Self-Regulating Active Chilled Beams

By designing comfort cooling systems to operate with higher chilled water temperatures, electricity driven chillers may be replaced by natural sources of free cooling. It also enables the possibility of self-regulation which, due to simplicity and robustness, brings cost-savings both during installation and maintenance of the building. Active chilled beams is one technology especially well suited for this high temperature cooling. The objective of this thesis is to investigate the function of self-regulating active chilled beams in order to improve design and operation of such systems. Based on experience from existing systems, a hypothesis is that current models and knowledge do not fully capture the behavior of self-regulating active chilled beams.The work has been carried out through measurements in an experimental facility, building performance simulations and analysis of operational data from an actual building. The purpose of the measurements was to develop a model of an active chilled beam and also to validate a modified zone model used to simulate the thermal climate in a room equipped with an active chilled beam. The purpose of the simulations was to determine the peak shaving effect of self-regulating active chilled beams and to study the influence of central control of the chilled water temperature. The purpose of the analysis of operational data was to study the performance of an actual self-regulating active chilled beam system with respect to energy use and indoor air temperatures. The results show that a higher chilled water temperature generates more induction of room air in the active chilled beam, which is beneficial for the cooling capacity. Induction of room air also increases the internal convective heat transfer in the room, which reduces the required heat transfer area of the active chilled beam. As a consequence of self-regulation, buildings are precooled prior to the peak cooling load, further reducing the required heat transfer area. By increasing the chilled water temperature outside of the summer season, overcooling is avoided without causing thermal discomfort. The analysis of operational data demonstrates the ability to achieve the desired indoor temperatures with self-regulating active chilled beams without the use of a chiller

LUKAS - a preliminary report on a new Swedish speech synthesis

Abstract is not availabl

A Model for Predicting Productivity in Subgrade Preparation of Forest Roads by Excavator

The effect of terrain factors on productivity in subgrade preparation by excavator was studied. The data, collected in a follow-up time study of 57 road sections, was analyzed using multiple linear regression. A prediction model that has soil moisture class and boulder frequency as independent variables was derived. The results also show that productivity varies considerably among operators. It is also apparent that the effect of the terrain is partly levelled out as the quality requirements for the performance of the subgrade are normally adjusted to the terrain conditions. It is suggested that, within a certain region, a fairly simple model can be sufficient for practical use in road network planning

Long-term coastal openness variation and its impact on sediment grain-size distribution:a case study from the Baltic Sea

We analysed the long-term variations in grain-size distribution in sediments from Gåsfjärden, a fjordlike inlet in the southwestern Baltic Sea, and explored potential drivers of the recorded changes in the sediment grain-size data. Over the last 5.4 thousand years (ky) in the study region, the relative sea level decreased 17 m, which was caused by isostatic land uplift. As a consequence, Gåsfjärden was transformed from an open coastal setting to a semi-closed inlet surrounded by numerous small islands on the seaward side. To quantitatively estimate the morphological changes in Gåsfjärden over the investigated time period and to further link the changes to the grain-size distribution data, a digital elevation model (DEM)-based openness index was calculated. The largest values of the openness indices were found between 5.4 and 4.4 cal ka BP, which indicates relatively high bottom water energy. During the same period, the highest sand content (∼0.4 %) and silt / clay ratio (∼0.3) in the sediment sequence were also recorded. After 4.4 cal ka BP, the average sand content was halved to ∼0.2% and the silt / clay ratio showed a significant decreasing trend over the last 4 ky. These changes were found to be associated with the gradual embayment of Gåsfjärden, as represented by the openness indices. The silt / clay ratios exhibited a delayed and relatively slower change compared with the sand content, which indicates different grain-size sediment responses to the changes in hydrodynamic energy. Our DEM-based coastal openness indices have proved to be a useful tool for interpreting the temporal dynamics of sedimentary grain size

