande utbredning av arter och för dem känsliga perioder som övervintring för vissa sjöfåglar, lekområden för fisk, parnings- och uppväxtområde för tumlare och liggplatser för säl. Workshops med experter för olika biologiska organismgrupper har hållit för att diskutera vilka restriktioner som krävs för att säkerställa en hållbar vindkraftsutbyggnad. Utifrån detta bakgrundsmaterial har vi producerat aggregerade kartor för sjöfågel, fisk, tumlare och säl som visar föreslagna restriktioner i en rumslig kontext. Dessa kartor har vi överlagrat med kartor med områdesskydd och industrins preferens gällande vindkraftsetablering till havs. Sedan har ytor tillgängliga för vindkraftsetablering, med och utan restriktioner, räknats fram.Resultaten visar att det finns stora ytor lämpliga för vindparker med bottenfasta fundament. I Egentliga Östersjön har en stor del av dessa någon form av restriktion för att säkerställa hållbarhet medan i Bottenhavet och Bottenviken finns även stora ytor utan föreslagna restriktioner. Gällande vindkraft med flytande fundament ser vi att utvecklingen leder mot att snart sagt alla delar av Östersjön är intressanta för vindkraftsutbyggnad. Generellt förväntas flytande vindkraft ha lägre påverkan på marina organismer då den förläggs i djupare områden där biodiversiteten är lägre, och speciellt i områden med djupa döda bottnar blir påverkan extra låg vilket gör den lämplig för utbyggnad av vindkraft. Dessa ytor är stora vilket gör att det även finns utrymme för en stor utbyggnad av flytande vindkraft. Alla dessa analyser är beroende av tillförlitligheten i de underliggande kartorna och att dessa kartunderlag är kompletta för de bedömningar som skall utföras. För de analyser som utförts redovisar vi tillförlitligheten i kartorna. Den mest uppenbara bristen i kartunderlagen är att kartor för flyttande fågel och fladdermöss saknas vilket medför att resultaten måste tolkas med hänsyn till denna brist. Trots det vågar vi konkludera att det finns utrymme för en betydande utbyggnad av havsbaserad vindkraft i Östersjön förutsatt att de restriktioner och hänsynsåtgärder som föreslås efterlevs, samt att parkerna lokaliseras utspridda och tar hänsyn till viktiga flyttstråk för fågel och fladdermöss. Exakt hur stor utbyggnad som kan göras går inte att avgöra på förhand utan vi föreslår en försiktig strategi där utbyggnaden sker etappvis och utbyggnadsbeslut i senare etapper bygger på kunskap från gedigna kontrollprogram från parker i tidigare etapper. Den första etappen kan innehålla 5–10 vindparker spridda i Östersjön där gärna några har flytande fundament då denna teknik är ny och därför extra viktigt lära från

Wave exposure calculations for the Finnish coast

Wave exposure is one of the major factors structuring the coastal environment, and is an important parameter in both coastal research and management. The aim of this project was to construct wave exposure grids covering the entire Finnish coast using the method SWM (Isæus 2004). A nested-grids technique was used to ensure long distance effects on the local wave exposure regime, and the resulting grids have a resolution of 25 m. The methods used and described in this report includes: evaluation of shoreline source map, division of shoreline into suitable calculation areas, converting shape features into grids, recalculation of wind data, calculation of fetch adjusted for refraction/diffraction effects, calculation of wave exposure grids, and merging the separate grids into a seamless description of wave exposure along the Finnish coast. The digital version of the grids was delivered to SYKE June 16 2005, and a printed version is found in Appendix 1