3 research outputs found
Att leda evidensbaserad vÄrd : Olika uppfattningar hos ledare - En fenomenografisk studie
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Evidensbaserad vĂ„rd inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden baseras pĂ„ bĂ€sta tillgĂ€ngliga kunskap och gynnar patient och samhĂ€lle. Trots sjuksköterskors positiva instĂ€llning till evidensbaserad vĂ„rd tillĂ€mpas det sĂ€llan i praktiken och hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisationer har bristande beredskap för evidensbaserad vĂ„rd. En hög vĂ„rdkvalitet och god patientsĂ€kerhet grundar sig i kunskap och kompetens, och en ökad kunskap i evidensbaserad vĂ„rd ökar tillĂ€mpningen. Organisationen och ledarskapet skapar förutsĂ€ttningar för evidensbaserad vĂ„rd och stödet frĂ„n ledare har betydelse för tillĂ€mpningen av evidensbaserad vĂ„rd. Syfte: Syftet var att utforska uppfattningen av att leda evidensbaserad vĂ„rd pĂ„ enheter inom slutenvĂ„rden dĂ€r kirurgiska patienter förekommer. Metod: Sex ledare inom slutenvĂ„rden intervjuades individuellt utifrĂ„n en semistrukturerad frĂ„geguide. Insamlade data analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet beskriver tre kategorier med uppfattningar av att leda evidensbaserad vĂ„rd dĂ€r fokus riktas mot evidensbaserad vĂ„rd som nĂ„got komplext, viktigt och utmanande dĂ€r de olika uppfattningarna resulterar i ledarskap utan struktur; ledare som genom riktlinjer och rutiner skapar förutsĂ€ttningar för personalen att arbeta evidensbaserat; och ledare som med en aktiv roll som underlĂ€ttare hĂ„ller projekten levande. Slutsats: Att vara ledare inom slutenvĂ„rden innebĂ€r inte med automatik att man ser sig som en ledare av evidensbaserad vĂ„rd. För att kunna leda evidensbaserad vĂ„rd behövs kunskap om syftet och innebörden hos alla som har ledande positioner i en organisation, eftersom organisationen har betydelse för vilka förutsĂ€ttningar som ges ledaren att leda evidensbaserad vĂ„rd.ABSTRACT Background: Evidence-based practice within healthcare implies that healthcare builds upon best available knowledge and promotes both patient and society. Nurses hold a positive attitude towards evidence-based practice but seldom carries it out and healthcare organizations readiness for evidence-based practice is lacking. High quality care and patient safety constitutes in knowledge and competence, and an increased knowledge in evidencebased practice also increases its implementation. Organization and leadership creates prerequisites for evidence-based practice and the support from leaders is of importance for the appliance. Aim: The aim of this study was to explore the understanding of leading evidencebased practice within inpatient care in wards with surgical patients. Method: Six leaders within inpatient care were individually interviewed using a semi-structured question guide. Collected data were analyzed using a phenomenographic approach. Results: The results present three categories with ways of understanding leading evidence-based practice as something complex, important and challenging. Leading evidence-based practice can be summarized in a set of understandings where the leaders lead without structure, through already existing guidelines and routines where the leaders are responsible for the conditions of their personnel to be able to apply evidence-based practice, and finally as leaders with active roles being the facilitators who keep projects alive. Conclusion: Being a leader doesnât necessarily implies seeing yourself as a leader of evidence-based practice. To be able to lead evidence-based practice the purpose and meaning of it requires knowledge of everyone with leading positions in an organization, because the organization brings prerequisites for the leaders to lead evidence-based practice
Att leda evidensbaserad vÄrd : Olika uppfattningar hos ledare - En fenomenografisk studie
No full textSAMMANFATTNING Bakgrund: Evidensbaserad vĂ„rd inom hĂ€lso- och sjukvĂ„rden baseras pĂ„ bĂ€sta tillgĂ€ngliga kunskap och gynnar patient och samhĂ€lle. Trots sjuksköterskors positiva instĂ€llning till evidensbaserad vĂ„rd tillĂ€mpas det sĂ€llan i praktiken och hĂ€lso- och sjukvĂ„rdsorganisationer har bristande beredskap för evidensbaserad vĂ„rd. En hög vĂ„rdkvalitet och god patientsĂ€kerhet grundar sig i kunskap och kompetens, och en ökad kunskap i evidensbaserad vĂ„rd ökar tillĂ€mpningen. Organisationen och ledarskapet skapar förutsĂ€ttningar för evidensbaserad vĂ„rd och stödet frĂ„n ledare har betydelse för tillĂ€mpningen av evidensbaserad vĂ„rd. Syfte: Syftet var att utforska uppfattningen av att leda evidensbaserad vĂ„rd pĂ„ enheter inom slutenvĂ„rden dĂ€r kirurgiska patienter förekommer. Metod: Sex ledare inom slutenvĂ„rden intervjuades individuellt utifrĂ„n en semistrukturerad frĂ„geguide. Insamlade data analyserades med fenomenografisk metod. Resultat: Resultatet beskriver tre kategorier med uppfattningar av att leda evidensbaserad vĂ„rd dĂ€r fokus riktas mot evidensbaserad vĂ„rd som nĂ„got komplext, viktigt och utmanande dĂ€r de olika uppfattningarna resulterar i ledarskap utan struktur; ledare som genom riktlinjer och rutiner skapar förutsĂ€ttningar för personalen att arbeta evidensbaserat; och ledare som med en aktiv roll som underlĂ€ttare hĂ„ller projekten levande. Slutsats: Att vara ledare inom slutenvĂ„rden innebĂ€r inte med automatik att man ser sig som en ledare av evidensbaserad vĂ„rd. För att kunna leda evidensbaserad vĂ„rd behövs kunskap om syftet och innebörden hos alla som har ledande positioner i en organisation, eftersom organisationen har betydelse för vilka förutsĂ€ttningar som ges ledaren att leda evidensbaserad vĂ„rd.ABSTRACT Background: Evidence-based practice within healthcare implies that healthcare builds upon best available knowledge and promotes both patient and society. Nurses hold a positive attitude towards evidence-based practice but seldom carries it out and healthcare organizations readiness for evidence-based practice is lacking. High quality care and patient safety constitutes in knowledge and competence, and an increased knowledge in evidencebased practice also increases its implementation. Organization and leadership creates prerequisites for evidence-based practice and the support from leaders is of importance for the appliance. Aim: The aim of this study was to explore the understanding of leading evidencebased practice within inpatient care in wards with surgical patients. Method: Six leaders within inpatient care were individually interviewed using a semi-structured question guide. Collected data were analyzed using a phenomenographic approach. Results: The results present three categories with ways of understanding leading evidence-based practice as something complex, important and challenging. Leading evidence-based practice can be summarized in a set of understandings where the leaders lead without structure, through already existing guidelines and routines where the leaders are responsible for the conditions of their personnel to be able to apply evidence-based practice, and finally as leaders with active roles being the facilitators who keep projects alive. Conclusion: Being a leader doesnât necessarily implies seeing yourself as a leader of evidence-based practice. To be able to lead evidence-based practice the purpose and meaning of it requires knowledge of everyone with leading positions in an organization, because the organization brings prerequisites for the leaders to lead evidence-based practice
Barns upplevelser av att ha en förÀlder med psykisk sjukdom - En litteraturöversikt
No full textBakgrund: MĂ„nga patienter i den psykiatriska vĂ„rden Ă€r förĂ€ldrar till barn under 18 Ă„r. Studier har visat att sjuksköterskorna brister i att uppmĂ€rksamma barn till psykiskt sjuka förĂ€ldrar. Det finns en brist pĂ„ kunskap och utbildning gĂ€llande barns upplevelser av att ha en förĂ€lder med psykisk sjukdom. Barn har enligt hĂ€lso-och sjukvĂ„rdslagen rĂ€tt att vara delaktiga. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att ha en förĂ€lder som lider av psykisk sjukdom Metod: Artikelsökningar utfördes i PsycInfo, PubMed och Cinahl. Efter kvalitetsbedömning inkluderades sjutton vetenskapliga originalartiklar som analyserades och sammanstĂ€lldes i en litteraturöversikt. Resultat: Teman som identifierades var förĂ€ndringar och relationer i tillvaron, reaktioner och anpassning i vardagen samt hantering och medvetenhet om behov. Dessa illustrerades i en modell dĂ€r upplevelserna var i konstant rörelse. Diskussion: Barn som upplevt negativ anknytning i barndomen kan klara sig bra i livet om de fĂ„r kĂ€nslomĂ€ssig kontakt och uppmĂ€rksamhet frĂ„n en förĂ€ldragestalt. Den oförutsĂ€gbara tillvaron orsakar rĂ€dsla och otrygghet, detta Ă„terfinns Ă€ven hos barn i andra utsatta situationer. Oavsett situation uppstĂ„r ett lidande. Information, rĂ„d och stöd kan göra tillvaron hanterbar. Slutsats: Ăkad förstĂ„else för barnens upplevelser kan ge sjuksköterskorna mod att bemöta barnen och bĂ€ttre tillgodose barnens behov av information, rĂ„d och stöd.
