You be our eyes and ears: Doing community policing in Dorchester

This dissertation argues that community policing--which police describe as a form of policing centered around the principles of partnership, prevention and problem solving--is an illusion which serves to legitimate the police without fundamentally changing the way police do their job. Community policing, I argue, is a logical extension and refinement of the basic technics of policing. This is evident in the ways that police hope to organize city residents into a policing body within which civilians serve as the eyes and ears of the police. It is evident also in the ways that police are dominating urban space. A second argument is that because of its emphasis on partnership, community policing contains within it a mechanism--unintended by its architects and unrecognized by police--by which communities can shape police practice even as police strive to shape, control and in some cases dissolve communities. Thus community policing is one such instance in which the very means by which a repressive agency of the state bureaucracy exercises its power can serve not only as a point of resistance to state projects but may even provide a mechanism for shoring up and reconstituting popular traditions--in this case, community. In Boston, civilians hope to use community policing as a means for capturing and thereby shaping police practice and for (re-)building neighborhood-based communities. My discussion draws upon twenty months of field experience in Boston where I interviewed community activists and engaged police and communities through intensive participant observation

An Economic Proposition? Educational Assortative Mating and Earnings Inequality in Sweden, 2000-2010

Educational assortative mating and earnings inequality has both increased in both Europe and the United States in the last decades. As a result, educational assortative mating, or educational homogamy, has been suggested as a potential explanation for the increase in earnings inequality. According to this hypothesis increased sorting on education will lead to polarization between lower and higher-educated couples where the advantages of the latter will compound on one another and lead to increased economic inequality.   The majority of the studies to date report a non-relationship between educational assortative mating and earnings inequality, one of the exceptions being a study of Denmark. This exception has led sociologists to theorize that the impact of educational assortative mating could be especially strong in the Nordic countries. In this study I test this hypothesis by employing a novel decomposition method, the Theil-index, to answer if increases in educational assortative mating are associated with increases in earnings inequality in Sweden between 2000 and 2010, using data from the Standard of Living Survey (LNU).   The result is a non-relationship between homogamy and earnings inequality and an overall decrease in earnings inequality in the sample. The result is another null result for the hypothesis that educational homogamy leads to inequality, and points to a larger discrepancy between singles and couples than between couples. If corroborated, this decrease in earnings inequality would mean a divergence, in earnings inequality, between partnered individuals and the general population. Future studies should focus on the extent of this divergence

An Economic Proposition? Educational Assortative Mating and Earnings Inequality in Sweden, 2000-2010

Educational assortative mating and earnings inequality has both increased in both Europe and the United States in the last decades. As a result, educational assortative mating, or educational homogamy, has been suggested as a potential explanation for the increase in earnings inequality. According to this hypothesis increased sorting on education will lead to polarization between lower and higher-educated couples where the advantages of the latter will compound on one another and lead to increased economic inequality.   The majority of the studies to date report a non-relationship between educational assortative mating and earnings inequality, one of the exceptions being a study of Denmark. This exception has led sociologists to theorize that the impact of educational assortative mating could be especially strong in the Nordic countries. In this study I test this hypothesis by employing a novel decomposition method, the Theil-index, to answer if increases in educational assortative mating are associated with increases in earnings inequality in Sweden between 2000 and 2010, using data from the Standard of Living Survey (LNU).   The result is a non-relationship between homogamy and earnings inequality and an overall decrease in earnings inequality in the sample. The result is another null result for the hypothesis that educational homogamy leads to inequality, and points to a larger discrepancy between singles and couples than between couples. If corroborated, this decrease in earnings inequality would mean a divergence, in earnings inequality, between partnered individuals and the general population. Future studies should focus on the extent of this divergence

The Measles and "the other" : A critical discourse analysis of the news coverage during the Measles outbreak 2017/2018

Uppsatsens syfte har varit att ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, undersöka hur olika grupper framställs journalistiskt i nyhetsrapporteringen av mässlingsutbrottet i Göteborg under vintern 2017-2018. Undersökningen har genomförts med kritisk diskursanalys och resultaten har analyserats med postkolonial teori samt teorier om nyheter som kulturell gemenskap och nyhetslogik. I material framkom två huvudsakliga diskurser; folkhälsodiskursen och antivaccinationsdiskursen. Vid sidan av dem framkom en latent främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att medial konstruktion av ”den andre” sker gällande två grupper i materialet; vaccinationsmotståndare och migranter. Det undersökta materialet är inte direkt främlingsfientligt men indikerar tydligt en främlingsfientlig diskurs. Undersökningen visar att det finns kvar postkoloniala idéer som tar sig uttryck genom konstruktion av migranten som ”den andre” i materialet.The purpose of this paper has been to study the journalistic portrayal of different groups in the news coverage regarding the measles outburst in the winter of 2017/2018, from a social constructionist perspective. The study has been carried out using critical discourse analysis. The results have been analyzed using postcolonial theory and theories about news logic and news as cultural community. Two main discourses emerged in the material, the public health discourse and the anti-vaccination discourse. A latent xenophobic discourse also emerged in the material. The study shows medial construction of “the other”, regarding two groups; the vaccination-objector and the migrant. The study does not show that the material is explicit xenophobic. However, the material clearly indicates a xenophobic discourse. Therefor the study shows that there are still postcolonial ideas, that are manifested through construction of the migrant as “the other” in the material

