Usage-Specific Survival Modeling Based on Operational Data and Neural Networks

Accurate predictions of when a component will fail are crucial when planning maintenance, and by modeling the distribution of these failure times, survival models have shown to be particularly useful in this context. The presented methodology is based on conventional neural network-based survival models that are trained using data that is continuously gathered and stored at specific times, called snapshots. An important property of this type of training data is that it can contain more than one snapshot from a specific individual which results in that standard maximum likelihood training can not be directly applied since the data is not independent. However, the papers show that if the data is in a specific format where all snapshot times are the same for all individuals, called homogeneously sampled, maximum likelihood training can be applied and produce desirable results. In many cases, the data is not homogeneously sampled and in this case, it is proposed to resample the data to make it homogeneously sampled. How densely the dataset is sampled turns out to be an important parameter; it should be chosen large enough to produce good results, but this also increases the size of the dataset which makes training slow. To reduce the number of samples needed during training, the paper also proposes a technique to, instead of resampling the dataset once before the training starts, randomly resample the dataset at the start of each epoch during the training. The proposed methodology is evaluated on both a simulated dataset and an experimental dataset of starter battery failures. The results show that if the data is homogeneously sampled the methodology works as intended and produces accurate survival models. The results also show that randomly resampling the dataset on each epoch is an effective way to reduce the size of the training data.Comment: 7 page

Neural Network-Based Piecewise Survival Models

In this paper, a family of neural network-based survival models is presented. The models are specified based on piecewise definitions of the hazard function and the density function on a partitioning of the time; both constant and linear piecewise definitions are presented, resulting in a family of four models. The models can be seen as an extension of the commonly used discrete-time and piecewise exponential models and thereby add flexibility to this set of standard models. Using a simulated dataset the models are shown to perform well compared to the highly expressive, state-of-the-art energy-based model, while only requiring a fraction of the computation time.Comment: 7 page

Особенности формирования и структура валового регионального продукта Республики Беларусь

Материалы VIII Междунар. науч.-практ. конф., Гомель, 28–29 нояб. 2013 г

Evaluation of Effects of Continuous Glucose Monitoring on Physical Activity Habits and Blood Lipid Levels in Persons With Type 1 Diabetes Managed With MDI: An Analysis Based on the GOLD Randomized Trial (GOLD 8)

Background: People with type 1 diabetes generally view it easier to exercise when having continuous information of the glucose levels. We evaluated whether patients with type 1 diabetes managed with multiple daily insulin injections (MDI) exercised more after initiating continuous glucose monitoring (CGM) and whether the improved glycemic control and well-being associated with CGM translates into improved blood lipids and markers of inflammation. Method: The GOLD trial was a randomized cross-over trial over 16 months where patients used either CGM or capillary self-monitoring of blood glucose (SMBG) over six months, with a four-month wash-out period between the two treatment periods. We compared grade of physical activity, blood lipids, apolipoproteins, and high-sensitivity C-reactive protein (hsCRP) levels during CGM and SMBG. Results: There were 116 patients with information of physical activity estimated by the International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) during both CGM and SMBG. No changes were found during CGM or SMBG, IPAQ scores 3305 versus 3878 (P =.16). In 136 participants with information of blood lipid levels with no change in lipid-lowering medication during the two treatment periods, HbA1c differed by 4.2 mmol/mol (NGSP 0.39%) between SMBG and CGM treatment (P <.001). No significant changes existed in low-density lipoprotein, high-density lipoprotein, triglycerides, total cholesterol, apolipoprotein A1, apolipoprotein B1, or hsCRP, during CGM and SMBG. Conclusion: Although many patients experience it easier to perform physical activity when monitoring glucose levels with CGM, it does not influence the amount of physical activity in persons with type 1 diabetes. Blood lipids, apolipoprotein, and hsCRP levels were similar during CGM and SMBG

The pollution of the Baltic sea : Private drains and actions for a long-term water use

I denna uppsats undersöks det hur det fungerar med enskilda avlopp utanför kommunens VA-nät. Hur enskilda avlopp är uppbyggda och hur de fungerar. Varför man bör ha avloppsrening, och vilka lagar och regler som styr enskilda avlopp. Jag utreder vidare varför man ska jobba för en ökad rening av avlopp och varför man ska jobba mot att uppnå ett uthålligt samhälle. Uppsatsen har en teoridel som handlar om hur och varför vi ska sträva efter en uthållig samhällsutveckling. En strävan som kommuner som Söderköping har när dom försöker få människor att byta till hållbara VA-system. Med dom här funderingarna som bakgrund och ett antal frågeställningar har jag skrivit en fyllig bakgrund som går igenom Östersjöns problematik och även relevant information om enskilda avlopp. Jag går igenom varför vi behöver en bra rening och hur man kan jobba för att uppnå en bättre rening. Bakgrunden ger en grund för att jag ska kunna genomföra min undersökning på ett bra sätt. I resultat delen undersöker jag hur Söderköpings kommun och Allren arbetar med enskilda avlopp. Jag valde Söderköpings kommun för att det är en kustnära kommun som av den anledningen alltid brottas med att inte få ut läckage av näring i Östersjön. Och det märks att dom har tagit detta ämne på allvar då dom jobbar för att skapa recirkulation av näringen genom exempelvis urinsorterande system. I slutet av uppsatsen har jag diskussions delar där jag flätar samman uppsatsen och för en diskussion om vad jag har kommit fram till och vad jag har för åsikter om arbetet med enskilda avlopp. Uppsatsen avslutas med att jag har med en didaktik del. En didaktisk del som gör det möjligt att lära ut de kunskaper man besitter efter en uppsats

