Vad kan den som kan? – (ämnes)kunnande som centralt forskningsobjekt i ämnesdidaktisk forskning

I artikeln argumenteras för att kunskaper om kunnanden är en viktig aspekt av lärares professionella kunskapsbas och att utvecklingen av sådana kunskaper är en viktig uppgift för den ämnesdidaktiska forskningen. Att förmedla kunskaper handlar om mycket mer än att överföra den kodifierade och formulerade kunskapen. Kunskaper om vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden skulle ge lärare möjligheter att bättre förstå elevernas svårigheter i lärandet och bidra till en mer systematisk undervisningsutveckling. Kunnande beskrivs som kunskapens ”underförstådda baksida”, och det som binder ihop kunskaper med individen och det sammanhang där kunskapen fyller en funktion. För att utveckla ett ämneskunnande måste, utöver fakta och begrepp, också de sätt att erfara och förhålla sig till världen som utvecklats inom ämnestraditionen erövras. I artikeln ges exempel på hur kunnande, som oftast inte kan observeras direkt, kan studeras och beskrivas. ENGLISH: What does the knower know? (Disciplinary) knowing as a central research object in subject didactic research The article argues that knowledge concerning subject specific knowings is a central aspect of teachers’ professional knowledge and that generating such knowledge is an important task for subject didactic research. The teaching of subjects includes more than what is explicitly codified and formulated. Knowledge of what characterizes knowings within different subject areas is important for teachers’ understanding of student learning difficulties and will contribute to a systematic development of teaching these subject areas. Knowing is described as the tacit aspects of knowledge and that which connects ”the known” with the individual knower as well as the context where this known is functional and used. It is not enough to learn facts and concepts in order to develop subject specific knowings but also acquire specific ways of experiencing and relating to the specific subject area. The article also gives examples of research concerning subject specific knowings

The meaning of knowing what is to be known

The aim of this article is to contribute to an articulated language of knowing, which we consider as a key aspect of teachers' professional work. We describe three examples of how the meaning of knowing some specific learning objects can be studied and described. The three learning objects are: to be able to evaluate technical solutions, to be able to perform a house-hop and to be able to act with presence. Phenomenographic analyses of data from the pre-tests carried out within the frame of so called Learning Studies resulted in descriptions of different ways of knowing as well as different aspects of the specific knowns that must be discerned in order to develop the knowing.Cet article a pour objectif de contribuer à un langage articulé du savoir, que nous considérons comme un aspect central du travail des enseignants. Nous décrivons trois exemples de la manière dont on peut étudier et décrire le sens du savoir dans le cadre d'objets d'apprentissage spécifiques. Les trois objets d'apprentissage sont : la capacité à évaluer des solutions techniques, la capacité à effectuer une figure appelée « house-hop » et la capacité à agir « avec présence ». Les analyses phénoménographiques des données issues des tests préliminaires qui ont été menés dans le cadre des études sur l'apprentissage ont permis de mettre en exergue différentes formes de savoirs ainsi que différents aspects des connaissances spécifiques que l'on doit discerner afin de construire le savoir

Postpartum consultation: Occurrence, requirements and expectations

<p>Abstract</p> <p>Background</p> <p>As a matter of routine, midwives in Sweden have spoken with women about their experiences of labour in a so-called 'postpartum consultation'. However, the possibility of offering women this kind of consultation today is reduced due to shortage of both time and resources. The aim of this study was to explore the occurrence, women's requirements of, and experiences of a postpartum consultation, and to identify expectations from women who wanted but did not have a consultation with the midwife assisting during labour.</p> <p>Methods</p> <p>All Swedish speaking women who gave birth to a live born child at a University Hospital in western Sweden were consecutively included for a phone interview over a three-week period. An additional phone interview was conducted with the women who did not have a postpartum consultation, but who wanted to talk with the midwife assisting during labour. Data from the interviews were analysed using qualitative content analysis.</p> <p>Results</p> <p>Of the 150 interviewed women, 56% (n = 84) had a postpartum consultation of which 61.9% (n = 52) had this with the midwife assisting during labour. Twenty of the 28 women who did not have a consultation with anyone still desired to talk with the midwife assisting during labour. Of these, 19 were interviewed. The content the women wanted to talk about was summarized in four categories: to understand the course of events during labour; to put into words, feelings about undignified management; to describe own behaviour and feelings, and to describe own fear.</p> <p>Conclusion</p> <p>The survey shows that the frequency of postpartum consultation is decreasing, that the majority of women who give birth today still require it, but only about half of them receive it. It is crucial to develop a plan for these consultations that meets both the women's needs and the organization within current maternity care.</p

