Reflections on a key component of co-producing climate services: defining climate metrics from user needs

There is increasing recognition of the importance of co-producing climate services to bridge the current “usability” gap in climate information for decision-making – yet understanding precisely how this should take place is less well elaborated. One key stage of the co-production process involves identifying specifically which climate metrics can usefully inform decisions – but methods that can be drawn upon to construct this information are often overlooked. We discuss how the choice and application of four existing social science methods (interview-informed role play workshop, open-ended interviews, prioritised surveys and enhanced surveys) arose out of, and was in turn embedded within, a different epistemological approach characteristic of co-production to identify decision-relevant climate metrics for the water and agriculture sectors in Malawi and Tanzania. In so doing, we reflect on the evolution of our understanding of co-production as our assumptions were challenged, from the expectation that we would be able to “obtain” metrics from users, to a dynamic mutual definition based on better understanding of the decision-making contexts. Such reflections inform emerging experiences of co-production of climate services, as well as having implications for broader contexts beyond the climate change space in which co-production is attempted to improve science-society interactions

Re-balancing climate services to inform climate-resilient planning: a conceptual framework and illustrations from sub-Saharan Africa

Making climate-resilient planning and adaptation decisions is, in part, contingent on the use of climate information. Growing attention has been paid to the “usability gap” and the need to make information both useful and useable to decision-makers. Less attention has, however, been paid to the factors that determine whether, once created, useful and useable information is then actually used. In this Perspectives piece, we outline a framework that puts together the pieces necessary to close the “usability gap” – highlighting not only what is required to make information useful and useable, but also what is required to ensure that useful and useable information is actually used. Creating useful information is subject to understanding and being able to deliver metrics that address identified needs in a range of decision-making contexts. Creating useable information is contingent upon having legitimate and credible information that is visualised and communicated in ways that are accessible and understandable. Further use of such information requires supportive institutions, appropriate policy frameworks, capacity of individuals and agency to make decisions. The framework further highlights traditionally under-recognized barriers that prevent effective use of the growing availability of useful and useable climate information in decision-making. Whilst this is not enough in itself to effect information use, we argue that greater focus on these barriers can re-balance the activities promoted through climate services and increase the likelihood of successful use. We illustrate the framework with case examples of co-producing climate information for the tea and water sectors in sub-Saharan Africa

Diversity and Diversification: Ecosystem Services Derived From Underutilized Crops and Their Co-benefits for Sustainable Agricultural Landscapes and Resilient Food Systems in Africa

There are growing calls to adopt more sustainable forms of agriculture that balance the need to increase production with environmental, human health, and wellbeing concerns. Part of this conversation has included a debate on promoting and mainstreaming neglected and underutilized crop species (NUS) because they represent a more ecologically friendly type of agriculture. We conducted a systematic review to determine the ecosystem services derived from NUS and assess their potential to promote functional ecological diversity, food and nutritional security, and transition to more equitable, inclusive, sustainable and resilient agricultural landscapes and food systems in Africa. Our literature search yielded 35 articles for further analysis. The review showed that NUS provide various provisioning, regulating, cultural, and supporting ecosystem services and several environmental and health co-benefits, dietary diversity, income, sustainable livelihood outcomes, and economic empowerment, especially for women. Importantly, NUS address the three pillars of sustainable development- ecological, social, and economic. Thus, NUS may provide a sustainable, fit-for-purpose transformative ecosystem-based adaptation solution for Africa to transition to more sustainable, healthy, equitable, and resilient agricultural landscapes and food systems

