Home: The place the older adult can not imagine living without

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>Rapidly aging populations with an increased desire to remain at home and changes in health policy that promote the transfer of health care from formal places, as hospitals and institutions, to the more informal setting of one's home support the need for further research that is designed specifically to understand the experience of home among older adults. Yet, little is known among health care providers about the older adult's experience of home. The aim of this study was to understand the experience of home as experienced by older adults living in a rural community in Sweden.</p> <p>Methods</p> <p>Hermeneutical interpretation, as developed by von Post and Eriksson and based on Gadamer's philosophical hermeneutics, was used to interpret interviews with six older adults. The interpretation included a self examination of the researcher's experiences and prejudices and proceeded through several readings which integrated the text with the reader, allowed new questions to emerge, fused the horizons, summarized main and sub-themes and allowed a new understanding to emerge.</p> <p>Results</p> <p>Two main and six sub-themes emerged. Home was experienced as the place the older adult could not imagine living without but also as the place one might be forced to leave. The older adult's thoughts vacillated between the well known present and all its comforts and the unknown future with all its questions and fears, including the underlying threat of loosing one's home.</p> <p>Conclusions</p> <p>Home has become so integral to life itself and such an intimate part of the older adult's being that when older adults lose their home, they also loose the place closest to their heart, the place where they are at home and can maintain their identity, integrity and way of living. Additional effort needs to be made to understand the older adult's experience of home within home health care in order to minimize intrusion and maximize care. There is a need to more fully explore the older adult's experience with health care providers in the home and its impact on the older adult's sense of "being at home" and their health and overall well-being.</p

Äldre patienter och den perioperativa dialogen

Föreliggande FOU- rapport är ett kliniskt grundforskningsprojekt, med ett applikationsmoment som inriktar sig på att upptäcka okända eller redan kända sammanhang i praxis och handlar om hur anestesi- och operationssjuksköterskor genom den perioperativa dialogen tar ansvar för att kontinuiteten hålls samman. Vårt forskningsintresse är att öka förståelsen för det perioperativa vårdandet, den vårdande akten och att implementera vårdvetenskaplig forskning i praxis.   Forskningens resultat presenteras i tre studier: Den äldre patienten, som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp (studie I). I denna studie vidgas kunskapen om den professionella förförståelsen, när professionen främjar seendet och när professionen liksom ’Maya’s slöja’ skymmer seendet. Studien visar också hur den professionella förförståelsen påverkar medforskares och forskares föreställningar om sig och sin praxis i en klinisk grundforskning med ett applikationsmoment. Vi vill lyfta fram betydelsen av att forskare och medforskande anestesi- och operationssjuksköterskor som genomför projekt i en egen kontext klargör sin professionella förförståelse innan studierna påbörjas. Studie II handlar om; Att få dela sina tankar. Vad den äldre patienten talar om, med sin anestesi- eller operationssjuksköterska, i den perioperativa dialogen. I studien delade den äldre patienten sina tankar med sin anestesi- eller operationssjuksköterska, om att vara äldre och drabbad av sjukdom. Genom den perioperativa dialogen framstod anestesi- och operationssjuksköterskan som att hon/han var intresserad av patienten och som ett efterlängtat besök när de möttes igen. Genom att dela den äldre patientens tankar får anestesi- och operationssjuksköterskan kunskap om den patient hon/han skall vårda och vad den äldre patienten upplevde som lidande och välbefinnande. I studie III beskrivs; Den perioperativa dialogen – när anestesi- och operationssjuksköterskan blir en känd person för den äldre patienten. Studien handlar om hur anestesi- och operations-sjuksköterskor skyddar och bevarar den äldre patientens värdighet genom att bli en känd person för den äldre patienten som skall genomgå en operation. I projektet har siktet varit inställt på att skapa vetande om och ett nytänkande inom den perioperativa vården. Vi har utgått från Erikssons (2003) teoretiska betraktelse av vårdverkligheten som i grunden är en humanvetenskap och vars grundläggande epistemologi är hermeneutik. Projektets motiv var att med hjälp av den perioperativa dialogen föra in ett caritativt vårdvetenskapligt tänkande i praxis och bidra till en vetenskaplig hållning hos anestesi- och operationssjuksköterskor samt överbrygga, skapa broar mellan teori och praxis. Vi ser dialogen mellan teori och praxis som nödvändig för att det perioperativa vårdandet skall kunna beskrivas, analyseras, och förstås som ett vara i en sammanhängande helhet. Vi menar att både teorin och praxis behöver utvecklas för att den perioperativa vården i framtiden skall bli till för patienten. Det är vårt ansvar som anestesi- och operationssjuksköterskor att synliggöra och tillämpa den kunskap som är framtagen inom den perioperativa forskningen så att forskningens resultat tillägnas den äldre patienten som skall genomgå ett kirurgiskt ingrepp.   Projektets ansvariga vetenskapliga ledare har varit Lillemor Lindwall, RN, RNA, RNT, HVDr/PhD, lektor i omvårdnad, Karlstads universitet och Iréne von Post, RN, RNA, RNT, HVDr/PhD, Enheten för vårdvetenskap, Åbo akademi, Vasa.

