Animal handling and stress-related behaviour at mobile slaughter of cattle

By avoiding animal transportation, mobile slaughter may have the potential to reduce animal stress. In a cross-sectional study with elements of cohort design, we investigated relationships between animal handling and stress-related animal behaviours in connection with slaughter at two Swedish slaughter plants: a newly started small-scale on-farm mobile abattoir and a relatively large-scale stationary slaughterhouse. To the stationary plant, the animals were transported on average 99 km from farms, and one third of these animals spent one night in lairage before slaughter. Data were collected during processing of 298 animals at both plants during one year. Stockperson actions and animal behaviours were observed in the driveways (2.4-7.3m long) to the stun box. Data on season, hour of day, air temperature, animal breed, animal category, animal age, carcass weight and stockperson category (plant or farm) were also collected. We used Spearman rank correlation, principal-component analysis and confirmatory factor analysis to develop a final generalised structural equation model, which contained six variables that represented observed animal backing; turning; slipping; eliminating; vocalising; and violent behaviour, regressed on a latent variable representing animal stress level. Stress level and animal behaviours were also regressed on five variables representing observed stockperson actions (touching, patting or hitting with hand; touching, patting or hitting with a tool; pushing; tail-twisting; and prodding with an electric goad) and on background variables including plant identity. The animal behaviours were modelled as counts per driveway length, clustered on farm identity. Marginal effects of stockperson actions and predictive margins of plants were calculated. The animals displayed backing and violent behaviour (kicking, goring or violent fighting) at significantly lower frequencies at the mobile plant than at the stationary one. In general, stockperson actions were significantly positively associated with animal behaviours, i.e. increased actions were associated with more frequent behaviours. Stockperson moving with tool, pushing and using electric goad were indirectly significantly associated with all animal behaviours via animal stress level. This study shows the importance of adequate cattle handling to limit pre-slaughter stress

Environmental Quality and Compliance with Animal Welfare Legislation at Swedish Cattle and Sheep Farms

Conflicts between different goals can obstruct progress in sustainability, but interests may also coincide. We evaluated relationships between environmental quality and animal welfare on Swedish farms with grazing livestock, using publicly available databases. Data were collected from 8700 official animal welfare inspections on 5808 cattle farms and 2823 inspections on 2280 sheep farms in 2012-2017. Compliance with three animal-based checkpoints was modeled using logistic regression, including a random farm effect to account for repeated inspections. Compliance was regressed on semi-natural grassland area, participation in the National Meadow and Pasture Inventory, Agri-Environmental Scheme (AES) grassland payments, presence of indicator plant species, and the presence of Natura 2000 habitats. Cattle farms complied more often if they received AES payments for grasslands of special values compared with if they did not apply for them (OR = 1.55-1.65; p <= 0.0001) and there was a similar tendency for cattle farms that applied for but were denied such payments (OR = 1.29; p = 0.074). There was also a strong tendency for Natura 2000 habitats on cattle farms to be associated with higher compliance (OR = 1.36; p = 0.059). These results suggest a direct or indirect causal effect of biodiversity on cattle welfare. The same associations could not be shown in sheep

Animal Welfare Implications of Digital Tools for Monitoring and Management of Cattle and Sheep on Pasture