The playful therapy

Games are a natural part of many people's everyday lives and have gone from being a divergent interest to become Sweden's biggest cultural export. As a result from this expansion, digital tools had to be further developed and through this progress these tools have reached new areas of usage, which has created new challenges for game developers. The games that offers a higher purpose than pure entertainment goes under the genre serious games. Serious games are used in various application areas such as; in the military, health care, education, business, and psychology, which is the framework of this thesis. By combining and unifying previous research grounded in psychology and game science I want to answer the questions: How can games be used as a therapeutic tool in a child's grieving process? and, Which features should such a game focus on? These questions are answered through the information gathered from two interviews conducted with respondents that have different expertise within the area of this study, this to reach a broader perspective. A child's grieving process can manifest itself in various ways depending on the individual's level of sensitivity. It is therefore difficult to draw any general conclusions on how such a game should be designed. All games have the opportunity to motivate and engage, but this is not unique to a serious game and therefore a measurement function is essential in a digital rehabilitation tool to provide the therapist with valuable information about the patient. The figurative language makes it possible for the child to communicate where the spoken language sometimes has limits. For older children social support can be important as it creates opportunities to meet others in similar situations and together work towards improvement. Grief is a non-linear process and can present itself in many different ways and it is therefore important that the game should offer various turn-outs to make it adaptable for the individual.Spel är en naturlig del i många människors vardag och har gått från att vara ett mer avvikande intresse till att bli Sveriges största kulturexport. Expanderingen har även lett till att dessa digitala verktyg har fått utvecklats och hitta nya användningsformer som därmed skapar nya utmaningar för spelutvecklare. Spel som har ett högre syfte än den rena underhållningen hamnar under genren serious games och används inom olika användningsområden såsom försvaret, sjukvården, utbildning, affärsrörelser och psykologi vilket är ämnet för denna uppsats. Genom att kombinera och sammanföra tidigare forskning som bottnar sig i psykologin samt spelvetenskapen vill jag besvara frågorna: Hur kan spel användas som ett terapeutiskt verktyg i ett barn sorgeprocess? och Vilka egenskaper bör ett sådant spel fokusera på? Dessa besvaras genom granskning av tidigare forskning samt empiriskt insamlat material från två intervjuer med personer med olika specialistkunskaper för att få ett bredare perspektiv. Barns sorgeprocesser kan te sig väldigt olika beroende på individen och därför är det mycket svårt att dra några generella slutsatser för hur ett sådant spel ska designas. Spel har som möjlighet att motivera och engagera och detta är inget unikt för ett serious game, därför blir en mätningsfunktion avgörande i ett digitalt rehabiliteringsverktyg och ett sätt att förse terapeuten med information om patienten. Det bildliga språket gör det också möjligt för barnet att enklare förmedla sina känslor eftersom det talade språket kan vara en begränsning. För de äldre barnen så kan socialt stöd genom spelet vara viktigt för att kunna träffa andra i samma situation och tillsammans bearbeta sorgen. Sorgen är ingen linjär process och kan visa sig på olika sätt och därför bör spelet erbjuda olika tillägg för att kunna anpassas till den enskilda individen

Att se tillbaka innan man går framåt : Pedagogisk dokumentation i förskolan

Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.

Att se tillbaka innan man går framåt : Pedagogisk dokumentation i förskolan

Arbetets syfte var att undersöka hur fem förskolor inom olika rektorsområden arbetar med pedagogisk dokumentation i verksamheten. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Hur ser förekomsten av pedagogisk dokumentation ut i förskolor? Vilka arbetssätt förekommer och vilka arbetsmaterial används för pedagogisk dokumentation? samt I vilka syften används pedagogisk dokumentation?   Metoden för denna studie har varit kvalitativa intervjuer med fem förskollärare vilka har representerat sina respektive förskoleverksamheter. Genom intervjuerna har vi tagit del av förskollärares uppfattningar och kunskaper om pedagogisk dokumentation. Med utgångspunkt i den tidigare forskningen för uppsatsen beskrivs pedagogisk dokumentation som ett förändringsverktyg i förskolan. Verktyget, eller arbetssättet, kan möjliggöra förståelse för barns lärprocesser och utveckla den pedagogiska verksamheten (Alnervik, 2013; Lenz Taguchi, 2000; Bjervås, 2011). I likhet med den tidigare forskningen visar studiens resultat att samtliga förskollärare beskriver pedagogisk dokumentation som ett reflektionsarbete för förändring i verksamheten. Det empiriska materialet har sorterats utefter studiens forskningsfrågor och diskuteras i relation till en konstruktionistisk teori och en rizhomatisk syn på kunskap och lärande.   Resultatet visar att pedagogisk dokumentation förekommer i olika utsträckning i de fem studerade förskolorna. Syftet med pedagogisk dokumentation varierar beroende på vem dokumentationen är till för. Den kan riktas till förskolläraren själv, barnet, vårdnadshavarna eller arbetslaget, men kan även användas i syfte att utveckla verksamheten. Den pedagogiska dokumentationen beskrivs som ett reflektionsarbete mellan olika aktörer inom förskolans verksamhet. Samtliga förskollärare i studien poängterar att pedagogisk dokumentation är en viktig del av förskolans systematiska kvalitetsarbete då den ligger till grund för utveckling av verksamheten. Slutsatsen visar att pedagogisk dokumentation ytterst handlar om ett reflektionsarbete, som syftar till att synliggöra och förbättra arbetsprocesser för att barn ska ges goda förutsättningar att lära och utvecklas.

Metoo - a driving force for change?

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar

Metoo - a driving force for change?

