Coagulation properties of milk

Concentrations of the different proteins in milk are important for the outcome of the coagulation processes which yield our dairy products, whereas total milk protein content is a poor indicator of coagulation properties of milk. In order to design the milk protein composition to meet dairy processing requirements, selection for genetic variants of milk proteins have been proposed. This work aimed to study genetic milk protein polymorphism and its association with the detailed milk protein composition, and effects on milk coagulation. Both chymosin-induced (cheese) and acid-induced (fermented milk products) coagulation was considered. An association of the κ-casein B allele with improved chymosin-induced milk coagulation properties, and a corresponding unfavourable effect of the E allele, was found, probably an effect of the κ-casein concentration. In a cheese-making model it was shown that concentration of κ-casein in milk was important during the initial stages of cheese making, and also to reduce casein losses into whey. After pressing of the curd, a high ratio of casein to total protein and total casein content of milk were important for casein retention in curd and fresh curd yield. Increased casein retention in curd was also associated with the β-lactoglobulin BB genotype, possibly due to the association of this genotype with higher proportion of casein to total protein. A low κ-casein concentration in milk was associated with an increased risk of non-coagulation, a phenomenon that has recently been highlighted. The concentration of β-lactoglobulin in milk showed a positive influence on curd firmness in acid-induced gels. As the AA and AB genotypes of β-lactoglobulin were associated with increased β-lactoglobulin concentration in milk, milk from cows carrying these genotypes resulted in firmer acid gels compared to BB. There was an effect of b-lactoglobulin genotype also at equal β-lactoglobulin concentrations, possibly due to an improved structure of acid gels of milk from β-lactoglobulin BB cows

Emergence of flexible work arrangements : A qualitative study on how flexible work arrangement has changed in the organization

Bakgrund: Covid-19 pandemin skapade en förändring i organisationers arbete, då allmänna råd var att arbetsgivare skulle möjliggöra ett distansarbete. Detta innebar en intensifiering i användandet av flexibla arbetsarrangemang. FWA var tidigare inget prioriterat arbetssätt i organisationer, men det blev snabbt en nödvändighet för att kunna fortsätta bedriva verksamheter. FWA möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel, och under pandemin påskyndades även utvecklingen av tekniken. Den digitala tekniken gör att individer kan utföra sitt arbete på alternativa platser och under olika tider, detta förhållande regleras inte till samma utsträckning som när organisationer enbart arbetar på kontoret. Den ökade användningen av FWA har påverkat organisationer positivt men det har även inneburit nya utmaningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och därmed öka förståelsen för hur anställda i organisationer upplevt och arbetat med flexibla arbetsarrangemang före, under och efter pandemin.  Metod: Studien grundas i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, genom intervjuerna har författarna erhållit empirin. Det har även samlats in sekundärdata från olika källor som vetenskapliga artiklar. Empiri och Slutsats: Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras i empirin där författarna lyfter olika citat och sammanfattar olika ståndpunkter som lyfts fram under intervjuerna. I slutsatsen framförs det hur avgörande den digitala tekniken är för ett arbete med FWA, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns i ett arbete med FWA och hur det kan utspela sig i framtiden. Background: The Covid-19 pandemic created a change in the work of organizations, as general advice was that employers should enable teleworking. This generated an intensification in the use of flexible work arrangements. FWA was previously not a priority approach in organizations, but it quickly became a necessity to be able to continue running businesses. FWA is made possible with the help of digital aids, and during the pandemic, the development of technology was also accelerated. Digital technology allows individuals to perform their work in alternative locations and at different times, this relationship is not regulated to the same extent as when organizations only work in the office. The increased use of FWA has had a positive effect on organizations, but it has also entailed new challenges. Purpose: The thesis aims to investigate and thereby increase the understanding of how employees in organizations experienced and worked with flexible work arrangements before, during and after the pandemic. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews, through the interviews the authors have gained empiricism. This also collected secondary data from various sources such as scientific articles. Empirical and Conclusion: The respondents' answers to the interview questions are presented in the empirical work, where the authors highlight different quotes and summarize different points of view that are highlighted during the interviews. The conclusion highlights how crucial digital technology is for working with FWA, as well as what challenges and opportunities there are in working with FWA and how it can play out in the future

