Vägräcken i kulturmiljöer : Kulturmiljöanpassning och säkerhet

Från 1 juli 2013 är det ett lagkrav att vägräcken ska vara CE-märkta. Kravet utgår från en EU-förordning (EU nr 305/2011) och är införd i svensk lag genom plan- och bygglagförordningen. Kravet har i praktiken gällt för det statliga vägnätet sedan 2010. Denna rapport är redovisningen av en utredning som syftat till att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka CE-märkta vägräcken på den europeiska marknaden som skulle kunna användas i kulturhistoriska miljöer. Målsättningen har varit att underlätta kulturhistorisk anpassning i vägprojekt där vägräcken behöver tillföras, bytas ut eller underhållas och där valet av räcke kan påverka anläggningens eller omgivningens kulturhistoriska värden. Utredningen har genomförts genom litteraturstudier och intervjuer. Personer på svenska och europeiska väghållande myndigheter har kontaktats och ombetts delge erfarenheter av att arbeta med räcken i kulturhistoriska miljöer. I mindre utsträckning har även räckestillverkare och leverantörer kontaktats. Utifrån den utredning som har genomförts har vi funnit tre olika typfall där räckesfrågan blir aktuell av kulturhistoriska skäl: 1. Befintligt räcke har ett eget kulturhistoriskt värde. 2. Väganläggning eller byggnadsverk har ett kulturhistoriskt värde. 3. Omgivningen har ett kulturhistoriskt värde.  Genom intervjuerna har vi fått konkreta exempel på frågeställningar i projekt där valet av vägräcke har bedömts påverka kulturmiljön och hur projekten valt att jobba med frågan. Exemplen kan tjäna som inspiration och vägledning i andra projekt eller som underlag till kommande utvecklings- och standardiseringsarbete som vi bedömer också behövs för att uppnå en mer effektiv och konsekvent hantering av räcken i kulturmiljöer.  Utredningen har visat att det åtminstone inom Norden finns ett stort intresse hos väghållande myndigheter för ett större urval av vägräcken i kulturmiljöer som uppfyller säkerhetskraven. Alternativa vägräcken är en fråga som engagerar. Framtida utvecklingsarbete som vi föreslår är bland annat upprättande av handledning för val av vägräcke, tillgängliggörande av underlag och utvecklingsprojekt i samarbete med andra väghållande myndigheter i Europa.

Vägräcken i kulturmiljöer : Kulturmiljöanpassning och säkerhet

Från 1 juli 2013 är det ett lagkrav att vägräcken ska vara CE-märkta. Kravet utgår från en EU-förordning (EU nr 305/2011) och är införd i svensk lag genom plan- och bygglagförordningen. Kravet har i praktiken gällt för det statliga vägnätet sedan 2010. Denna rapport är redovisningen av en utredning som syftat till att ta fram ett kunskapsunderlag om vilka CE-märkta vägräcken på den europeiska marknaden som skulle kunna användas i kulturhistoriska miljöer. Målsättningen har varit att underlätta kulturhistorisk anpassning i vägprojekt där vägräcken behöver tillföras, bytas ut eller underhållas och där valet av räcke kan påverka anläggningens eller omgivningens kulturhistoriska värden. Utredningen har genomförts genom litteraturstudier och intervjuer. Personer på svenska och europeiska väghållande myndigheter har kontaktats och ombetts delge erfarenheter av att arbeta med räcken i kulturhistoriska miljöer. I mindre utsträckning har även räckestillverkare och leverantörer kontaktats. Utifrån den utredning som har genomförts har vi funnit tre olika typfall där räckesfrågan blir aktuell av kulturhistoriska skäl: 1. Befintligt räcke har ett eget kulturhistoriskt värde. 2. Väganläggning eller byggnadsverk har ett kulturhistoriskt värde. 3. Omgivningen har ett kulturhistoriskt värde.  Genom intervjuerna har vi fått konkreta exempel på frågeställningar i projekt där valet av vägräcke har bedömts påverka kulturmiljön och hur projekten valt att jobba med frågan. Exemplen kan tjäna som inspiration och vägledning i andra projekt eller som underlag till kommande utvecklings- och standardiseringsarbete som vi bedömer också behövs för att uppnå en mer effektiv och konsekvent hantering av räcken i kulturmiljöer.  Utredningen har visat att det åtminstone inom Norden finns ett stort intresse hos väghållande myndigheter för ett större urval av vägräcken i kulturmiljöer som uppfyller säkerhetskraven. Alternativa vägräcken är en fråga som engagerar. Framtida utvecklingsarbete som vi föreslår är bland annat upprättande av handledning för val av vägräcke, tillgängliggörande av underlag och utvecklingsprojekt i samarbete med andra väghållande myndigheter i Europa.