Simple SummaryMonitoring the welfare of cattle and sheep in large pastures can be time-consuming, especially if the animals are scattered over large areas in semi-natural pastures. There are several technologies for monitoring animals with wearable or remote equipment for recording physiological or behavioural parameters and trigger alarms when the acquired information deviates from the normal. Automatic equipment allows continuous monitoring and may give more information than manual monitoring. Ear tags with electronic identification can detect visits to specific points. Collars with positioning (GPS) units can assess the animals' movements and habitat selection and, to some extent, their health and welfare. Digitally determined virtual fences, instead of the traditional physical ones, have the potential to keep livestock within a predefined area using audio signals in combination with weak electric shocks, although some individuals may have difficulties in responding as intended, potentially resulting in reduced animal welfare. Remote technology such as drones equipped with cameras can be used to count animals, determine their position and study their behaviour. Drones can also herd and move animals. However, the knowledge of the potential effects on animal welfare of digital technology for monitoring and managing grazing livestock is limited, especially regarding drones and virtual fences.The opportunities for natural animal behaviours in pastures imply animal welfare benefits. Nevertheless, monitoring the animals can be challenging. The use of sensors, cameras, positioning equipment and unmanned aerial vehicles in large pastures has the potential to improve animal welfare surveillance. Directly or indirectly, sensors measure environmental factors together with the behaviour and physiological state of the animal, and deviations can trigger alarms for, e.g., disease, heat stress and imminent calving. Electronic positioning includes Radio Frequency Identification (RFID) for the recording of animals at fixed points. Positioning units (GPS) mounted on collars can determine animal movements over large areas, determine their habitat and, somewhat, health and welfare. In combination with other sensors, such units can give information that helps to evaluate the welfare of free-ranging animals. Drones equipped with cameras can also locate and count the animals, as well as herd them. Digitally defined virtual fences can keep animals within a predefined area without the use of physical barriers, relying on acoustic signals and weak electric shocks. Due to individual variations in learning ability, some individuals may be exposed to numerous electric shocks, which might compromise their welfare. More research and development are required, especially regarding the use of drones and virtual fences

Slaktkroppsegenskaper och köttkvalitet vid mobil slakt av nötkreatur

Stark eller långvarig stress före slakt kan gå ut över köttkvaliteten. En mobil slakterianläggning skulle kunna begränsa stressen bland annat genom att biltransporten till ett centralt beläget slakteri undviks. Under ett drygt år studerades djurvälfärden och köttkvaliteten vid slakt av nötkreatur i ett mobilt slakteri med slakt på ett storskaligt konventionellt slakteri som referens. I en tidigare artikel (Djurvälfärd vid mobil slakt av nötkreatur) har djurvälfärdsresultatet redovisats

Sustainable Grazing by Cattle and Sheep for Semi-Natural Grasslands in Sweden

Despite their importance for biodiversity and other ecosystem services, many semi-natural grasslands deteriorate or have even disappeared due to insufficient grazing and neglect. Preservation of grassland habitats depends on a good understanding of sustainable grazing management as well as effective agricultural policy measures that ensure long-term economic sustainability for the farmer. Through meta-evaluation and synthesis of previous investigations and discussion of scientific literature, we aimed to evaluate factors that determine the extent to which cattle and sheep in Sweden graze semi-natural grasslands instead of more productive land and what this means for biodiversity and sustainability. We also aimed to propose which practises and policy measures may be the most cost-effective to promote habitat quality and the sustainable use of grasslands. Results from a nationwide survey of Swedish farmers' attitudes towards agri-environmental payment schemes are discussed in relation to farm characteristics and other factors influencing the use of cattle and sheep for sustainable grazing. This study supports recommendations by environmental economists that payments should be targeted more strongly at the most valuable grasslands, emphasising the need for a more detailed and nuanced framework for classifying grasslands in Europe. A comparison with independent estimates of the area of agricultural land from nation-wide, sample-based monitoring shows that the data from official statistics normally used for nationwide evaluations are partly biased and of insufficient quality, underscoring the need for more sophisticated and precise methods for monitoring both overall trends and detailed environmental effects related to the preservation of semi-natural grasslands

Учебная практика «Медицинский уход» – первая ступень к практикоориентированному обучению в медицинском вузе

МЕДИЦИНСКИЕ УЧЕБНЫЕ ЗАВЕДЕНИЯОБРАЗОВАНИЕ МЕДИЦИНСКОЕСТУДЕНТЫ МЕДИЦИНСКИХ УЧЕБНЫХ ЗАВЕДЕНИЙПРАКТИКО-ОРИЕНТИРОВАННЫЙ ПОДХОДПРАКТИКО-ОРИЕНТИРОВАННОЕ ОБУЧЕНИЕУЧЕБНАЯ ПРАКТИКАПРАКТИКА ОБЩАЯУХОД ЗА БОЛЬНЫ

