Konfliktens paradoxala roll i förändringsarbete - En diskursiv studie om hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete kring jämställdhet och mångfald.

Syftet med uppsatsen är att inventera och undersöka förändringsarbetares förhållningssätt och hantering av potentiella och utvecklade konflikter i förändringsarbete som fokuserar på jäm-ställdhet och mångfald i arbetsorganisationer. Studien är avgränsad till sex förändringsarbet-are, anställda i eller arbetande för välfärdsorganisationer i Göteborg, som arbetar utbildande med jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Tidigare forskning i uppsatsen har behandlat forskning som rör det komplexa i att arbeta praktiskt med jämställdhet och mångfald i arbetsorganisationer, motstånd mot förändrings-arbete med jämställdhets- och mångfaldsfrågor och det paradoxala i deltagarinflytande i utbildningar som rör frågorna. Teoribildningen som utgjort uppsatsens analytiska verktyg är diskursanalysens diskursteori, använd för att undersöka meningsskapande diskursiva utsagor om hantering av potentiella och utvecklade konflikter och kategoriseringsmodellen ABC-triangeln, använd för att kategorisera verksamma konfliktaspekter i utbildningssituationerna. Metoden för uppsatsen är öppet tematiska kvalitativa intervjuer med en induktiv ansats. Inter-vjuformen valdes för att möjliggöra sökandet efter diskursiva mönster i intervjupersonernas tal och den induktiva ansatsen gjorde det möjligt att sätta den insamlade empirin i centrum för uppsatsen. Resultatet av undersökningen visar en variation av meningsskapande strategier, som föränd-ringsarbetare använder sig av för att hantera potentiella och utvecklade konflikter i utbild-ningssituationer med fokus på jämställdhet och mångfald. Resultatet visar också att de meningsskapande strategierna är verksamma i två diskurser med olika fokus – den ena mer uppdragsstyrt och med mindre strävan efter djupgående förändring och den andra vice versa

The End of Innocence

N/

Du spelar roll - Upplevelser av att ingå i en teaterterapigrupp.

Inom psykiatri används direkt arbetsterapi som syftar till att behärska själva görandet i aktiviteten och indirekt arbetsterapi som syftar till att utveckla varandet i aktiviteten. Studiens syfte var att beskriva hur fyra personer med psykiska funktionshinder upplevde sitt deltagande i en teaterterapigrupp. I teaterterapin gestaltade de en scenisk rollkaraktär, vilket innebar att klienten gick in i en annan persons sätt att handla, tänka och känna. Genom halvstrukturerade intervjuer framkom att informanterna upplevde att de utvecklade sina underliggande förmågor såsom koncentrationsförmåga, självförtroende och att de fått ökad livsglädje. De uppgav också att de genom att gestalta de sceniska rollkaraktärerna hade lärt känna sig själva bättre. Informanterna upplevde också olika värdedimensioner i aktiviteten, vilket starkt bidrar till meningsupplevelse och välbefinnande. Teaterterapi skulle kunna vara en lämplig arbetsterapeutisk intervention, både i direkt och indirekt syfte

Du har väl inte glömt att optimera barnen älskling? - En studie i hur ett eftersträvansvärt föräldraskap presenteras i två handböcker för föräldrar

Föräldraskapsidealet i västvärlden har under de senaste decennierna på flera sätt intensifierats och blivit alltmer expert-orienterat. Idag finns det till exempel en hel uppsjö av handböcker fyllda med olika strategier och råd riktade till föräldrar. Barn och föräldraskap kan samtidigt sägas utgöra ett viktigt område inom fältet socialt arbete. Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur bilden av ett eftersträvansvärt föräldraskap idag presenteras i två svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är två utvalda svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar som kan anses vara populära i sin genre just nu. Med känsla för barns självkänsla (2015) av Petra Krantz Lindgren och Smart föräldraskap (2018) av Mattias Ribbing. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och, förutom ett övergripande intersektionellt teoretiskt ramverk, teorierna kritisk vithetsteori, individualisering och Bourdieus begrepp kapital. Två huvudteman hittades i materialet: närvaro och utveckling. Det uttrycks i materialet som eftersträvansvärt att som förälder vara närvarande i form av att vara engagerad, beslutsam, resursstark, tillgänglig och lyhörd i relation till sina barn. Det framställs även som eftersträvansvärt att som förälder sträva efter utveckling i form av självutveckling men också genom att vilja vara en god förebild och utveckla sina barn i termer av lärande och framgång. Resultatet visar att de teman vi fann ger uttryck för en individualiserad syn på föräldraskap, där de eftersträvansvärda idealen inte tar hänsyn till samhälleliga maktstrukturer som individen lever under, såsom vithet och klass. Det eftersträvansvärda föräldraskapet presenteras istället i de utvalda handböckerna som ett dekontextualiserat ideal. Detta kan ses i linje med neoliberala tendenser som genomsyrar samhällsklimatet idag. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till stämmer vårt resultat till stor del överens med denna men indikerar att det inom ämnet finns behov av fortsatt forskning.In recent decades, ideals around parenting practices have in many western cultures intensified and become increasingly expert-oriented. Today, for example, there are a whole host of handbooks filled with different strategies and advice for parents. At the same time, the experiences of children and issues around parenting practices can be said to be important areas in the field of social work. This bachelor thesis aims to investigate, through qualitative methods, how the image of a desirable parenthood is presented in two Swedish popular science handbooks for parents. The material on which this essay is based is two selected Swedish parenting handbooks that can be considered popular in their genre right now. Med känsla för barns självkänsla (2015) by Petra Krantz Lindgren and Smart föräldraskap (2018) by Mattias Ribbing. The material has been analyzed using thematic content analysis and, in addition to an overall intersectional theoretical framework, critical whiteness theory, individualization theory and Bourdieu's concept of capital. Two main themes were found in the material: presence and development. It is expressed in the material as desirable that a parent be present in the form of being committed, decisive, resourceful, available and responsive in relation to their children. It is also presented as desirable as a parent to strive for development in the form of one’s own personal development but also in striving to be a good role model and helping one’s children to develop in terms of learning and success. The themes found throughout the material express an individualized view of parenting, where the ideals presented as desirable do not take into account the social power structures under which the individual lives, such as whiteness and class. Desirable parenting was instead presented in the selected handbooks as a decontextualized ideal. This can be seen in line with neoliberal tendencies that permeate the social climate of Sweden and many other Western cultures today. In relation to previous research, our results largely correspond to earlier findings, but indicate that there is a need for further research in this area