Småhusfastigheters värde utifrån standard, skick och ägarens innehavstid

Denna studie handlar om fastighetsvärdering och hur faktorerna taxerad standard, byggnadens faktiska skick och fastighetsägarens innehavstid påverkar småhusfastigheters värde och skrivs på uppdrag av Lantmäteriet. Syftet är att få bredare kunskap om värdefaktorn standard och dess samband med byggnadens skick och ägarens innehavstid samt standardens, skickets och innehavstidens påverkan på småhusfastigheters värde. Vid fastighetstaxering bestäms byggnadens värde utifrån värdefaktorerna som anges i 8 kap 3 § fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) som är storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning. Enligt fastighetstaxeringslagen bestäms värdefaktorn standard utifrån småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Det finns begränsad forskning kring värdefaktorn standard och dess påverkan på småhusfastigheters värde, detta tyder på att denna studie behövs och kan fylla luckor i kunskapen kring ämnet.  För att undersöka detta har en representativ delmarknad i Gävle valts ut. Med representativ delmarknad menas ett delområde som kan representera ett generellt resultat som kan antas vara desamma oavsett lokalisering. Data har samlats in om fastigheterna i den valda delmarknaden (insamlingsmetoden), analyser har genomförts (analysmetoden) samt enkäter och intervjuer. Studien visar att det finns ett samband mellan fastigheters värde och fastighetsägares innehavstid. Fastigheter som har längre innehavstid har lägre kvadratmeterpris och de som har kortare innehavstid har högre värden. Det går inte att utläsa något samband mellan standardpoängen och värdet eller standardpoängen och ägarens innehavstid. Undersökningarna kring hur skicket påverkar värdet och dess samband med innehavstiden tyder på att skicket är som bäst i början på innehavstiden. Detta förklaras genom att fastighetsägarna i stor utsträckning väljer att utföra renoveringsåtgärder i inledningen av sin innehavstid. Analysen av sambandet mellan antal utförda åtgärder(skicket) och värdet visar inget samband eller mönster. Fastighetsmäklarna anser dock att det finns ett samband mellan antal utförda renoveringsåtgärder och fastigheternas slutpris. Det anses även att kvalitén på hur åtgärderna är utförda är avgörande för hur mycket åtgärden påverkar värdet samt vilka specifika åtgärder fastighetsägarna valt att utföra. Även material- och trendval kan påverka hur mycket en åtgärd påverkar fastighetens värde.This study is about property valuation and how the factors taxed standard, the actual condition of the building and the real estate owner's holding time affect the value of small houses and are written on behalf of Lantmäteriet. The aim is to get broader knowledge of the value factor standard and its relation to the condition of the building and the owner's holding time as well as the standard, condition and holding times impact on the value of small houses. In the case of property taxation valuation, the value of the building is determined on the basis of the value factors listed in chapter 8, section 3, of the Property Taxation Act (SFS 1979: 1152), size, age, standard, building category, property rights and value order. According to the Real Estate Tax Act, the value factor is determined by the building materials and equipment of the housing. There is limited research on the value factor standard and its impact on the value of small houses, this suggests that this study is needed and can fill gaps in knowledge about the subject. To investigate this, a representative submarket in Gävle has been selected. "Representative submarketing" means a subset that can represent a general result that can be assumed to be the same regardless of location. Data has been collected about the properties in the selected submarket (collection method), analyzes have been carried out (analysis method), and questionnaires and interviews. The study shows that there is a connection between the value of the property and the ownership owners' holding time. Real estate that has a longer holding time has lower square meterprise, and those with a shorter holding time have higher values. There is no connection between standard points and the value or owner's holding time and standard points. The surveys on how the condition affects the value and its relation to the holding time indicates that the condition is the best at the start of the holding period. This is explained by the fact that property owners often choose to carry out renovation measures at the beginning of their holding time. The analysis of the relationship between the number of improvments performed (the condition) and the value shows no relationship or pattern. However, real estate agents consider that there is a correlation between the number of renovation measures and the real estate prices. It is also considered that the quality of the actions taken affects the value as well as what specific actions property owners have chosen to perform and that material and trend choices can affect how much a measure affects the property's final price