”There is no one sitting somewhere else who wants to develop” : a study about how village associations communicate with the municipality

Att driva en förening på landsbygden betyder ofta ett annorlunda ansvar och åtagande än att driva en i staden. För att det ska hända något i lokalsamhället måste landsbygdsborna ofta ta tag i det själva, det kan vara allt ifrån att behålla skolan, bygga cykelväg eller att hitta kollektiva gemensamma platser att mötas på. I denna kandidatuppsats i ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag kommunikationen mellan byalag och kommun, just för att ta reda på hur det går till när byalag tar utvecklingen i egna händer och behöver kommunicera med kommunen för genomförande och nå målet. Detta har gjorts med en kvalitativ intervjustudie i Jönköpings kommun, för att ta reda på hur byalagen där upplever kommunikationen. Studien utgår ifrån byalagens perspektiv och som teoretisk utgångspunkt används begreppen tillit och nätverk. Undersökningen visar på hur och varför kommunikationen går till som den gör vilket beror på flera olika anledningar, som läget, erfarenheter, kunskap och relationen. Uppsatsen beskriver byalagets roll i samhället och den rollen påverkar delvis vilken kommunikation med kommunen byalagen vill och önskar ha. En annan aspekt som påverkar är vilka kanaler för kommunikation som byalagen har möjlighet att kommunicera genom. En del kanaler föredras av vissa men ratas av andra. Det beror delvis på kunskap om hur kanalerna fungerar och hur de är anpassade för platsen. Relationen byalagen och kommunen har sinsemellan inverkar på hur bra kommunikationen fungerar. Historier om tidigare relationer lyfts bland annat upp, då det har en bidragande orsak till hur förtroendet till kommunen är idag och på så sätt påverkar kommunikationen. Byalagen spelar en viktig roll på Sveriges landsbygd och tar ett stort ansvar för den lokala platsen tack vare ideellt engagerade människor, hur kommunikation men kommunen fungerar är något som påverkar byalagen i dess verksamheter

The horses need for social contact - how do we satisfy that?

Den 1 augusti 2009 trädde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd (DFS 2007:6) om hästhållning, saknr. L101, i kraft. Här anges det att hästar ska få sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krävs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? Innebär det att alla hästar måste hållas i flock? Eller räcker det med en annan häst i hagen bredvid? Går det bra att hålla hästen ihop med andra djurarter? Och i så fall vilka djur? Eller räcker det med mänsklig kontakt? Frågorna blir många, både för hästfolk i allmänhet men också för länsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frågan. Denna rapport syftar därför till att reda ut dessa frågetecken. Inledningsvis ges en bild av hur hästen lever naturligt och därefter tas aktuell forskning angående hästens behov av social kontakt upp. Forskningen kring häst är ganska entydig på en punkt, att hästar är sociala flockdjur och att de har varit så sedan många tusen år tillbaka i tiden. Trots domesticeringen har inte hästens beteende ändrats nämnvärt utan det ser i stort sett ut som innan domesticeringen. Social kontakt är därför något som fortfarande är viktigt för hästar i alla åldrar. Dagens hästhållning innebär ofta att hästar hålls individuellt och denna sociala isolering är en av de främsta orsakerna till att hästar utvecklar och utför stereotypier, till exempel krubbitning, vävning och boxvandring eller att de blir apatiska. Om så sker kan det vara ett tecken på att något i hästens miljö är eller har varit fel och det kan också vara en indikation på nedsatt välfärd. Det bästa sättet att förhindra att stereotypier eller apati utvecklas och att vara säker på att hästen mår bra samt får sitt behov av social kontakt tillgodosett är att hålla den ihop med en eller fler andra hästar. Det behövs mer forskning på om hästar har något socialt utbyte av att umgås med människor eller andra djur. Denna rapport ligger till grund för mitt arbete med att utforma en bedömningsvägledning, som ska användas av djurskyddskontrollanterna i Västra Götalands län, i frågan om hur hästars behov av social kontakt ska tillgodoses. Jag vill dock poängtera att vägledningen är till för att dra upp några grundläggande riktlinjer och att det alltid ändå kommer att behövas, samt är viktigt med, en individuell bedömning från fall till fall