Du har väl inte glömt att optimera barnen älskling? - En studie i hur ett eftersträvansvärt föräldraskap presenteras i två handböcker för föräldrar

Föräldraskapsidealet i västvärlden har under de senaste decennierna på flera sätt intensifierats och blivit alltmer expert-orienterat. Idag finns det till exempel en hel uppsjö av handböcker fyllda med olika strategier och råd riktade till föräldrar. Barn och föräldraskap kan samtidigt sägas utgöra ett viktigt område inom fältet socialt arbete. Denna c-uppsats syftar att genom kvalitativ metod undersöka hur bilden av ett eftersträvansvärt föräldraskap idag presenteras i två svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar. Materialet som ligger till grund för denna uppsats är två utvalda svenska populärvetenskapliga handböcker för föräldrar som kan anses vara populära i sin genre just nu. Med känsla för barns självkänsla (2015) av Petra Krantz Lindgren och Smart föräldraskap (2018) av Mattias Ribbing. Materialet har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och, förutom ett övergripande intersektionellt teoretiskt ramverk, teorierna kritisk vithetsteori, individualisering och Bourdieus begrepp kapital. Två huvudteman hittades i materialet: närvaro och utveckling. Det uttrycks i materialet som eftersträvansvärt att som förälder vara närvarande i form av att vara engagerad, beslutsam, resursstark, tillgänglig och lyhörd i relation till sina barn. Det framställs även som eftersträvansvärt att som förälder sträva efter utveckling i form av självutveckling men också genom att vilja vara en god förebild och utveckla sina barn i termer av lärande och framgång. Resultatet visar att de teman vi fann ger uttryck för en individualiserad syn på föräldraskap, där de eftersträvansvärda idealen inte tar hänsyn till samhälleliga maktstrukturer som individen lever under, såsom vithet och klass. Det eftersträvansvärda föräldraskapet presenteras istället i de utvalda handböckerna som ett dekontextualiserat ideal. Detta kan ses i linje med neoliberala tendenser som genomsyrar samhällsklimatet idag. Sett till vad tidigare forskning kommit fram till stämmer vårt resultat till stor del överens med denna men indikerar att det inom ämnet finns behov av fortsatt forskning.In recent decades, ideals around parenting practices have in many western cultures intensified and become increasingly expert-oriented. Today, for example, there are a whole host of handbooks filled with different strategies and advice for parents. At the same time, the experiences of children and issues around parenting practices can be said to be important areas in the field of social work. This bachelor thesis aims to investigate, through qualitative methods, how the image of a desirable parenthood is presented in two Swedish popular science handbooks for parents. The material on which this essay is based is two selected Swedish parenting handbooks that can be considered popular in their genre right now. Med känsla för barns självkänsla (2015) by Petra Krantz Lindgren and Smart föräldraskap (2018) by Mattias Ribbing. The material has been analyzed using thematic content analysis and, in addition to an overall intersectional theoretical framework, critical whiteness theory, individualization theory and Bourdieu's concept of capital. Two main themes were found in the material: presence and development. It is expressed in the material as desirable that a parent be present in the form of being committed, decisive, resourceful, available and responsive in relation to their children. It is also presented as desirable as a parent to strive for development in the form of one’s own personal development but also in striving to be a good role model and helping one’s children to develop in terms of learning and success. The themes found throughout the material express an individualized view of parenting, where the ideals presented as desirable do not take into account the social power structures under which the individual lives, such as whiteness and class. Desirable parenting was instead presented in the selected handbooks as a decontextualized ideal. This can be seen in line with neoliberal tendencies that permeate the social climate of Sweden and many other Western cultures today. In relation to previous research, our results largely correspond to earlier findings, but indicate that there is a need for further research in this area