Profesjonsetikken sitt grunnlag

Av og til må etikk bygge på politikk, og ikkje omvendt. Profesjonsetikk er eit døme på dette. Profesjonsetikkar har eit politisk grunnlag. Ein del av dei - truleg kontroversielle - standpunkta som føl av dette, og som eg ikkje skal argumentere særleg for her, er at det vert feil å sjå på profesjonsetikkar som forlengingar av det Knut Erik Tranøy (1998) kallar "allmennmoralen". Dessutan vert religiøst motiverte moralfilosofiar og etiske kodeksar av perifer interesse for å skjøne grunnlaget for profesjonsetikkar, sjølv om dei kan vere viktige for utforminga av konkrete handlingsreglar. Noko tilsvarande gjeld til dømes nærleiksetikkar av den typen som Arne-Johan Vetlesen og hans og min makkar Per Nortvedt, står for, og fleire andre typar moralfilosofiske posisjonar. Dette tyder ikkje at slike etikkvariantar er uinteressante for profesjonsetikken. Det tyder berre at kjelda til profesjonsetiske problemstillingar ikkje ligg her

PROFESJON OG PROFESJONSMORAL

Denne artikkelen skal handle om kva profesjonsmoral er, kva som er profesjonsmoralar sine røter og kva som er profesjonsmoralar sine primære rollar. Artikkelen si sentrale tese er at ein profesjonsmoral er eit sett av normer og verdiar som definerer ”the terms of cooperation” mellom yrkesutøvarar som forheld seg til kvarandre gjennom ei kollegial organisasjonsform og som forheld seg til bestemde andre personar som sine klientar eller brukarar. Ein profesjonsmoral regulerer ikkje berre yrkesutøvarar sine handlingar. Han konstituerer òg ei organisasjonsform, nemleg kollegial organisering. Kjerna i ein profesjonsmoral er ei kollegial gruppe sin trong for institusjonalisert indre sjølvjustis

The Epistemology of Learning in Artificial Neural Networks

The aim of this paper is to validate the claim that neural networks appear to have much in common with the behavioristic view of learning. Neural networks are, according to Rumelhart & McClelland (1986), not behavioristic because of their explicit concern with the problem of internal representation and "mental" processing. The claim that neural networks are behavioristic has epistemological implications. Neural network learning theories, hereunder supervised and unsupervised learning, are compared to psychological learning theories in the two epistemological doctrines: empiricism and rationalism. The results indicate that neural networks exhibit interesting features of self-organization, implicit clustering of inner representation, and plasticity. However, the discussion also indicates that neural networks have similar features as the behavioristic learning theories of psychology. Keywords: Philosophy of Science, Learning theories, Neural Networks, Artificial Intelligence I want to ..

Artiklar sprungna ur en seminarieserie vid Högskolan i Borås våren 2009

Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund.Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkratillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor ochvälja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning ochutmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosätefinns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta tillvara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenomsäkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik ocherfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finnsingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättningför ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödjaoch ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen påpraktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapenslämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothållfrån båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaningatt utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet.Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debattom innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättraverksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vidBibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Professionoch vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av mångaviktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner,i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt.Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan iBorås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap– idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunktMaria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårtsamarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jagser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudnarepresentanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan liggatill grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner