PPID

Pituitary pars intermedia dysfunction (PPID) är en relativt vanlig sjukdom bland äldre hästar och orsakar en rad mer eller mindre allvarliga symptom. De vanligaste symptomen är karakteristiska pälsförändringar som innebär att hårremmen är tät, lång, ofta lockig och har ett onormalt pälsfällningsmönster. Andra symptom på PPID är bland annat trötthet, onormala svettningar, polyuri, polydipsi och muskelatrofi men sjukdomen kan också predisponera för allvarliga komplikationer såsom fång och infektioner. Sjukdomen är progressiv och patogenesen är inte helt klarlagd men innefattar neurodegeneration av de dopaminerga neuron som svarar för hypotalamus styrning av hypofysens aktivitet. Den neurodegeneration som sker har flera gemensamma faktorer med Parkinsons sjukdom hos människor. Bland annat finns studier som indikerar att oxidativ stress bidrar till sjukdomsutvecklingen hos båda sjukdomarna. Avsaknaden av inhibitorisk dopaminerg stimulans på de melanotrofa cellerna i hypofysens pars intermedia gör att deras aktivitet ökar med avseende på både hormonproduktion och celldelning. Följden blir hyperplasi och hypertrofi av pars intermedia och en endokrin dysreglering med höga nivåer av peptiden POMC och dess produkter, bland andra ACTH, α-MSH och CLIP. Diagnos av PPID ställs på kliniska symptom tillsammans med resultaten av ett endokrinologiskt test. Den här litteraturstudien redogör för de diagnostiska alternativen så som mätning av basal ACTH-koncentration och dexametasonhämningstest, vilka är de mest frekvent använda metoderna. Bedömningen av testresultaten försvåras av den säsongsvariation som hormonnivåerna följer hos både friska och sjuka hästar. Hästar som diagnostiseras med PPID kan behandlas med dopaminagonisten pergolid, oftast med god effekt. Behandlingen är livslång och doseringen anpassas individuellt genom en stegvis ökning av dosen tills önskad effekt uppnås. Även vid fastställande av dosen och utvärdering av effekten är hormonnivåernas naturliga säsongsvariation en försvårande omständighet. Litteraturstudien sammanfattar verkningsmekanismen för pergolid och den begränsade kunskap som finns om farmakokinetiken och farmakodynamiken för läkemedlet. Kortfattat ersätter pergolid den inhibitoriska effekt som dopamin normalt har på melanotroferna i pars intermedia men som saknas hos hästar med PPID. Läkemedlet har en okänd biotillgänglighet men en relativt snabb absorption och en halveringstid på cirka ett dygn när det administreras oralt. Den inhibitoriska effekten på sekretionen av POMC är förlängd då den avtar långsammare än vad koncentrationen av pergolid i plasma gör och därför behöver pergolid inte doseras oftare än en gång per dygn. Sammanfattningsvis är PPID en komplex sjukdom med en diagnostik som skulle behöva tydligare riktlinjer. För att behandlingen ska kunna optimeras krävs säkrare metoder för att fastställa dos och utvärdera behandlingseffekter samt mer kunskap om läkemedlets farmakokinetiska och farmakodynamiska parametrar hos häst.Pituitary pars intermedia dysfunction (PPID) is a progressive and relatively common disease in the older horse. Affected horses show a diversity of symptoms of varying severity. The most common signs are long, thick and often curly hair coat with delayed hair shedding. Other symptoms mentioned are lethargy, excessive sweating, polyuria, polydipsia and muscle wasting. An important feature of horses with PPID is the predisposition to laminitis and infections. The mechanisms of the development of PPID are under investigation and much of the pathogenesis is still unknown. What is known is that the hypothalamus is unable to control the activity of pars intermedia of the pituitary gland due to neurodegeneration of dopaminergic neurons. The neurodegeneration of PPID shows similarities with corresponding patterns in Parkinson´s disease in human and is likely related to oxidative stress. Loss of dopaminergic inhibition of the melanotropes results in a hypertrophic and hyperplastic pars intermedia with overproduction of the peptide POMC and its products. Horses with PPID exhibit elevated levels of ACTH, α-MSH, CLIP and other peptides, which is an explanation to several of the symptoms. Clinical signs are important for establishing the diagnosis of PPID. In addition, there is a collection of laboratory tests to choose from, of which some are described in this review. Measurement of basal ACTH levels and the dexamethasone suppression test are the most commonly used methods. The reliability of the tests depends on the time of the year, and this must be considered when choosing methods and assessing the test results. Pergolide, which is a dopamine agonist is the drug of choice for horses with PPID. The mechanism of action is binding to and activating dopamine receptors expressed on melanotropes in pars intermedia, and thereby inhibiting release of POMC. The treatment is life-long and the dose should be individually adjusted by gradually increasing the dose while monitoring clinical signs. Most horses respond to treatment by improvement of clinical signs. To evaluate the effect of treatment, endocrine testing should be repeated. The bioavailability of pergolide is unknown but the absorption of the drug when administered orally is relatively fast. The terminal half-life is approximately 24 hours, with a variation among studies. The decline in inhibitory effect is slower than the decline in pergolide plasma concentration, which means that adjusting the dose rate to shorter intervals than once per day is not necessary. In summary, PPID is a complex disease with diagnostic techniques that need further improvement. More precise guidelines on how to adjust the dose and how to evaluate the drug effect are warranted to enable optimization of the treatment. There is also a need for further studies designed to determine the bioavailability of pergolide in horses

