Menopaussin yhteys suun alueen terveyteen

Tämän syventävien opintojen opinnäytetyön aiheena on menopaussin yhteys suun alueen terveyteen. Tutkimuksen tarkoituksena on koostaa aiheeseen liittyvää kirjallisuutta viimeisen kymmenen vuoden ajalta. Menopaussiin liittyviä systeemisiä oireita diagnosoidaan ja hoidetaan aktiivisesti, mutta suun alueen muutokset, oireet ja sairaudet jäävät usein vähemmälle huomiolle. Suun alueen oireilu saattaa kuitenkin heikentää vaihdevuosi-ikäisen naisen elämänlaatua. Tutkimukseen valittu tutkimusmenetelmä on systemoitu kirjallisuuskatsaus, joka on ala-muoto systemaattisesta kirjallisuuskatsauksesta. Tutkimusprosessi on pyritty esittelemään selkeästi tehden toiston mahdolliseksi. Kirjallisuuskatsaukseen valikoitui 16 vertaisarvioitua tutkimusartikkelia Pubmed-tietokannasta. Ne olivat tutkimusasetelmaltaan havainnoivia tutkimuksia. Kohderyhmänä niissä olivat postmenopausaaliset naiset eli menopaussin ohittaneet naiset, joiden viimeisistä kuukautisista oli kulunut vähintään 12 kuukautta. Tutkimusta aiheesta on melko vähän ja laatu on vaihtelevaa. Tutkimuksessa havaittiin, että menopaussi on yhteydessä syljen määrän vähenemiseen ja siten myös syljen pH:n alenemiseen. Syljen määrän väheneminen altistaa kariekselle ja parodontiitille. Menopaussi on mahdollisesti yhteydessä parodontiumin terveydentilan heikkenemiseen. Mahdollinen yhteys on myös menopaussin ja kserostomian eli subjektiivisen kuivan suun tunteen, makuaistimusten muuttumisen, purentaelimistön toimintahäiriöiden, alveoliluun muutosten sekä suupoltteen välillä, mutta tulokset jäivät vielä ristiriitaisiksi näiden aihealueiden kohdalla. Menopaussia ja suun alueen terveyttä koskevaa tutkimusta tarvitaan lisää. Yhteyksiä tulisi selvittää tarkemmin esimerkiksi seurantatutkimuksin ja hormonimäärityksin. Hormonikorvaushoitoa ja suun terveyttä koskevaa tutkimusta tulisi tulevaisuudessa toteuttaa satunnaistetulla ja kontrolloidulla tutkimusasetelmalla, sillä se olisi hyödyllistä katsauksen aiheen ja vakavista suun alueen oireista kärsivien vaihdevuosi-ikäisten naisten hoidon kannalta

The IARC perspective on cervical cancer screening

In May 2018, the World Health Organization (WHO) called for a global initiative to eliminate cervical cancer as a public health problem. To achieve this goal, global scale-up of effective vaccination against the human papillomavirus (HPV) as well as screening for and treatment of cervical cancer are required. Cervical cancer screening was evaluated in 2005 by the International Agency for Research on Cancer (IARC) Handbooks program,1 and a reevaluation was deemed to be timely given the major advances in the field since then. The new handbook provides updated evaluations of the effectiveness of screening methods, which were used as a basis for the update of the WHO Guideline for Screening and Treatment of Cervical Pre-cancer Lesions for Cervical Cancer Prevention.2 We convened an IARC Working Group of 27 scientists from 20 countries to assess the evidence on the current approaches to and technologies used in cervical cancer screening with the use of the newly updated Handbooks Preamble3 (Fig. 1) and Table 1).Fil: Bouvard, Véronique. International Agency For Research On Cancer; FranciaFil: Wentzensen, Nicolas. National Cancer Institute; Estados UnidosFil: Mackie, Anne. Public Health England; Reino UnidoFil: Berkhof, Johannes. University of Amsterdam; Países BajosFil: Brotherton, Julia. VCS Foundation; Australia. University of Melbourne; AustraliaFil: Giorgi Rossi, Paolo. Azienda Unità Sanitaria Locale Di Reggio Emilia; ItaliaFil: Kupets, Rachel. University of Toronto; CanadáFil: Smith, Robert. American Cancer Society; Estados UnidosFil: Arrossi, Silvina. Centro de Estudios de Estado y Sociedad; Argentina. Consejo Nacional de Investigaciones Científicas y Técnicas; ArgentinaFil: Bendahhou, Karima. Casablanca Cancer Registry; MarruecosFil: Canfell, Karen. The University Of Sydney; AustraliaFil: Chirenje, Z. Mike. University Of Zimbabwe; ZimbabueFil: Chung, Michael H.. University of Emory; Estados UnidosFil: del Pino, Marta. Hospital Clinico de Barcelona; EspañaFil: de Sanjosé, Silvia. Program for Appropriate Technology in Health; Estados UnidosFil: Elfström, Miriam. Karolinska Huddinge Hospital. Karolinska Institutet; SueciaFil: Franco, Eduardo L.. McGill University; CanadáFil: Hamashima, Chisato. Teikyo University; JapónFil: Hamers, Françoise F.. French National Public Health Agency; FranciaFil: Herrington, C. Simon. University of Edinburgh; Reino UnidoFil: Murillo, Raúl. Hospital Universitario San Ignacio; ColombiaFil: Sangrajrang, Suleeporn. National Cancer Institute; TailandiaFil: Sankaranarayanan, Rengaswamy. Research Triangle Institute; Estados UnidosFil: Saraiya, Mona. Centers for Disease Control and Prevention; Estados UnidosFil: Schiffman, Mark. National Cancer Institute; Estados UnidosFil: Zhao, Fanghui. Chinese Academy of Medical Sciences & Peking Union Medical College; ChinaFil: Arbyn, Marc. Sciensano; BélgicaFil: Prendiville, Walter. International Agency For Research On Cancer; FranciaFil: Indave Ruiz, Blanca I.. International Agency For Research On Cancer; FranciaFil: Mosquera Metcalfe, Isabel. International Agency For Research On Cancer; FranciaFil: Lauby Secretan, Béatrice. International Agency For Research On Cancer; Franci