肥前国 嶋原藩札 肥前嶋原銀札 銀1匁

日本銀行金融研究所所蔵藩札等資料番号：ⅢAエドa1-67-6-2科学研究費助成事業（研究成果公開促進費）で電子化を実施データベースの名称：藩札等に関する統合データベース課題番号：19HP8033利用に関するお問い合わせ：画像の転載（出版物・HP等）に際しては、日本銀行貨幣博物館への申請手続きが必要です。詳しくは貨幣博物館ホームページ（http://www.imes.boj.or.jp/cm/service/）をご覧ください

The latent structure of educational offerings : Tracing topics from folk high school catalogues through large-scale content analyses

Program analysis has been developing into a prolific research tradition illustrating the utility of adult education providers and program descriptions as heuristic objects for addressing larger questions of social scientific and humanistic inquiry. In this research tradition, attention has been directed to the way programs and educational offers of adult education providers reflect the changing labour market, educational systems and cultural zeitgeist. In this article, we interrogate the opportunities to deploy large-scale text analysis on the content of the national catalogues of Swedish folk high schools (1954–2007) to further enlarge the analytical depth and precision of how program analysis can address changing educational offerings. Based on an analysis of a comprehensive digital repository we identify the latent thematic structures of educational offers in Swedish folk high schools over time and discuss how these changing course descriptions reflect broader structural changes in its educational system as well as regarding the purpose of adult education.Die Programmanalyse hat sich zu einer produktiven Forschungstradition entwickelt, die den Nutzen von Anbietern von Erwachsenenbildung und Programmbeschreibungen als heuristische Objekte zur Behandlung größerer Fragen sozialwissenschaftlicher und humanistischer Forschung veranschaulicht. In dieser Forschungstradition wurde die Aufmerksamkeit darauf gerichtet, wie Programme und Bildungsangebote von Erwachsenenbildungsanbietern den Wandel von Arbeitsmarkt, Bildungssystemen und kulturellem Zeitgeist widerspiegeln. In diesem Artikel untersuchen wir die Möglichkeiten, großangelegte Textanalysen des Inhalts der Programme der schwedischen Volkshochschulen (1954–2007) einzusetzen, um die analytische Tiefe und Genauigkeit der Programmanalyse für sich ändernde Bildungsangebote weiter zu erhöhen. Basierend auf einer Analyse eines umfassenden digitalen Repositoriums identifizieren wir die latenten thematischen Strukturen von Bildungsangeboten an schwedischen Volkshochschulen im Laufe der Zeit und diskutieren, wie diese sich ändernden Kursbeschreibungen breitere strukturelle Veränderungen im Bildungssystem sowie im Hinblick auf den Zweck der Erwachsenenbildung widerspiegeln

Identifiering av smärta hos äldre personer med demenssjukdom. En litteraturstudie

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård. Datainsamlingen genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO. Artiklar som svarat på syftet har kvalitetsbedömts efter ett modifierat protokoll av Willman m fl (2006). Analysen är kategoriserad efter resultat angående metoder som identifierar smärta med två huvudkategorier: självskattningsmetoder och observationsmetoder. Resultatet visar att en stor del av personer med demenssjukdom kan förmedla smärta via de tre självskattningsskalorna FPS, VAS och VRS. Högst förståelse för självskattningsinstrumenten visades vid användning under rörelse eller under ett aktivt stimuli. Vanligt registrerade beteende via observationsinstrument var smärtljud, ansiktsuttryck och smärtförsvar. Flest smärtbeteende observerades under rörelse. Slutsatser som dragits är att ett flertal självskattningsinstrument och observationsmetoder har visat en potential till att identifiera smärta hos personer med demenssjukdom. Genom observationsinstrumenten har somatiska, psykosociala och motoriska indikatorer på smärta återkommit som observerbara.Individuals with dementia may have difficulties in self reporting pain due to the cognitive impairment resulting from their disease. A major task for healthcare workers is to have an understanding of how pain can be identified in this group of patients. This would, if adequate pain relief is applied, result in a reduction of unnecessary suffering and increased quality of life. The purpose of this study is to investigate how health professionals can identify pain in elderly individuals with dementia. The method followed Goodman's (1993) seven stages of literature search and compilation of evidence-based research in health care. The data collection was conducted in PubMed, CINAHL and PsycINFO. Articles which responded to the objectives of this study have been quality assessed by a modified protocol of Willman et al (2006). The analysis is categorized according to the results on methods that identify pain with two main categories: self-assessment methods and observational methods. The results show that a large proportion of individuals with dementia can communicate pain through the three self assessment pain scales FPS, VAS and VRS. More understanding of the self assessment instruments was seen when used during movement or during an active stimulus. Common registered pain behaviors via observational instruments are pain noises, facial expressions and defense. Most pain behaviors were observed during motion. The conclusions are implying that several self-assessment instruments and observation methods have shown potential in identifying pain in people with dementia. Three categories: somatic, psychosocial and motor indicators of pain recurred as observable