Separation of the Longitudinal and Transverse Cross Sections in the p(e, e′K+)Λ and p(e, e′K+)Σ0 Reactions

We report measurements of cross sections for the reaction p(e,e′K+)Y, for both the Λ and Σ0 hyperon states, at an invariant mass of W =1.84 GeV and four-momentum transfers 0.5 < Q2 < 2 (GeV/c)2. Data were taken for three values of virtual photon polarization ε, allowing the decom- position of the cross sections into longitudinal and transverse components. The Λ data is a revised analysis of prior work, whereas the Σ0 results have not been previously reported

An activity in the landscape of psychological and political devastation : A critical discourse analysis of bibliotherapy in daily and monthly press

The concept of bibliotherapy is subject to different views of its meaning and potential place in the library. Through a critical discourse analytical approach, this thesis examines bibliotherapy in relation to a Swedish library context by analyzing Swedish articles from daily and monthly press, and relating the discourses identified in them to Zygmunt Bauman’s theory of late modernity. Using bibliotherapy and library as key concepts to analyze, seven different discourses are identified, the first four related to the concept of bibliotherapy and the three latter related to the norms, beliefs, and values of libraries: a curative discourse, a universal discourse, a discourse based on reading as a way of looking inward, one based on reading as a way of recognition, traditional library discourse, bibliotherapeutic library discourse, and crisis discourse. These discourses are related to each other as well as to the social structures of late modern society, and the role of bibliotherapy as a whole is examined in this context. Bibliotherapy emerges as a tendency in late modern society, interacting with aspects of it consisting of undermining of the welfare society, the construction of identity, and seeking of community and safety

Inclusión o cooptación de comunidades indígenas en la política local. Reflexiones desde los Andes peruanos

En los últimos años, los procesos participativos democráticos a nivel local han recibido mucha atención. Este artículo explora las consecuencias de la inclusión de una comunidad indígena en la política local. Analizando sus efectos en términos de la dinámica interna de la comunidad y su interacción con el sistema político, el artículo sostiene que el nuevo espacio político fue crucial para situar a la comunidad en una posición más elevada en las negociaciones a través de nuevos canales articuladores de sus intereses, desafiando así las formas tradicionales de subordinación. Sin embargo, las asociaciones de nivel estrictamente comunitario eran susceptibles a divisiones, lo que ayuda a explicar la persistencia de estructuras verticales de poder y la falta de sostenibilidad en el proceso.In recent years considerable scholar attention has been given to participatory democratic processes at the local level. This article examines the consequences of inclusion in the local politics on a indigenous community in the Peruvian Andes. By analyzing the effects, in terms of the internal dynamics of the community and its interaction with the political system, the article argues that the new political space was crucial to enhance the bargaining position of the community through new channels for interest articulation that challenged traditional forms of subordination. However, the strictly community-based associations were vulnerable to division which helps to explain the persistence of vertical power-structures and the lack of sustainability in the process

Inclusión o cooptación de comunidades indígenas en la política local. Reflexiones desde los Andes peruanos

In recent years considerable scholar attention has been given to participatory democratic processes at the local level. This article examines the consequences of inclusion in the local politics on a indigenous community in the Peruvian Andes. By analyzing the effects, in terms of the internal dynamics of the community and its interaction with the political system, the article argues that the new political space was crucial to enhance the bargaining position of the community through new channels for interest articulation that challenged traditional forms of subordination. However, the strictly community-based associations were vulnerable to division which helps to explain the persistence of vertical power-structures and the lack of sustainability in the process

”Alla barn kan leka mer eller mindre” - om inkludering och lekens betydelse i förskolan

I läroplanen för förskolan (2016) står det bland annat att arbetslaget ska visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Ett av strävansmålen i läroplanen är att ”förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö 98/2016, s. 9). Vår studie syftar därför till att skapa en förståelse genom att undersöka hur pedagoger upplever barn som drar sig undan den fria leken och hur de arbetar med inkludering av dessa barn. I studien använder vi oss även av det sociokulturella perspektivet för att få en djupare förståelse och analys för den empiri vi samlat in. För att uppfylla syftet skapade vi tre frågeställningar som lyder: Vad anser pedagogerna att deras roll är under den fria leken? Hur uppfattar pedagogerna barn som leker ensamma? Vad gör pedagogerna för att främja barns inkludering i lek? För att i sin tur ta reda på svaren till frågeställningarna genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex kvinnliga förskollärare. I dessa intervjuer fann vi fyra teman som utgör vår resultat och analysdel, dessa är Lekens betydelse för förskollärare, Härvarande och närvarande förskollärare, Förskolemiljöns möjligheter samt En inkluderande verksamhet. Resultatet och slutsatserna utifrån våra frågeställningar och intervjuer visar på att förskollärarna ser på samt arbetar mer med inkludering i förskolan än vad vi från början trott. Förskollärarna anser sig vara härvarande och närvarande, de menar på att genom att vara där för barnen i den fria leken kommer de närmre varandra och kan bygga relationer. Utifrån dessa relationer kan de sedan skapa en verksamhet. De poängterar även att genom att vara närvarande kan de snabbare upptäcka om det pågår exkludering i barngruppen och på så sätt fortsätta med sitt arbete för en inkluderande verksamhet