Cost-Benefit Analysis in a Framework of Stakeholder Involvement and Integrated Coastal Zone Modeling

Active involvement of local stakeholders is currently an increasingly important requirement in European environmental regulations such as the EU Water Framework Directive (WFD) and the EU Marine Strategy Framework Directive (MSFD). The same is true for economic analyses such as cost-benefit analysis (CBA). For example, the Swedish WFD implementation requires i) quantification of cost and benefits of proposed measures and ii) stakeholder involvement. How can these two requirements be integrated in practice? And can such requirements facilitate implementation of projects with a potential net benefit? This paper presents a stepwise CBA procedure with participatory elements and applies it for evaluating nutrient management options for reducing eutrophication effects in the coastal area of Himmerfjärden SW of Stockholm, Sweden. The CBA indicates a positive net benefit for a combination of options involving increased nitrogen removal at a major sewage treatment plant, creation of new wetlands and connecting a proportion of private sewers to sewage treatment plants. The procedure also illustrates how the interdisciplinary development of a coupled ecological-economic simulation model can be used as a tool for facilitating the involvement of stakeholders in a CBA.cost-benefit analysis; stakeholder involvement; integrated modeling; eutrophication

Professionellt socialt arbete på Sri Lanka

The purpose of this study was to examine in which range social work in a informal security regime is professional in the case of Sri Lanka. We used a qualitative method, interviewing four socialworkers in a non-governmental organization in Sri Lanka. We also introduced a case in the end of the interviews for the socialworkers to respond to. The study shows that the socialworkers don´t have any formal education and don´t work after scientific methods or theories. Rather they use experience as a guide in decisionmaking and actions

Creating pathways for stakeholder participation in water management

The role of stakeholder participation has been increasingly recognized as important in water management. The EU Water Framework Directive (WFD), adopted in 2000 requires Member States to fulfill three levels of participation; information, consultation and active involvement. This thesis focuses on the third level of participation; where concernd groups, organizations or individuals are involved in co-designing or co-thinking of water management. This thesis uses case studies in Sweden to explore pathways for stakeholder participation in catchment-based water management, focusing on how the opportunity for stakeholder participation is created; social mechanisms important for responding to change; and how institutional arrangements can generate stakeholder participation. The result of the study shows that opportunities for changing track towards more participatory water management could be triggered by either social and ecological changes or surprises. However, in order to take the opportunity to change, social mechanisms such as leadership and social capital, is crucial. The legacy of institutional arrangements affects how water management adapts to new requirements and surprises. Some old patterns might clash with new approaches of participatory and adaptive water management. The results show the importance of creating links crucial to generate stakeholder participation. Municipalities are important actors in catchment-based water management, as well as bridging organizations that can be seen as independent by participating stakeholders. Based on these results, the solution to realize active involvement of stakeholders suggested by the Swedish Water Authorities is discussed. The result suggests that there are some important challenges to overcome, regarding institutional arrangements that could encourage stakeholder participation in water management.QC 2012020

From words to action : Lessons from active stakeholder participation in water management

Water governance worldwide is going through a shift towards more holistic and participatory approaches. In Europe, the EU Water Framework Directive (WFD) adopted in 2000, aims at protecting surface water and groundwater. The WFD emphasizes the importance of stakeholder participation in planning and implementation of the directive, and in order to reach environmental objectives. However, the empirical findings are insufficient regarding how stakeholder participation can lead to improved decisions and implemented plans. In Sweden, a major water quality problem is eutrophication caused to a large extend by diffuse nutrient leakage from agriculture. Therefore, it is important to involve farmers in water management, since their participation can lead the commitment of mitigation measures for reduced nutrient leakage. The overall aim of this study is to contribute the knowledge and understanding of active stakeholder participation in water management, in particular how it can lead to implementation of water quality objectives. The thesis addresses stakeholder participation in eutrophication management in local Swedish catchments, with a particular focus on farmers’ participation in the commitment of mitigation measures. The results are based on case study research, involving four catchment areas in Sweden with severe eutrophication problems. The thesis identified socio-demographic factors, farmers’ knowledge, and the level of existing information and economic support for wetland creation, as factors affecting farmers’ willingness to participate in wetland creation to mitigate nutrient leakage. In the local catchment groups studied, farmers and other local stakeholders participated to discuss potential mitigation activities. In these, farmers emphasized other emitting actors’ responsibility and commitment in local action plans. Where this was realized, social capital within the group increased and led to further collaboration. The thesis also analyzed large-scale wetland programmes at catchment scale, where the organizational and institutional arrangements were central to realize farmers’ participation: inter-municipal agreements entailed sufficient resources, the organization involved the most relevant actors; and leadership resources were important. The thesis argues that organizing water management at a catchment level can be important to cope with challenges related to stake-holder participation for mitigating diffuse nutrient leakage. In particular for dissemination and collection of information, suggesting potential measures for all concerned actors, provide resources needed to realize actions, and to build trust and collaboration. The thesis also emphasized that stakeholder participation has to be underpinned by a genuine meaning, both for the initiators and the participants.QC 20150506</p

Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ

Den här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong. Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk. I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör. Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag. Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher. Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet: Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan. Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ. Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare. Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare. Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk

Förstudie om beställarnätverk för cement, betong och alternativ

Den här förstudien syftade till att undersöka behoven av ett beställarnätverk förcement, betong och alternativ, samt hur ett sådant skulle kunna organiserats. Idagfinns klimatförbättrad betong på marknaden, men efterfrågan är svag. Ett beställarnätverk kan tänkas höja kompetensen hos beställarna för att ställa högre klimatkrav i upphandling av betong. Förstudien har utgått från ett antal frågeställningar och använt en intervjustudie som den centrala delen i informationsinhämtningen. En för projektet sammansatt expertgrupp har stöttat förstudien med kunskap inom relaterade branscher och sakfrågor såsom offentlig upphandling, beställarnätverk, bygg- och anläggningsbranschen samt betongbranschen. För urval av informanter utfördes en schematisk bild av leverantörs- och beställarled för cement, betong och alternativ. Den visar på en komplex väv av aktörer som på olika sätt påverkar hela värdekedjan. Vem som kan ses som ”beställare” i relation till upphandling av cement, betong och alternativ i denna väv är inte helt enkelt. Förstudien valde att inte hantera beställare av cement, då detta är betongleverantörer/producenter. Studien fokuserar således på beställare av betong, och till viss del alternativ (alternativa material till betong). Även med denna avgränsning är det potentiella antalet beställare som skulle kunna vara tilltänkta för ett beställarnätverk stort, varför förstudiens resultat behöver beaktas i det hänseendet och med den osäkerhet det innebär framför allt gällande beställares behov av ett beställarnätverk. I förstudien genomfördes 14 intervjuer med offentliga beställare, myndigheter, privata beställare, samt akademi och innovationsprogram. Beställarna var överlag positiva till bildandet av ett beställarnätverk. De flesta har idag utmaningar med att ta till sig ny kunskap då utvecklingen i betongbranschen går snabbt, att förstå upphandlingstekniska aspekter såsom kravställning på klimatförbättrad betong, samt hur man kan räkna och följa upp klimataspekter i byggprojekt. De övriga informanterna var till viss del tveksamma till att ett beställarnätverk är den rätta lösningen för att förflytta branschen och skapa större efterfrågan för klimatförbättrad betong. Dock ansåg samtliga informanter att det krävs ett stortkunskapslyft, i samtliga led i beställarledet, från planerare till projektör. Angående organisering ansåg de offentliga beställarna (kommuner) samt expertgruppen att det bör vara ett beställarnätverk endast för offentliga beställare, på grund av de särskilda förutsättningar som dessa har. De flesta ansåg inte att ett beställarnätverk behöver delas upp på byggsektor respektive anläggningssektor, men att det finns en utmaning med att få frågorna i nätverket relevanta för samtligaaktörer. Vidare ansåg de flesta att ett beställarnätverk behöver vara finansierat och styrt av en eller flera myndigheter. Då krävs det dock ett tydligt regeringsuppdrag, med öronmärkt finansiering för detta samordningsuppdrag. Många informanter menar att det krävs initiativ och samordning för att täppa kunskapsluckan som finns i beställarled, med den kunskap som finns genom aktuella forsknings- och innovationssatsningar samt befintliga vägledningar. Här menade de flesta att det dock inte handlar om ett beställarnätverk, utan snarare om att bygga på de nätverk och andra konstellationer för samverkan som redan finns och facilitera kunskapsspridning i olika branscher. Förstudien presenterar avslutningsvis ett antal rekommendationer för fortsatt arbete, som kan delas upp i två huvudsakliga spår: ett spår gällande fortsatt utredning för ett offentligt beställarnätverk eller liknande, och ett spår för fortsatt utredning kring en nationell plattform som samlar fler aktörer. Här nedan följer rekommendationerna i korthet: Som en miniminivå rekommenderar förstudien att det görs en vidare analysi hur offentliga beställare helst tar del av ny information och stöd om upphandling av betong och alternativ med mindre klimatpåverkan. Som en maximinivå rekommenderar förstudien att det görs utredningar kring möjligheter att ge ett regeringsuppdrag till en myndighet att etableraett forum för samverkan kring klimatförbättrad betong och alternativ. Utred hur det arbete som Upphandlingsmyndigheten gör, kring upphandlingsstöd av klimatförbättrad betong bäst förvaltas för genomslag hos beställare. Involvera branschorganisationer för att nå stora delar av branscherna och privata beställare. Bygg på det som finns! Med detta avses kunskap och erfarenheter i berörda branscher samt befintliga samverkansinitiativ, dock inte på befintliga beställarnätverk