Vår studie syftar till att undersöka hur två olika företag arbetat mot sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och om Metoo lett till eventuella förändringar inom företagen gällande det förebyggande arbetet kring sexuella trakasserier. Bakgrunden till detta är det globala Metoo-upprop som startade under hösten 2017 och som bland annat ledde till en mängd olika feministiska upprop i olika branscher som ville belysa sexuella trakasserier mot kvinnor på arbetsplatser. Vi utgår från en rad olika teoretiska referensramar, däribland hur kulturförändringar inom organisationer kan implementeras. Även jämställdhetsarbete och feministiska rörelser lyfts och som beskriver hur jämställdhetsarbete i organisationer kan se ut och vilket motstånd det kan medföra, samt hur feministiska rörelser kan beskrivas som vågor. Slutligen lyfter vi i vår teoretiska referensram genus och könsmaktsperspektiv, som beskriver hur kön kan tillskrivas olika egenskaper, färdigheter och yrken och som i sin tur kan leda till en maktobalans mellan kvinnor och män. I studien har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats för datainsamling genom att sex semistrukturerade intervjuer på två skilda företag i Sverige genomförts. Av resultatet framgick att båda företagen i studien arbetat aktivt mot sexuella trakasserier genom att ha vidtagit åtgärder i form av en Metoo-aktivitet på ena företaget samt deltagande i ett branschsamarbete mot sexuella trakasserier på det andra företaget. Något som tydligt framgick i resultatet var att samtliga respondenter upplevde en ökad medvetenhet kring sexuella trakasserier efter Metoo-uppropet och att åtgärderna som gjorts fått mestadels positiva reaktioner hos de anställda och i princip inget motstånd. Enligt respondenterna på ena företaget började en ny sund kultur byggas tack vare deras Metoo-aktivitet, medan respondenterna på det andra företaget inte upplevde några märkbara skillnader i kulturen då de inte heller upplevt en hård jargong innan Metoo. Vidare framgick av resultatet att det fanns en undran och oro över huruvida Metoo var en tillfällig våg som skulle falla i glömska eller en rörelse som är här för att stanna. Diskussionen belyser hur Metoo påverkat respondenternas förhållningssätt till sexuella trakasserier. Ytterligare lyfts vikten av chefer och lednings behov av tydliga ställningstagande mot sexuella trakasserier för att förändring ska kunna ske men också problematiken som könsstereotyper speglar

Understanding gender differences in availability, accessibility and use of climate information among smallholder farmers in Malawi

Smallholder farmers in the sub-Saharan Africa are vulnerable to climate variability and change, and are thus in need of adaptation. Access to climate information, such as weather forecasts, has been identified as a potential enabler for improved adaptation, but such access tends to be strongly gendered. This study uses qualitative and quantitative data to assess the availability, accessibility and use of climate information among smallholder sugarcane farmers in southern Malawi, disaggregating data according to gender, age, education level and landholding size. We found that radio is the most common, and preferred, means of accessing forecasts for men and women, but that women farmers also prefer to access forecasts through a knowledge broker. Those farmers with higher levels of education (mostly men) prefer to also obtain forecasts via internet and cell phone. Most farmers consider the forecasts reliable, timely and understandable – more so in the case of men than women. Understanding gendered preferences and barriers to climate information access is crucial for benefits of adaptation to be accessed equitably.Natural Environment Research Council (NERC) and the Department for International Development UK Government.https://www.tandfonline.com/loi/tcld20hj2020Geography, Geoinformatics and Meteorolog

Reflections on a key component of co-producing climate services : defining climate metrics from user needs

There is increasing recognition of the importance of co-producing climate services to bridge the current “usability” gap in climate information for decision-making – yet understanding precisely how this should take place is less well elaborated. One key stage of the co-production process involves identifying specifically which climate metrics can usefully inform decisions – but methods that can be drawn upon to construct this information are often overlooked. We discuss how the choice and application of four existing social science methods (interviewinformed role play workshop, open-ended interviews, prioritised surveys and enhanced surveys) arose out of, and was in turn embedded within, a different epistemological approach characteristic of co-production to identify decision-relevant climate metrics for the water and agriculture sectors in Malawi and Tanzania. In so doing, we reflect on the evolution of our understanding of co-production as our assumptions were challenged, from the expectation that we would be able to “obtain” metrics from users, to a dynamic mutual definition based on better understanding of the decision-making contexts. Such reflections inform emerging experiences of co-production of climate services, as well as having implications for broader contexts beyond the climate change space in which co-production is attempted to improve science-society interactions.https://www.elsevier.com/locate/cliserpm2021Geography, Geoinformatics and Meteorolog