Utformning av kulvertgaller i lösdriftsstall med hela golv för mjölkkor

The size of the Swedish dairy farms increases and also the demands for rational manage-ment of the herd without affecting the animal welfare enhance. One way to handle the manure in the cow shed alleys is to have automatic scrapers. In this system the scraper has to get rid of the manure somewhere. The most common way of doing that today is to let the scraper deliver the manure under some kind of gate or covering over the manure culvert. When the scraper goes under the gate or the covering there is a risk of squeezing animals and farmer. If the culvert instead is covered with a manure draining grid the haz-ard will be minimized. Today there are no regulations of how this kind of grid shall be designed. The closest regulations are the ones from the Swedish Board of Agriculture (Statens jordbruksverks-föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m. m., SJVFS 2003:6) about slatted floor. The aim of this thesis is to collect facts about how this kind of grids should be designed in order to create a good function and animal welfare. In this thesis the function of different kind of grids were studied as well as the animal be-haviour on the grids. The function was tested by letting automatic scraper shove manure over the grid. The manure was weighed before and after the scraper crossed the grid. Even the consistent of the manure was measured before the scraper crossed the grid. The result is presented as per cent drained manure for the different grids. The animal reaction to the grid was tested by letting the cows choose between the grid and a solid floor. The result of the study is that the mechanically self-cleaning grid has the best function. This grid was not so affected of the consistent of the manure as the other. If minimizing the time the self-cleaning grid works the grid will give no substantial effect on the animal well being. In order to minimize the grid working time, the scraper and the grid must work as a system, i.e. the grid should only work when there is manure on it, thus just after the scraper has delivered the manure. The deliver of the manure must be on the grid, i.e. the scraper should not cross the grid, but should stop at the border of the grid. Sammanfattning Storleken på mjölkkobesättningarna i Sverige ökar och med den också kravet att kunna sköta korna rationellt, utan att för den skull tumma på arbetsmiljö för djurskötare och djurmiljön. Att ha automatiska skrapor på gångar i liggbåsstall är ett sätt att rationellt hantera gödseln. Detta system innebär att skraporna på något sätt måste bli av med gödseln. Det vanliga i dag är att skraporna lämnar gödseln under någon grind eller upphöjd betäckning som täcker tvärkulverten. När skrapan går in under grinden eller till exempel en täckplåt, finns det risk att skrapan klämmer djur och skötare. Om gödsel istället avlämnas på ett genomsläppligt galler i nivå med golvet skulle klämrisken kunna minimeras. Idag finns det inga specifika regler hur ett sådant galler får utformas. Regelverket som ligger närmast till hands är hur spaltgolv får utformas, vilket regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2003:6) Det här exa-mensarbetes mål är att samla fakta om hur ett sådant galler kan utformas så att en god funktion och djurmiljö kan skapas. I examensarbetet provades olika gallers genomsläpplighet för gödsel och djurens reaktio-ner på gallren studerades. Genomsläppligheten provades genom att gödsel skrapades över gallret av en automatisk skrapa. Mängden gödsel vägdes före och efter att skrapan passe-rade gallret. Även gödselns konsistens mättes innan skrapan passerade gallret. Resultatet erhölls som en genomsläpplighetsprocent för de olika gallren. Djurmiljön är testad genom att korna har kunnat välja att gå på antingen gallret eller helt golv. Slutsatsen av studien blev att den bästa funktionen erhölls då ett rörligt och självrensande