Die erneute Diskussion der Unterrichtsinhalte in der schwedischen Bildungsforschung und im landesweiten Curriculum

Der Aufsatz behandelt die seit den 80er Jahren wiederbelebte Frage nach den Unterrichtsinhalten in der schwedischen Bildungsforschung unter dem Aspekt der Didaktik. Es werden die Schwierigkeiten der Unterrichtsdidaktik, in der das Verhältnis Lernende - Inhalte im Mittelpunkt steht, beschrieben. Vorgestellt wird die seit Ende der 80er Jahre durchgeführte Curriculumreform, die das Ziel der Entbürokratisierung und der Deregulierung des staatlichen Schulwesens verfolgte. Diskutiert werden die Folgen der neuen Lehrpläne und der Einfluß der Didaktikforschung auf diese. Der Aufsatz unterteilt sich in folgende Kapitel: (1) Einleitung; (2) Die Inhaltsfrage in der Bildungsforschung - Didaktik im engeren und im weiteren Sinne (Die Schwierigkeiten des engen didaktischen Ansatzes; Das komplexe Verhältnis der Rahmenfaktor- und Curriculumtheorie zur Didaktik; 1. Stufe: Rahmenfaktortheorie und traditionelle Soziologie der Erziehung; 2. Stufe: Curriculumtheorie und die neue Soziologie der Erziehung; 3. Stufe: Eine Soziologie der Erziehung und des Curriculums); (3) Die Inhaltsfrage und die landesweite Curriculumreform in Schweden (Ziele oder Ergebnisse); Einige Folgen der neuen Lehrpläne; Der Einfluß der Didaktikforschung auf die neuen Lehrpläne); (4) Was geschieht nun? (DIPF/We.

REC : revista de estudios del currículum

La autora de este artículo hace una descripción y análisis de la última reforma del currículum nacional de Suecia, centrándose en el trabajo realizado como secretaria dentro del Comité Nacional del Currículum. Desde una perspectiva interna, ve la configuración del currículum nacional como una empresa práctica que trata de solucionar problemas. Así, las propuestas del curriculum surgen de una interacción entre los factores que enmarcan el proceso, los acontecimientos incidentales y las consideraciones prácticas.CataluñaBiblioteca de Educación del Ministerio de Educación, Cultura y Deporte; Calle San Agustín, 5; 28014 Madrid; Tel. +34917748000; [email protected]

Från ord till rörelser och dans : en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar

Från ord till rörelser och dans : en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar

Att kunna analysera tekniska lösningars ändamålsenlighet : En learning study i skolämnet teknik

Tekniska lösningar, i såväl befintliga som egna konstruktioner, är ett centralt innehåll i skolämnet teknik, men vad innebär det att kunna analysera tekniska lösningars ändamålsenlighet? Tillsammans med några lärare i grundskolans skolår 1-3 och deras klasser har jag genomfört en learning study som fokuserat på förståelsen av innebörden av detta specifika lärandeobjekt.QC 20121217</p

Från ord till rörelser och dans : en analys av rörelsekunnandet i en dansuppgift

I artikeln redovisar vi ett exempel på hur kunnande, som kommer till uttryck då elever redovisar en dansuppgift, kan analyseras och bidra till vår förståelse av detta kunnande såväl som till ett artikulerat språk att använda vid utvecklingen av undervisningen. En utgångspunkt är att kunskaper om kunnande är en nödvändig grund för att förbättra undervisningen. En annan utgångspunkt är att det råder brist på sådan kunskap. Eleverna (ca 12 år gamla) var indelade i tre grupper som fick en uppgift där de med utgångspunkt i två meningar skulle skapa en dans genom att översätta varje ord till en rörelse och därefter sammanfoga ord-rörelserna. Vi presenterar resultaten av en fenomenografisk analys som grundar sig på en videoinspelning av dessa redovisningar