Kreativitet - fortfarande lösningen på allt? : En diskursanalys om kreativitet inom planeringen

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt

Kreativitet - fortfarande lösningen på allt? : En diskursanalys om kreativitet inom planeringen

Kreativitet är ett begrepp som används frekvent inom det svenska planeringsfältet, i en bredd av sammanhang. Anammandet av kreativitetsbegreppet eskalerade, inte minst i Sverige, i samband med den amerikanske professorn Richard Floridas genomslag med sin teori om den kreativa klassen, i början av 2000-talet. Efter ett antal år kom kritik mot Florida och tiden gick - kreativitet som begrepp fortsatte dock att nyttjas och gör så än idag. Innebörden av begreppet framställs, i olika planeringssammanhang, som något högst eftersträvansvärt och nästintill oumbärligt för en god planering, men begreppets innebörd kan både tolkas som diffus och mångfacetterad - något även tidigare forskning bekräftar. Trots det, är detsamma inte sällan ett ledord i exempelvis översiktsplaner. Men, vad innebär diskursen om begreppet egentligen i samtida planering? Utifrån ovan nämnda förhållanden är en språklig och vidare betydelsemässig dekonstruktion av begreppet intressant.  Syftet med denna studie är att undersöka hur begreppet kreativitet används inom svensk planering idag, med teorin om den kreativa klassen som jämförelse. Finns det nya sätt att se på kreativitet idag jämfört med teorin om den kreativa klassens ursprungliga idéer och i vilka sammanhang används begreppet kreativitet idag?  För att möjliggöra ovan nämnda problematik och syfte ämnar studien besvara aktuella problemformuleringar:  Vad innebär diskursen kring kreativitet inom samtida planering? Vad menar man i översiktsplanerna med uttrycket kreativitet? För att kunna besvara ovan nämnda problemformuleringar samt syfte är följande forskningsfråga formulerad: Hur definieras kreativitet i samtida planering i förhållande till teorin om den kreativa klassens definition? För att möjliggöra en dekonstruktion och analys av språk har en diskursanalys genomförts, med metoderna fall- respektive dokumentstudier som stöd. Diskursanalysen baseras på två kommunala och gällande översiktsplaner, båda antagna 2018. Översiktsplanerna har vidare analyserats, tack vare operationalisering, med de diskursiva begrepp som bygger upp kreativitet inom kreativa klassen i åtanke. På detta vis har även ytterligare sammanhang, vilka på olika sätt konstituerar dagens kreativitetsbegrepp, framkommit. Detta har möjliggjort för synliggörande av den samtida kreativitetsdiskursen.  Resultatet visar att den samtida kreativitetsdiskursen till övervägande del fortfarande utgår från kreativa klassens tolkning av densamma. De förändringar och den utveckling som kan ses av diskursen är sådana som rör samtida samhällsaktuella ämnen och trender, i synnerhet de som behandlar hållbarhet och jämlikhet. Genom detta visas också en annan ny, integrerad faktor - ett mer humant förhållningssätt. Studien visar även att samtida planering är i större behov av ett flexibelt förhållningssätt, vilket också kan ses prägla dagens diskurs om kreativitet och som till betydande del beror på en mer global och föränderlig värld. Vidare visar resultatet att diskurserna till stor del överlappar inom planeringen, vilket gör det svårt att kartlägga och renodla diskurserna fullständigt