Den (själv)medvetna konsumenten : Politisk konsumtion och studenters strävan efter erkännande

Syftet med denna studie är att undersöka hur åtta studenter som identifierar sig själva som medvetna konsumenter använder politisk konsumtion som strategi för att söka erkännande inför sig själv och andra. Studien tar särskild hjälp av teoretiska begrepp konstruerade av Pierre Bourdieu. Metoden som används för datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka strategier använder åtta studenter för att söka erkännande genom politisk konsumtion? Vilka blir konsekvenserna av dessa strategier och hur skiljer de sig mellan männen och kvinnorna i studien? Tidigare forskning visar att hur mycket av en persons konsumtion som är politisk beror på position och roll i samhället. Framförallt kvinnor och de med akademisk utbildning tenderar att vara de största politiska konsumentgrupperna. Vidare vet vi att Sverige internationellt sett har relativt hög politisk konsumtion. Många upplever att det är svårt att göra rätt inför sig själva och inför samhället i relation till politisk konsumtion. Genom Bourdieus teoretiska perspektiv där både aktören och strukturen fångas in i begreppet habitus har vi undersökt hur åtta studenter i Stockholm hanterar frågor om rätt och fel i relation till politisk konsumtion. Resultat och analys presenteras utifrån följande teman: Att konsumera politiskt; Kunskapskapital; Konstruktionen av ett självreflexivt habitus. De två första temana beskriver strategier för att nå erkännande, det vill säga ackumulera vad Bourdieu kallar symboliskt kapital, det sista temat ämnar till att beskriva aspekter och konsekvenser av respondenternas habitus utifrån dissonans, ambivalens och skam. Slutligen pekar studien på en skillnad i hur män och kvinnor känner kring politisk konsumtion. Denna studie är explorativ och uppmuntrar till vidare studier om såväl studenter som andra samhällsgruppers relation till politisk konsumtion

Characters & The Protagonist

Protagonist är ett starkt ord inom filmbranschen. Det är oftast denna karaktär som ställs i rampljuset när en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat på protagonisten och dennes utveckling beroende på vad som händer honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara väldigt lika trots att genren och berättelsen är olika. Därför har vi även lagt tyngd på monomytens hjälteresa där Star Wars är ett tydligt exempel. Samtidigt finns det protagonister och deras vägar i utvecklingen av filmen som skiljer sig enormt som till exempel ”2001: A Space Odyssey” (1968) och ”The Shining” (1980). I vårt kandidatarbete lägger vi även tyngd på karaktärer och hur man bygger upp dem. I samband med vår studie har vi även producerat en egen kortfilm där vi vill visa en tydlig utveckling av vår protagonist och våra karaktärer. Till hjälp av detta har vi bland annat använt en karaktärsmall, av Martha Alderson, som noga tar upp en karaktärs detaljer så som rädslor, kärlek, hat och hemligheter. Vad vi kan konstatera är att karaktärerna håller berättelsen samman och driver handlingen framåt. Handlingen behöver dock inte följa monomyten. Vi konstaterar även att det största målet som påverkar handlingen definierar vem som är filmens protagonist

Characters & The Protagonist

Protagonist är ett starkt ord inom filmbranschen. Det är oftast denna karaktär som ställs i rampljuset när en film ska lanseras. Vi har i detta kandidatarbete fokuserat på protagonisten och dennes utveckling beroende på vad som händer honom/henne i filmen. Protagonisternas resor kan vara väldigt lika trots att genren och berättelsen är olika. Därför har vi även lagt tyngd på monomytens hjälteresa där Star Wars är ett tydligt exempel. Samtidigt finns det protagonister och deras vägar i utvecklingen av filmen som skiljer sig enormt som till exempel ”2001: A Space Odyssey” (1968) och ”The Shining” (1980). I vårt kandidatarbete lägger vi även tyngd på karaktärer och hur man bygger upp dem. I samband med vår studie har vi även producerat en egen kortfilm där vi vill visa en tydlig utveckling av vår protagonist och våra karaktärer. Till hjälp av detta har vi bland annat använt en karaktärsmall, av Martha Alderson, som noga tar upp en karaktärs detaljer så som rädslor, kärlek, hat och hemligheter. Vad vi kan konstatera är att karaktärerna håller berättelsen samman och driver handlingen framåt. Handlingen behöver dock inte följa monomyten. Vi konstaterar även att det största målet som påverkar handlingen definierar vem som är filmens protagonist