Barns lek och lärande : Att synliggöra barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av. Den empiriska undersökningen görs med hjälp av intervjuer och via det resultat som framkommit, påvisar det att ett synliggörande av barns handlade av demokrati och empati via lek och lärande kräver flera arbetssätt. Det krävs kunskap och pedagogik

Barns lek och lärande : Att synliggöra barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet

Examensarbetet belyser barns lek och lärande, där barns handlande av demokrati och empati via lek och lärande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett ämne som anses är grundläggande för alla pedagoger att arbeta utifrån. Syftet med examensarbetet är att få fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lärande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhåller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssätt pedagogerna kan använda sig av. Det läggs fokus på demokrati, empati, lek och lärande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sättas i ett sammanhang. Likaså, läggs det vikt på pedagogernas förhållningssätt samt den grundläggande barnsyn samhället bör genomsyras av. Den empiriska undersökningen görs med hjälp av intervjuer och via det resultat som framkommit, påvisar det att ett synliggörande av barns handlade av demokrati och empati via lek och lärande kräver flera arbetssätt. Det krävs kunskap och pedagogik

Valutariskhantering vid exportaffärer : - en studie av stora svenska exportföretag

Abstract Business, or business decisions always involves an endangerment from the company’s aspect, but when it comes to business with foreign countries the risk profile looks quite different from the profile the company has when its doing business inside the country. Therefore, it is extremely important for an export company or import company to carefully consider the risks that are enclosed with the deal, before he makes the decision to enter a deal. One of the most important risks a company have to considerate when doing business with foreign countries is the currency risk. A company is exposed to currency risk when either long-term or short-term changes in the exchange rate may affect the result of the company, competitive position and growth. Those companies that are exposed to currency risks should take such action that will minimise these risks and thus avoid negative effects on the company’s result and growth. In practise, this is filled with both complexity and difficulties. For example, there are both internal and external restrictions that limits the company’s possibilities to effectively manage currency risks. The Swedish export has the past years had a significant increase. This increase also means that the Swedish companies have to, even more, consider their chose of currency risk management method, because of the more exposure to currency risks. The purpose of this essay is to describe which currency risk management methods and derivative securities large Swedish export companies use in practise when doing business with foreign countries, and also to examine the reason to the companies choice of derivative security. To answer the purpose with the essay there has been done a qualitative survey by personal interviews with respondents from six of Sweden’s largest export companies, considering the company’s turnover. The theories that have been used consider currency risks and currency risk management, and also the aspects that can affect a company’s choice of derivative security. The conclusions that have been drawn after analysing the empirical material of the survey, are that all companies principally manage their currency risk exposure with currency forwards. The majority also uses currency swaps to a grate extent, while currency options are used within limits. The reason that the companies mostly use forwards is mainly that they bring a much smaller expense to the company, comparing to for example currency options

越前国 勝山藩札 銀3匁

日本銀行金融研究所所蔵藩札等資料番号：ⅢAエドa1-35-2-7科学研究費助成事業（研究成果公開促進費）で電子化を実施データベースの名称：藩札等に関する統合データベース課題番号：19HP8042利用に関するお問い合わせ：画像の転載（出版物・HP等）に際しては、日本銀行貨幣博物館への申請手続きが必要です。詳しくは貨幣博物館ホームページ（http://www.imes.boj.or.jp/cm/service/）をご覧ください