Att vara ung kvinna och feminist : En uppsats om vad det innebär för unga kvinnor i Uppsala att identifiera sig som feminist

Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa

Att vara ung kvinna och feminist : En uppsats om vad det innebär för unga kvinnor i Uppsala att identifiera sig som feminist

Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa

From a hashtag to a movement : From MeToo to being rightless in 2020's Sweden

This thesis investigates the continuance of the MeToo movement in the Swedish context via the digitalplatform Instagram, collective action and feminist organizations that are engaged to end sexual violence.It illuminates how the sisterhood impacted by the practice of challenging the rape script a conceptused to describe the discourse on how sexual violence should be like, and how victim-survivors should behave, how the engagement is made among the activists that engage to challenge the rape script and lastly, how since the MeToo movement started a discourse of rightlessness have been exposed through the sharing of experiences that the MeToo movement initiated. The ethnographic study is based on participant observation of feminist actions in real life and on Instagram as well as interviews with 13 activists from feminist organizations and with background as organisers of collective actions. It is found that the MeToo movement in Sweden is commonly practiced through an engagement in Feminist organizations that serve to keep the movement alive through continuous work to keep sexual violence on the agenda by keeping it visible, and that the engagement is driven by an experience of anger towards the societal discourse that sets the discourse on rape which affects the possibility to be recognized by the legal system. The thesis will overall suggest that there is a sisterhood built on a collective identity, and that the shared identity and oppression between non-men with an aspiration to support one another in the experience of oppression as well as organize safety nets for those who are sentenced for defamation as a consequence of speaking out

Surgical management of severe pancreatic fistula after pancreatoduodenectomy: a comparison of early versus late rescue pancreatectomy

Background: Rescue pancreatectomy for postoperative pancreatic fistula (POPF) after pancreatoduodenectomy (PD) is associated with high mortality. However, in-depth literature is scarce and hard to interpret. This study aimed to evaluate the indications, timing and perioperative outcomes of rescue pancreatectomy for severe POPF after PD. Methods: Retrospective single-centre study from all consecutive patients (2008–2020) with POPF-C after PD (ISGPS 2016 definition). Major morbidity and mortality during hospitalization or within 90 days after index surgery were evaluated. Time from index surgery to rescue pancreatectomy was dichotomized in early and late (≤ 11 versus > 11 days). Results: From 1076 PDs performed, POPF-B/C occurred in 190 patients (17.7%) of whom 53 patients (4.9%) with POPF-C were included. Mortality after early rescue pancreatectomy did not differ significantly compared to late rescue pancreatectomy (13.6% versus 35.3%; p = 0.142). Timing of a rescue pancreatectomy did not change significantly during the study period: 11 (IQR, 8–14) (2008–2012) versus 14 (IQR, 7–33) (2013–2016) versus 8 days (IQR, 6–11) (2017–2020) (p = 0.140). Over time, the mortality in patients with POPF grade C decreased from 43.5% in 2008–2012 to 31.6% in 2013–2016 up to 0% in 2017–2020 (p = 0.014). However, mortality rates after rescue pancreatectomy did not differ significantly: 31.3% (2008–2012) versus 28.6% (2013–2016) versus 0% (2017–2020) (p = 0.104). Conclusions: Rescue pancreatectomy for severe POPF is associated with high mortality, but an earlier timing might favourably influence the mortality. Hypothetically, this could be of value for pre-existent vulnerable patients. These findings must be carefully interpreted considering the sample sizes and differences among subgroups by patient selection