galler användes. Detta galler var enligt min mening minst påverkat av gödselkonsistens och mängd. Om gångtiderna begränsas så att gallret bara går då det finns gödsel att ta omhand, kan man minimera gallrets påverkan på djurmiljön. För att begränsa gångtiden bör skrapspel och galler drivning kopplas samman till ett system. Gallret bör då starta precis innan skrapan levererar gödsel på det, och sedan gå till dess att all gödsel har arbetats ned. Detta tar 4 - 6 minuter per gödselomgång beroende på gödselns mängd och konsistens. Leveransen av gödseln ska ske mitt på gallret, dvs. skrapan ska inte passera gallret, därför att om skrapan går över gallret hinner inte gödseln med att rinna igenom gallret. Eftersom gallret när det står stilla är som vilket fast galler som helst, blir korna då inte mer på ver-kade av denna typ av galler en ett fast galler. Men även när gallret går är korna inte påverkade i någon nämnvärd omfattning. En nackdel med ett rörligt galler är att det måste finnas en drivningsenhet som kan gå sönder. Drivningen blir på denna typ av galler också placerad på ett ogynnsamt ställe i gödselkulverten.Storleken på mjölkkobesättningarna i Sverige ökar och med den också kravet att kunna sköta korna rationellt, utan att för den skull tumma på arbetsmiljö för djurskötare och djurmiljön. Att ha automatiska skrapor på gångar i liggbåsstall är ett sätt att rationellt hantera gödseln. Detta system innebär att skraporna på något sätt måste bli av med gödseln. Det vanliga i dag är att skraporna lämnar gödseln under någon grind eller upphöjd betäckning som täcker tvärkulverten. När skrapan går in under grinden eller till exempel en täckplåt, finns det risk att skrapan klämmer djur och skötare. Om gödsel istället avlämnas på ett genomsläppligt galler i nivå med golvet skulle klämrisken kunna minimeras. Idag finns det inga specifika regler hur ett sådant galler får utformas. Regelverket som ligger närmast till hands är hur spaltgolv får utformas, vilket regleras i Statens jordbruksverks föreskrifter om djurhållning inom lantbruket m.m. (SJVFS 2003:6) Det här examensarbetes mål är att samla fakta om hur ett sådant galler kan utformas så att en god funktion och djurmiljö kan skapas. I examensarbetet provades olika gallers genomsläpplighet för gödsel och djurens reaktioner på gallren studerades. Genomsläppligheten provades genom att gödsel skrapades över gallret av en automatisk skrapa. Mängden gödsel vägdes före och efter att skrapan passerade gallret. Även gödselns konsistens mättes innan skrapan passerade gallret. Resultatet erhölls som en genomsläpplighetsprocent för de olika gallren. Djurmiljön är testad genom att korna har kunnat välja att gå på antingen gallret eller helt golv. Slutsatsen av studien blev att den bästa funktionen erhölls då ett rörligt och självrensande galler användes. Detta galler var enligt min mening minst påverkat av gödselkonsistens och mängd. Om gångtiderna begränsas så att gallret bara går då det finns gödsel att ta omhand, kan man minimera gallrets påverkan på djurmiljön. För att begränsa gångtiden bör skrapspel och galler drivning kopplas samman till ett system. Gallret bör då starta precis innan skrapan levererar gödsel på det, och sedan gå till dess att all gödsel har arbetats ned. Detta tar 4 - 6 minuter per gödselomgång beroende på gödselns mängd och konsistens. Leveransen av gödseln ska ske mitt på gallret, dvs. skrapan ska inte passera gallret, därför att om skrapan går över gallret hinner inte gödseln med att rinna igenom gallret. Eftersom gallret när det står stilla är som vilket fast galler som helst, blir korna då inte mer på verkade av denna typ av galler en ett fast galler. Men även när gallret går är korna inte på- verkade i någon nämnvärd omfattning. En nackdel med ett rörligt galler är att det måste finnas en drivningsenhet som kan gå sönder. Drivningen blir på denna typ av galler också placerad på ett ogynnsamt ställe i gödselkulverten