Ring-fused 2-pyridones effective against multidrug-resistant Gram-positive pathogens and synergistic with standard-of-care antibiotics

The alarming rise of multidrug-resistant Gram-positive bacteria has precipitated a healthcare crisis, necessitating the development of new antimicrobial therapies. Here we describe a new class of antibiotics based on a ring-fused 2-pyridone backbone, which are active against vancomycin-resistant enterococci (VRE), a serious threat as classified by the Centers for Disease Control and Prevention, and other multidrug-resistant Gram-positive bacteria. Ring-fused 2-pyridone antibiotics have bacteriostatic activity against actively dividing exponential phase enterococcal cells and bactericidal activity against nondividing stationary phase enterococcal cells. The molecular mechanism of drug-induced killing of stationary phase cells mimics aspects of fratricide observed in enterococcal biofilms, where both are mediated by the Atn autolysin and the GelE protease. In addition, combinations of sublethal concentrations of ring-fused 2-pyridones and standard-of-care antibiotics, such as vancomycin, were found to synergize to kill clinical strains of VRE. Furthermore, a broad range of antibiotic resistant Gram-positive pathogens, including those responsible for the increasing incidence of antibiotic resistant healthcare-associated infections, are susceptible to this new class of 2-pyridone antibiotics. Given the broad antibacterial activities of ring-fused 2-pyridone compounds against Gram-positive (GmP) bacteria we term these compounds GmPcides, which hold promise in combating the rising tide of antibiotic resistant Gram-positive pathogens