The Impact of Densification on Social Sustainability : A Case Study of The Future Slakthusområdet

A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts.En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar

The Impact of Densification on Social Sustainability : A Case Study of The Future Slakthusområdet

A dense, cohesive, and mixed-use urban development is today often seen as an ideal to achieve sustainability in urban districts, where densification is described as a strategy for the development of Sweden's cities. However, densification is not problem-free, and brings with it several challenges, not least for social sustainability. Gentrification, social inequality, as well as reduced green areas and public spaces, are examples of possible consequences of densification. Furthermore, social sustainability is a difficult-to-define concept that lacks a general scientific foundation for analysis, creating challenges for how the sustainability dimension should be achieved in practice. The purpose of the study was to understand if it is possible to create densely built, mixed-use, and attractive urban districts without compromising social sustainability, and if so, how this can be done in the best possible way. The relationship between density and social sustainability was studied through a case study of the future Slakthusområdet, with the hope of generating guidelines for how cities can be densified attractively while promoting social sustainability. To answer the research question – "How is a densely built urban district created while simultaneously promoting the social sustainability of the district?" – calculations were made regarding the future outdoor environments of the Slakthusområdet, as well as semi-structured interviews with key stakeholders in the project. Clear connections were shown in the results between the calculations and the interviews. The measurement results revealed significant discrepancies regarding spaciousness, density, and the space of residential courtyards, which were also reflected in the respondents' answers during the interviews. Furthermore, the calculations showed positive results in terms of street width, intersection density, walking distance to public spaces, and mixed-use, which corresponded to the ambitions expressed in the interviews regarding proximity, good accessibility, sustainable mobility, and a functioning everyday life for all residents and visitors. According to the study's conclusion, urban districts should be densified based on the unique conditions and needs of the site in a way that promotes good habits, well-being, and a high quality of life for everyone in the area. All forms of density should be studied in development projects to create a supply of what is demanded in cities while protecting social values. A balance should be achieved between physical and non-physical factors based on the context of the urban district while strengthening important social values in the place being developed. Finally, densification should be carried out with an understanding of the urban structure’s impact on human behavior by creating an even distribution of functions that promote proximity in the district and align with the site's conditions and needs. In connection with the study, guidelines were developed regarding collaboration, the planning process, flexibility, measurement methods, and the development of infrastructure as support in the development of densely built and socially sustainable urban districts.En tät, sammanhållen och funktionsblandad stadsutveckling ses idag som ett ideal för att uppnå hållbarhet i stadsdelar, där förtätning beskrivs som en strategi för Sveriges städers utveckling. Stadsförtätning är dock inte problemfritt utan för med sig en del utmaningar, inte minst för social hållbarhet. Gentrifiering, social ojämlikhet, samt minskad yta för grönområden och offentliga platser är exempel på möjliga följder av stadsförtätning. Social hållbarhet är dessutom ett svårdefinierat begrepp som saknar en allmänvetenskaplig grund för analys, vilket skapar utmaningar för hur hållbarhetsdimensionen ska uppfyllas i praktiken. Studiens syfte var att förstå om det är möjligt att skapa tätbebyggda, funktionsblandade och attraktiva stadsdelar utan att den sociala hållbarheten äventyras, och i så fall hur detta görs på bästa sätt. Sambandet mellan täthet och social hållbarhet studerades genom en fallstudie av utvecklingen av det framtida Slakthusområdet med hopp om att frambringa riktlinjer för hur städer kan förtätas attraktivt och samtidigt främja social hållbarhet. För att besvara studiens forskningsfråga – "Hur skapas en tätbebyggd stadsdel samtidigt som den sociala hållbarheten i stadsdelen främjas?" – utfördes beräkningar om Slakthusområdets framtida utemiljöer, samt semistrukturerade intervjuer med ansvariga aktörer i projektet. Resultaten om framtida Slakthusområdet visade tydliga samband mellan beräkningar och intervjuer. Mätresultaten redovisade stora avvikelser i fråga om rymlighet, täthet, och yta bostadsgårdar, vilket också speglades i intervjurespondenternas svar. Vidare visade beräkningarna goda resultat inom aspekterna gatubredd, korsningstäthet, gångavstånd till offentliga platser, och funktionsblandning, vilket stämde överens med de ambitioner som framfördes i intervjuerna om närhet, goda framkomlighetsmöjligheter, hållbar mobilitet, samt ett fungerande vardagsliv för alla invånare och besökare. Enligt studiens slutsats bör stadsdelar förtätas utifrån platsens unika förutsättningar och behov på ett sätt som leder till goda vanor, välmående, och hög livskvalitet för alla i stadsdelen. Alla former av täthet bör studeras vid utvecklingsprojekt för att skapa ett utbud av det som efterfrågas i städer samtidigt som det värnas om sociala värden. En balans bör uppnås mellan fysiska och icke-fysiska faktorer utifrån stadsdelens sammanhang samtidigt som betydelsefulla sociala värden stärks på platsen som utvecklas. Slutligen bör förtätning ske med förståelse för stadsstrukturens påverkan på det mänskliga beteendet genom att det skapas en jämn fördelning av funktioner som främjar närhet i området och som stämmer överens med platsens förutsättningar och behov. I samband med studien togs det slutligen fram riktlinjer i fråga om samarbete, planprocessen, flexibilitet, mätmetoder och utveckling av infrastruktur som stöd i utvecklingen av tätbebyggda och socialt hållbara stadsdelar