UNICEF:s kommunikation på Instagram för att skapa engagemang och beröra : En kvalitativ studie

Över tid har det skett en enorm förändring gällande medieutvecklingen, som påverkat sättet att kommunicera. Där användningen av sociala medier är ett exempel kopplat till denna utvecklingen och där Instagram kommit att bli en av de mest använda sociala kanalerna. Vidare finns det flera exempel där just sociala medier har spelat en viktig roll och blivit allt mer vanligt kopplat till humanitära ändamål. Unicef är kända för sin goda kommunikation samt att de innehar ett av de främsta Instagramkonton i Sverige i denna genre. Organisationer som Unicef är beroende av finansiering för att kunna bedriva sitt arbete. Syftet med denna studie är att granska samt analysera hur organisationen Unicef använder sig av texter, bilder samt videoklipp för att förmedla ut sina budskap på deras svenska Instagramsida unicefsverige. Därtill undersöka hur Unicef samverkar med välkända personer, för att beröra och skapa engagemang. Denna studie är av vikt då den analyserar Unicefs kommunikation i syfte att sprida kunskap och skapa engagemang för att rädda liv, där värde kan skapa om fler tar efter så att fler liv kan räddas. Metoden som tillämpats är kvalitativa metoder, dels i form av en kvalitativ intervju, samt multimodala analyser av fem bilder med tillhörande text samt två videoklipp. Intervjun gjordes med en enskild person som är PR ansvarig för Unicef Sverige. Teorier som använts i studien är tvåstegshypotesen, målgruppsanalys samt integrerad marknadskommunikation. Resultatet av studien visar att när text och bild samverkar med varandra kan en enhetlig betydelse skapas, där de båda kompletterar varandra. Vidare kan bilder och berättelser framkalla en känslomässig reaktion hos publiken genom hur de framställs utifrån blickar, vinklar samt språkhandlingar. Ambassadörer används för att de ska sprida organisationens budskap. Dels genom uppmaningar och kunskapsspridning men också genom att känslomässigt tala om olika händelser, där det finns en bakomliggande koppling mellan de behövande och ambassadörerna i syfte att beröra publiken.

Emergence of flexible work arrangements : A qualitative study on how flexible work arrangement has changed in the organization

Bakgrund: Covid-19 pandemin skapade en förändring i organisationers arbete, då allmänna råd var att arbetsgivare skulle möjliggöra ett distansarbete. Detta innebar en intensifiering i användandet av flexibla arbetsarrangemang. FWA var tidigare inget prioriterat arbetssätt i organisationer, men det blev snabbt en nödvändighet för att kunna fortsätta bedriva verksamheter. FWA möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel, och under pandemin påskyndades även utvecklingen av tekniken. Den digitala tekniken gör att individer kan utföra sitt arbete på alternativa platser och under olika tider, detta förhållande regleras inte till samma utsträckning som när organisationer enbart arbetar på kontoret. Den ökade användningen av FWA har påverkat organisationer positivt men det har även inneburit nya utmaningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och därmed öka förståelsen för hur anställda i organisationer upplevt och arbetat med flexibla arbetsarrangemang före, under och efter pandemin.  Metod: Studien grundas i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, genom intervjuerna har författarna erhållit empirin. Det har även samlats in sekundärdata från olika källor som vetenskapliga artiklar. Empiri och Slutsats: Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras i empirin där författarna lyfter olika citat och sammanfattar olika ståndpunkter som lyfts fram under intervjuerna. I slutsatsen framförs det hur avgörande den digitala tekniken är för ett arbete med FWA, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns i ett arbete med FWA och hur det kan utspela sig i framtiden. Background: The Covid-19 pandemic created a change in the work of organizations, as general advice was that employers should enable teleworking. This generated an intensification in the use of flexible work arrangements. FWA was previously not a priority approach in organizations, but it quickly became a necessity to be able to continue running businesses. FWA is made possible with the help of digital aids, and during the pandemic, the development of technology was also accelerated. Digital technology allows individuals to perform their work in alternative locations and at different times, this relationship is not regulated to the same extent as when organizations only work in the office. The increased use of FWA has had a positive effect on organizations, but it has also entailed new challenges. Purpose: The thesis aims to investigate and thereby increase the understanding of how employees in organizations experienced and worked with flexible work arrangements before, during and after the pandemic. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews, through the interviews the authors have gained empiricism. This also collected secondary data from various sources such as scientific articles. Empirical and Conclusion: The respondents' answers to the interview questions are presented in the empirical work, where the authors highlight different quotes and summarize different points of view that are highlighted during the interviews. The conclusion highlights how crucial digital technology is for working with FWA, as well as what challenges and opportunities there are in working with FWA and how it can play out in the future