Grävlingars lidande vid grytanlagsprov med levande grävling

Grävlingar i Sverige jagas idag med flera olika jaktmetoder såsom fällor, vakjakt, jakt med ställande hund ovan jord och jakt med grythund under jord. Grythundar används för jakt, skyddsjakt och eftersök på räv, grävling och mårdhund vilket ställer krav på grythundarnas mentala och fysiska förmågor. Hundarna får inte visa ett uppenbart aggressivt beteende. Olika jaktprov används för att utvärdera hundens mentala och fysiska egenskaper som grythund. Därutöver medger de olika proven en värdering av hundens värde som avelsdjur. Grytanlagsprovens syfte är att bedöma hundars lämplighet vid grytjakt. Provet sker med en levande grävling i ett konstgjort gryt med tre olika gångar som leder fram till en så kallad kittel, där grävlingen är placerad. Kitteln är oftast en rund konstruktion med galler mellan hund och grävling för att undvika fysisk kontakt mellan djuren, kitteln kan vridas för att exponera grävlingen åt rätt håll, mot hunden. Domaren vrider således kitteln för att kunna bedöma hundens arbete med grävlingen. Grävlingar beskrivs som försiktiga djur som ytterst sällan reagerar aggressivt mot människor och som ofta blir skrämda redan vid lukten av en människa. Att vara instängd utan att kunna kontrollera eller undkomma situationen kan vara något av det mest stressande som ett vilt djur kan utsättas för. Det finns få vetenskapliga studier på grävling, men studier som publicerats som rapporter och examensarbeten avseende grävling i konstgryt har tillsammans med en vetenskaplig publikation på fällfångst av grävling visat att grävlingar gjort utfall mot hundar i provgryt, och att grävlingar som fångats i fällor har reagerat med flyktförsök. Djur som saknar möjlighet att kontrollera eller undkomma en stressande situation, kan bli passiva eller till och med uppvisa s.k. inlärd hjälplöshet varvid djuret ger upp och blir apatiskt. Studierna visade också att grävlingar som hade ett passivt beteende i samband med att de hölls instängda i gryt eller fälla ofta hade förhöjd hjärtfrekvens och förändrad kortisolkoncentration i träck, vilket kan tyda på att de upplevde stress. Fastän antalet djur i studierna är litet är detta en indikation på att även till synes lugna grävlingar kan vara stressade. Även om grävlingen vid grytanlagsprovet numera separeras från hunden med ett galler saknar grävlingen möjlighet att komma undan eller kontrollera situationen. Hunden uppfattas också sannolikt som predator av grävlingen. Även en tam eller inte helt vild grävling kan vara rädd för hundar. Grävlingens hundvana eller rädsla för hundar kan vara svår att bedöma eftersom även en till synes lugn grävling kan ha ett stresspåslag. Grävlingens situation och lidande måste bedömas inte bara under själva grytanlagsprovet och träningstillfällena utan under hela grävlingens liv, då den oftast tillbringar 8-10 år i hägn. Välfärden för grävlingen är därför även beroende av hägnets utformning och den dagliga skötseln. Infångande i hägnet liksom transport till provplatsen kan påverka 6 grävlingens välfärd i olika hög grad beroende på faktorer som grävlingens tamhet och tillvänjning, tidigare erfarenhet och förväntan, samt kompetensen hos de personer som hanterar och transporterar djuren. En grävling som är ovan och mindre tam stressas sannolikt mer än en tillvand och tamare individ. Förutom att användas vid grytanlagsprov används grävlingen även när unga hundar ska lära sig jaga. Omfattningen av denna träning är inte reglerad enligt Svenska kennelklubbens reglemente men enligt uppgift ska samma regler följas som vid grytanlagsprov. Det råder brist på vetenskapligt granskade studier på grävlingar och grytanlagsprov och det har inte tillkommit nya studier inom området sedan år 2006. Graden av lidandet för grävlingen beror främst på riskfaktorer som grävlingens oförmåga att kontrollera eller komma undan situationen, grävlingens tidigare erfarenheter, bristande tillvänjning, samt hundens agerande i provgrytet. Beroende på djurets subjektiva upplevelse av hållandet och av de olika ingående momenten kan graden och varaktigheten av lidande skilja sig åt mellan olika individer. För vissa individer kan lidandet röra sig om enstaka men upprepade moment, t.ex. enbart tiden i provgrytet. För andra individer kan lidandet ha en längre varaktighet samt en adderad effekt som ökar graden av lidande om exempelvis hägnets utformning inte möjliggör naturligt beteende och grävlingarna inte är tama vilket kan addera stress under infångande och transport. Sammantaget föreligger en påtaglig risk för lidande, som inte är obetydligt, för grävlingar som används för grytanlagsprov. Det kan på grund av individuella variationer i grävlingarnas beteende under grytanlagsprovet föreligga svårigheter att standardisera proven. Det kan också ifrågasättas om grävlingens beteende vid grytanlagsprov motsvarar ett möte med vild grävling. Hundar kan dessutom få utföra ett slutligt grytjaktprov på vild grävling i naturgryt utan att först ha gjort ett grytanlagsprov. Eventuella negativa effekter av ett icke utfört grytanlagsprov med levande grävling är oklara vid jaktprov på grävling i ett naturgryt. Ett alternativ till prov på levande grävling är att använda en attrapp. Användning av grävlingsattrapp möjliggör en standardisering av grytanlagsproven, samt kan ge ökade och mer lättillgängliga tränings- och testmöjligheter för hundarna. Detta förutsätter dock att attrappen är av tillräckligt hög kvalitet. I Danmark används idag rävattrapper, och det finns attrapp för grävling i Sverige, men utfallet av prov med sådana är oklar. Förutom att grävlingar inte skulle behöva hållas i fångenskap och riskera att utsättas för lidande skulle en väl fungerande och mer lättillgänglig attrapp kunna minska risken för att olämpliga eller otillräckligt tränade hundar utsätter sig själva eller viltet för lidande