Visual Entity Linking: A Preliminary Study

In this paper, we describe a system that jointly extracts entities appearing in images and mentioned in their ac- companying captions. As input, the entity linking pro- gram takes a segmented image together with its cap- tion. It consists of a sequence of processing steps: part- of-speech tagging, dependency parsing, and coreference resolution that enables us to identify the entities as well as possible textual relations from the captions. The pro- gram uses the image regions labelled with a set of pre- defined categories and computes WordNet similarities between these labels and the entity names. Finally, the program links the entities it detected across the text and the images. We applied our system on the Segmented and Annotated IAPR TC-12 dataset that we enriched with entity annotations and we obtained a correct as- signment rate of 55.48

"Det lilla extra som krävs för att man ska ta sig iväg" : - En kvalitativ studie kring motivationsfaktorer till en träningsresa

I dagens samhälle expanderar turismen ständigt och turism tillhör en av världens största näringsgrenar. Privatpersoner lägger mer pengar på sin fritid och dess aktiviteter idag mot tidigare och det har visat sig att semestern är privatpersoners tredje prioritet vad gäller områden inom vilka de vill spendera sina pengar. Det är viktigt att få förståelse för motivationsfaktorer i turismsammanhang för att nå en förståelse kring varför människor åker på semester. Vidare är träningsresor ett högaktuellt ämne inom turismbranschen. Då det är en relativt ny inriktning inom turism är det viktigt för turismnäringen att veta vad som styr människor till att åka på denna typ av resor, för att kunna nå ut till rätt sorters konsumenter på ett effektivt sätt. Syftet med denna uppsats var att, ur deltagares perspektiv, undersöka faktorer och motiv som ligger till grund för att åka på en träningsresa. Uppsatsen är en kvalitativ studie som är baserad på åtta intervjuer med personer som ska åka på en träningsresa under våren 2014. I resultatet kunde vi identifiera ett antal olika motivationsfaktorer som i större eller mindre utsträckning var anledningar för våra informanter att åka med på träningsresan

Att möta våldtäktsdrabbade kvinnor : Samhällsaktörers upplevelser av stödarbetet med kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt

Denna studie syftar till att undersöka hur offentliga och ideella samhällsaktörer som möter våldtäktsdrabbade kvinnor uppfattar stödet till dessa kvinnor. Frågeställningarna är hur aktörerna upplever kvinnornas stödbehov, sitt eget stödarbete gentemot kvinnorna samt samhällets stödarbete gentemot kvinnorna. Studien bygger på intervjuer med fyra informanter från Uppsala Tjejjour samt fyra informanter från Kvinnofridsenheten vid Nationellt Centrum för Kvinnofrid i Uppsala. Materialet har analyserats genom innehållsanalys och genom detta har olika teman utkristalliserats. Med hjälp av socialkonstruktivistisk och feministisk teori strävar vi i resultatet efter att skapa förståelse för informanternas upplevelse av stödarbetet till våldtäktsdrabbade kvinnor. Resultaten antyder att informanterna upplever att de stödsökande har ett behov av att få sina känslor och upplevelser legitimerade, att de behöver lyfta bort känslor av skuld och skam hos den stödsökande samt tydliggöra att det är ett brott hon har utsatts för. Informanterna från Kvinnofridsenheten beskriver ett mer utvecklat samarbete med andra samhällsaktörer medan informanterna från tjejjouren beskriver en bristande samverkan med andra samhällsaktörer. Även om informanterna upplever att stödarbetet som bedrivs i Uppsala är bra ser de många delar av arbetet som kan och behöver utvecklas. Något som främst behövs införas är enligt informanterna utbildning på alla nivåer för att säkerställa ett bättre bemötande av våldtäktsdrabbade kvinnor hos alla samhällsaktörer

Image Segmentation and Labeling Using Free-Form Semantic Annotation

In this paper we investigate the problem of segmenting images using the information in text annotations. In contrast to the general image understanding problem, this type of annotation guided segmentation is less ill-posed in the sense that for the output there is higher consensus among human annotations. In the paper we present a system based on a combined visual and semantic pipeline. In the visual pipeline, a list of tentative figure-ground segmentations is first proposed. Each such segmentation is classified into a set of visual categories. In the natural language processing pipeline, the text is parsed and chunked into objects. Each chunk is then compared with the visual categories and the relative distance is computed using the word-net structure. The final choice of segments and their correspondence to the chunked objects are then obtained using combinatorial optimization. The output is compared to manually annotated ground-truth images. The results are promising and there are several interesting avenues for continued research