Kan historiker nå en bredare publik? : Reflexioner kring historieskrivandets dramaturgi

I diskussionen om den växande klyftan mellan historieforskarna och den historieintresserade allmänheten har många kloka ord nämnts. Det vetenskapliga historieskrivandet har med nyvunna metoder och förfinade teoretiska resonemang blivit mer "vetenskapligt". "Vetenskaplighetens" baksida är att många forskare har övergivit de metoder för ett effektivt berättande, som tidigare fängslat historieintresserade utanför det snäva forskarsarnhäUet. Historikerna vänder sig oftast bara till sina kollegor. Men det är inget självändamål att skriva tråkiga avhandlingar. Det har inget med "vetenskapligheten" att göra. Här ska jag diskutera hur man med några relativt små metoder kan ändra historieskrivandets dramaturgi och - förhoppningsvis - nå en större publik.Tidskriften Kronos: historia i skola och samhälle gavs ut vid Linköpings univeristet mellan åren 1988-1991.</p

Facket och globaliseringen : förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facklig-politisk samverka

Kan historiker nå en bredare publik? : Reflexioner kring historieskrivandets dramaturgi

I diskussionen om den växande klyftan mellan historieforskarna och den historieintresserade allmänheten har många kloka ord nämnts. Det vetenskapliga historieskrivandet har med nyvunna metoder och förfinade teoretiska resonemang blivit mer "vetenskapligt". "Vetenskaplighetens" baksida är att många forskare har övergivit de metoder för ett effektivt berättande, som tidigare fängslat historieintresserade utanför det snäva forskarsarnhäUet. Historikerna vänder sig oftast bara till sina kollegor. Men det är inget självändamål att skriva tråkiga avhandlingar. Det har inget med "vetenskapligheten" att göra. Här ska jag diskutera hur man med några relativt små metoder kan ändra historieskrivandets dramaturgi och - förhoppningsvis - nå en större publik.Tidskriften Kronos: historia i skola och samhälle gavs ut vid Linköpings univeristet mellan åren 1988-1991.</p

Bråkig Gesällkultur blir skötsam arbetarkultur : Recension av Lars Magnussons Den bråkiga kulturen. Förläggare &amp; Smideshantverkare i Eskilstuna 1800-1850, Författarförlaget 1988

Trots 1970-talets vänstervåg och intresset för arbetarklassens förändringar och arbetarkulturen, så har den svenska, historiska arbetarkulturforskningen varit mycket blygsam under de senaste åren har några historiker börjat nosa på ett område, som tidigare överlämnats åt etnologer. Det är påverkan från internationell historisk-antropologisk forskning som ger resultat. Nästan samtidigt publiceras nu två böcker om dels den bråkiga gesällkulturen under den första hälften av 1800-talet, dels den skötsamma arbetarkulturen ett hundra år senare.Tidskriften Kronos: historia i skola och samhälle gavs ut vid Linköpings univeristet mellan åren 1988-1991.</p

"Muntlig historia" och undervisningen i historia : Tankar, råd och tips om att samla information

Under senare år har det blivit modernt att samla in "muntlig historia". "Oral history" kallas en internationell forskningsrörelse, som samlar in muntligt källmaterial för att studera frågor, som historiker sällan undersökt tidigare. I den här artikeln ska jag först kortfattat beskriva ett projekt i Norrköping som samlar in "muntlig historira" i dep lokalhistoriskt inriktade skolundervisningen.Tidskriften Kronos: historia i skola och samhälle gavs ut vid Linköpings univeristet mellan åren 1988-1991.</p

The Middle Class Patriarch In The Bourgeois Public

During the second parts of the nineteenth century and the first part of the twentieth century the middle class patriarch played an important role in the formation and transformation of the bourgeoisie in Sweden - especially in the upper middle class dominated by industrialists, wholesalers and owners of "bruk". According to the comic press in the early twentieth century appearance was characteristic. Obviously he was a man. In the caricatures he often carried a high cylinder, wore a sturdy moustache á la Bismarck, was evidently thick and because of that a back leaned posture, and had a authoritative appearance. Often he smoked a fat cigar. Here we will discuss his world view. First of all we discuss him on the basis of the changes in the bourgeois public and its patriarchal relations. Then we consider important parts of the world view and lastly we discuss the middle class patriarch as an industrialist.Först publicerad / First published at http://www.e.u-tokyo.ac.jp/cirje/research/dp/2008/2008cf571ab.html</p