Quality of life in patients with ulcerative colitis

Bakgrund Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmens slemhinna. Varje år drabbas 12-14 personer per 100000 i Sverige med en jämn könsfördelning. Sjukdomen uppträder skovvis med framför allt frekventa blodiga diarréer och buksmärtor vilket kan innebära stort lidande för drabbade patienter. När den traditionella medicinska behandlingen inte längre fungerar kan ett kirurgiskt ingrepp vara aktuellt för på så sätt ta bort källan till besvären. Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit har kommit att uppmärksammas de senaste decennierna då symtom av denna sjukdom påverkar livskvalitén och livet i stort.   Syfte Syftet var att belysa hur patienter med Ulcerös Kolit upplever sin livskvalité. Frågeställningen: förändras livskvalitén efter att ha genomgått kirurgiskt ingrepp för Ulcerös Kolit? Metod För att svara på föreliggande studies syfte och frågeställning användes litteraturbaserad studie som metod. I databaserna PubMed och CINAHL genomfördes sökningar efter vetenskapliga artiklar, även manuella sökningar gjordes. För att öka chansen att finna artiklar inom valda ämnesområdet användes MeSh-termer (Medical Subject Hedings) och Cinahlhedings. Författarna inkluderade totalt 16 stycken artiklar som analyserades och sammanställdes i ett resultat. Urvalskriterierna var att de inkluderade artiklarna var publicerade mellan år 2003 och 2013, skrivna på engelska eller svenska och att de var peer reviewed. Artiklarna klassificerades och värderades för sedan sammanställas i en matris.  Resultat Studiens resultat presenteras utifrån sex olika teman som beskriver hur livskvalitén kan påverkas hos patienter med Ulcerös kolit. Det som påverkar livskvalitén mest hos denna patientgrupp är sjukdomsaktivitet och sjukdomsvaraktighet. Efter ett kirurgiskt ingrepp påverkas livskvalitén av den omställning som patienten måste gå igenom samt funktionen av ileostomin eller bäckenreservoaren (IPAA). Patienter med hög sjukdomsaktivitet skattar sin livskvalité signifikant lägre än den allmänna befolkningen.     Slutsats Livskvalitén hos patienter med Ulcerös kolit är inte helt lätt att mäta. Trots flertalet studier inom ämnet skiljer sig resultatet åt. De flesta av dessa studier enas dock ändå i resultatet att livskvalité och hälsorelaterad livskvalité påverkas av de symtom som Ulcerös kolit medför. Funktionella besvär från ileostomin och bäckenreservoaren (IPAA) visade sig ha störst inverkan på livskvalitén och hälsorelaterad livskvalité

Composition of poorly and non-coagulating bovine milk and effect of calcium addition

v2010o