Människan i det perioperativa vårdandet : Antropologisk och etisk reflektion

Att som patient få vara människa i det perioperativa vårdandet är en etisk utmaning för anestesi- och operationssjuksköterskor. Vårdvetenskap som akademisk disciplin ser människan som enheten kropp, själ och ande och det etiska utgör kärnan i allt vårdande. Sjuksköterskans etiska ansvar blir att garantera patienten, den lidande människan, hennes värde som människa och skydda och bevara hennes värdighet. Den kliniska vårdvetenskapen (vid bädden) utforskar det perioperativa vårdandet i olika kliniska situationer. Dess uppgift är att skaffa ett språk för och kunskap om det perioperativa vårdandet. Därför måste vi stanna upp och reflektera över vad som är det vårdande och icke vårdande samt vad som sker i en klinisk situation mellan patient och sjuksköterska. Ett intressant drag i det perioperativa vårdandet är att de perioperativa samtalen med sjuksköterskan från operationsavdelningen kanske blir de enda verkliga samtalen under hela sjukhusvistelsen. Kroppen kan inte ensam klara av sjukdomen själv utan alla inre krafter måste finnas tillgängliga

Student nurses' experiences of undignified caring in perioperative practice - Part II

Background: In recent years, operating theatre nurse students’ education focused on ethics, basic values and protecting and promoting the patients’ dignity in perioperative practice. Health professionals are frequently confronted with ethical issues that can impact on patient’s care during surgery. Objective: The objective of this study was to present what operating theatre nursing students perceived and interpreted as undignified caring in perioperative practice. Research design: The study has a descriptive design with a hermeneutic approach. Data were collected using Flanagan’s critical incident technique. Participants and research context: Operating theatre nurse students from Sweden and Norway participated and collected data in 2011, after education in ethics and dignity. Data consisting of 47 written stories and the text were analysed with hermeneutical text interpretation. Ethical considerations: The study was approved by the Karlstad University’s Research Ethics Committee. Findings: The findings show careless behaviour and humiliating actions among health professionals. Health professionals commit careless acts by rendering the patient invisible, ignoring the patient’s worry and pain and treating the patient as an object. They also humiliate the patient when speaking in negative terms about the patient’s body, and certain health professionals blame the patients for the situation they are in. Health professionals lack the willingness and courage to protect the patient’s dignity in perioperative practice. Discussion: In the discussion, we have illuminated how professional ethics may be threatened by more pragmatic and utilitarian arguments contained in regulations and transplant act. Conclusion: The findings reveal that patients were exposed to unnecessary suffering; furthermore, the operating theatre nurse students suffered an inner ethical conflict due to the undignified caring situations they had witnessed

Clinical Research with a Hermenutical Design and an Element of Application

In 2008 two researchers completed a 2-year study in collaboration with nurse anesthetists and operating room nurses from three operating theaters in western Sweden. In this paper, with focus on methodology and the ethical approach to research, the aim was to describe a hermeneutical design with an element of application used in a perioperative clinical study. The element of application was chosen to involve clinical nurses to participate as coresearchers. This research was inspired by Lindholm's (2006) method for application research developed to bring new knowledge, to create change as well as to unite theory in dialogues with clinical nurses. Through the perioperative dialogue, the coreseacher not only became one who collected data but also the older patients' nurse, who cared for them. A hermeneutical text interpretation with five readings was used to gain new understanding. Perioperative care becomes evident and is dedicated to the patient in perioperative

Hermeneutics and Human Interplay: A Clinical Caring Science Research Method

The aim of this article was to explore, exemplify, and discuss how a participatory hermeneutic method designed for children with special needs can be developed in a caring context. Examples from a clinical study are presented to illustrate how play, as both a methodological concept in hermeneutics and the substance of caring, was applied in research by means of the perioperative dialogue. In participatory research, an ethical approach based on subtle human interplay can be triggered by means of dialogue with parents. Thus, truth can emerge via continuity of care, while the substance of caring can be directed toward the child. Such a clinical method is worth adding to the child research repertoire