Heltid med livskvalité som insats : En studie om vårdanställdas inställning till heltidsarbete

Författare: Julia Elfström & Therese Kaneklev Handledare: Olle Duhlin Examinator: Hans Wessblad Kurs: Företagsekonomi III - Organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E  Titel: Heltid med livskvalité som insats  Forskningsfråga: Vilka utmaningar behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete?  Syfte: Syftet med studien är att identifiera svårigheter medarbetare inom vården upplever påverkar inställningen till heltidsarbete, vi vill således bidra med kunskap för framtida beslutsunderlag i Heltidsresans arbete att göra heltid till norm inom kommunal och regional vård.  Metod: Genomförandet av studien har skett genom en kvalitativ forskningsmetod med en in-duktiv ansats. Studiens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio arbetstagare som arbetar inom vården.  Slutsatser: I studien har vi hittat tre utmaningar som behöver överkommas för att medarbetare inom vården ska få bättre inställning till heltidsarbete: att skapa trygghet när flexibla arbetsformer tillämpas, att förebygga ohälsa genom hälsofrämjande åtgärder och att organisera för att möjliggöra balans mellan arbete, återhämtning och fritidsrelaterade behov. Title: Full time at the expense of quality of life  Research question: What challenges need to be overcome in order for employees in healthcare to have a better attitude towards full-time work?  Purpose: The purpose of the study is to identify difficulties that employees in healthcare experience affect the approach towards full-time work, we with that want to contribute with knowledge for future decision-making for Heltidsresan that aim to make full-time the norm in municipal and regional healthcare.  Method: This study is conducted based on a qualitative research and inductive approach. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with 10 employees working in healthcare.  Conclusion: In the study, we found three challenges that need to be overcome to make the attitude towards full-time work more positive: to create security when flexible working methods are applied, to prevent ill-health through health promotion measures and to organize to enable balance between work, recovery and leisure-related needs

Högdalen library as a meeting place : A study of safety based on visitors’ and personnel’s experiences