Quality of Life in the First Year of Follow-Up in a Randomized Multicenter Trial Assessing the Role of Imaging after Radical Surgery of Stage IIB-C and III Cutaneous Melanoma (TRIM Study)

Simple Summary After surgery of high-risk melanoma, patients are usually followed up by physical examinations. Recommendations regarding imaging vary due to insufficient evidence of the benefit of regular scans. It might also be stressful for patients to undergo imaging. In an ongoing Swedish study, half of the patients are randomized to whole-body imaging in addition to physical examinations. Three imaging procedures are performed during the first year. The main aim of our study was to investigate if imaging during the first year of follow-up affected the patients well-being. Validated self-reporting questionnaires regarding symptoms of anxiety and depression and quality of life were answered at study start and at 1 year. Questionnaires from 204 recurrence-free patients were analyzed. No differences in either level of anxiety/depression or quality of life were found at 1 year follow-up between the imaging and non-imaging group. These findings can be considered in the formulation of future follow-up programs. The benefit of imaging in the follow-up setting for high-risk melanoma patients is uncertain, and even less is known about the impact of intensive follow-up on the patient s quality of life. In 2017, a Swedish prospective randomized multicenter study started, in which high-risk melanoma patients are randomly assigned 1:1 to follow-up by physical examinations +/- whole-body imaging. The first-year examinations are scheduled at 0, 6 and 12 months. The aim of this study was to investigate whether the patients health-related quality of life (HRQoL) and levels of anxiety and depression were affected at 1 year by imaging. Anxiety/depression and HRQoL were assessed at 0 and 12 months by the questionnaires Hospital Anxiety and Depression (HAD) scale and EORTC QLQ-C30 version 3. Expected baseline QLQ-C30 values for the patients were calculated using data from the general population. In total, 204 patients were analyzed. Mean differences in subscale scores at 1 year were not statistically significant either for HRQoL or for anxiety/depression. Baseline HRQoL did not differ from expected values in the general Swedish population. In conclusion, the patients in general coped well with the situation, and adding whole-body imaging to physical examinations did not affect the melanoma patients HRQoL or levels of anxiety or depression

TRIM study protocol : a prospective randomized multicenter Trial to assess the Role of Imaging during follow-up after radical surgery of stage IIB-C and III cutaneous malignant Melanoma

Background: The incidence of cutaneous malignant melanoma (CMM) is increasing worldwide. In Sweden, over 4600 cases were diagnosed in 2018. The prognosis after radical surgery varies considerably with tumor stage. In recent years, new treatment options have become available for metastatic CMM. Early onset of treatment seems to improve outcome, which suggests that early detection of recurrent disease should be beneficial. Consequently, in several countries imaging is a part of the routine follow-up program after surgery of high risk CMM. However, imaging has drawbacks, including resources required (costs, personnel, equipment) and the radiation exposure. Furthermore, many patients experience anxiety in waiting for the imaging results and investigations of irrelevant findings is another factor that also could cause worry and lead to decreased quality of life. Hence, the impact of imaging in this setting is important to address and no randomized study has previously been conducted. The Swedish national guidelines stipulate follow-up for 3years by clinical examinations only. Methods: The TRIM study is a prospective randomized multicenter trial evaluating the potential benefit of imaging and blood tests during follow-up after radical surgery for high-risk CMM, compared to clinical examinations only. Primary endpoint is overall survival (OS) at 5years. Secondary endpoints are survival from diagnosis of relapse and health-related quality of life (HRQoL). Eligible for inclusion are patients radically operated for CMM stage IIB-C or III with sufficient renal function for iv contrast-enhanced CT and who are expected to be fit for treatment in case of recurrence. The planned number of patients is >1300. Patients are randomized to clinical examinations for 3years +/- whole-body imaging with CT or FDG-PET/CT and laboratory tests including S100B protein and LDH. This academic study is supported by the Swedish Melanoma Study Group. Discussion: This is the first randomized prospective trial on the potential benefit of imaging as a part of the follow-up scheme after radical surgery for high-risk CMM. Results: The first patient was recruited in June 2017 and as of April 2020, almost 500 patients had been included at 19 centers in Sweden. Trial registration: ClinicalTrials.gov, NCT 03116412. Registered 17 April 2017, https://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT0311641