Lack of safety is a problem in many public places in society, including libraries, where disturbances of order and crime are common problems. Perhaps, many people experience the library as a quiet and safe place, without quarrels, vandalism, violence, theft, or harassment, yet all these are recurring problems in libraries. This study is carried out to clarify factors that cause the lack of safety in libraries and to develop measures to counteract these factors. The survey is conducted as a case study of Högdalen library, where the purpose of the study is to understand how the environment at the library affects the safety of the place, based on the visitors' and personnel's safety experiences. In order to get answers to the study's main research question – that is, how visitors and personnel experience the safety at Högdalen library – a questionnaire survey was conducted, answered by 43 library visitors, as well as interviews with four people from the library's personnel. The study also includes an examination and a compilation of statistics from troublesome events that occurred at the library between the years 2017 and 2020 to further – together with the questionnaire survey and interviews – get answers to what problems are most common in the library today. The hope is that the questionnaire survey, the interviews, the statistics, and the study's theoretical and literature basis will provide answers to how crime prevention through environmental design can be used as a reference to improve safety at Högdalen library. The study is delimited and does not include any comparison between Högdalen library and other libraries concerning the safety experience. The results show that visitors and personnel have a positive image of the safety experience at Högdalen library. Most of the questionnaire respondents (83,7 %) have not experienced any situation that has developed the feeling of unsafety, while the personnel, instead, believe that incidents that have been experienced as troublesome have increased their awareness and experiences of how such situations can be handled, and further increased their motivation to strive for a safe environment for all library visitors. Although the above results show a positive safety experience at Högdalen library, a minor number of visitors (16,3 %) experience, or have experienced, the feeling of unsafety in the library's premises. These experiences of unsafety are based on cases linked to disturbances of order, harassment, drugs, or property crimes, but also problems with obstacles, ability to orientate and lines of sight. The personnel also highlight that some troublesome situations – associated with, for example, youth groups and addicts – have contributed to increased stress and a feeling of discomfort, which subsequently has affected their well-being in the workplace. However, it is important to remember that all people experience safety differently, and that a complete elimination of unsafety can thus be difficult to achieve. Nevertheless, it is vital to make every attempt to prevent the existing risks as much as possible.Otrygghet är ett problem på många offentliga platser i samhället, däribland bibliotek, där både ordningsstörningar och brott är förekommande problem. Förmodligen upplever många människor biblioteket som en lugn och trygg plats, utan bråk, skadegörelser, våld, stöld, eller trakasserier, ändock är alla dessa återkommande problem på bibliotek. Den här studien genomförs med förhoppningen att klara ut orsakerna till otryggande faktorer på bibliotek, och i bästa fall ta fram åtgärder för att motverka dessa faktorer. Undersökningen görs i form av en fallstudie av Högdalens bibliotek, där syftet med studien är att få en ökad förståelse för hur miljön på biblioteket påverkar tryggheten på platsen utifrån besökares och personals trygghetsupplevelser. I syfte att få svar på studiens huvudsakliga forskningsfråga – alltså hur besökare och personal upplever tryggheten på Högdalens bibliotek – görs en enkätundersökning besvarad av 43 biblioteksbesökare, samt intervjuer med fyra personer från bibliotekets personal. Studien innefattar därtill en granskning och sammanställning av statistik från besvärande händelser som inträffat på biblioteket mellan åren 2017 och 2020 för att vidare, tillsammans med enkätundersökningen och intervjuerna, få svar på vilka problem som är mest förekommande på biblioteket idag. Förhoppningen är att enkätundersökningen, intervjuerna, statistiken och studiens teori- och litteraturunderlag ska ge svar på hur brottsprevention genom urban design kan användas som referens för att förbättra tryggheten på Högdalens bibliotek. Studien är avgränsad och innefattar inte någon jämförelse mellan Högdalens bibliotek och andra bibliotek i avseende på trygghetsupplevelsen. Studiens resultat visar att besökare och personal har en positiv bild av trygghetsupplevelsen på Högdalens bibliotek. Majoriteten av enkätrespondenterna (83,7 %) har inte upplevt någon situation som frambringat känslan av otrygghet, medan personalen i stället menar att händelser som upplevts besvärande har ökat deras kunskaper och erfarenheter om hur sådana situationer kan hanteras, samt vidare ökat deras motivation att sträva efter en trygg miljö för alla biblioteks- besökare. Trots att ovannämnda resultat visar en positiv trygghetsupplevelse på Högdalens bibliotek finns det ett mindre antal besökare (16,3 %) som upplever, eller har upplevt, känslan av otrygghet i bibliotekets lokaler. Dessa otrygghetsupplevelser grundar sig på fall kopplat till ordningsstörningar, trakasserier, narkotika eller egendomsbrott, men också problem med hinder, orienteringsmöjligheter och siktlinjer. Personalen belyser också att vissa besvärande situationer – förknippat med exempelvis ungdomsgrupper och missbrukare – har bidragit med ökad stress och en känsla av obehag, vilket fortsättningsvis påverkat deras välbefinnande på arbetsplatsen. Det är dock viktigt att komma ihåg att alla människor upplever trygghet på olika sätt, och att en fullständig eliminering av otrygghet således kan vara svårt att uppnå – men det är trots detta betydelsefullt att i största möjliga grad försöka förebygga de risker som finns

Safety in a public library : the perspective of visitors and staff

Purpose – In this study, the authors report visitors’ and personnel’s safety experiences and concerns in orderto understand the safety conditions of a library.Design/methodology/approach – The analysis is based on answers from a small sample survey of libraryvisitors, interviews with the personnel and incidents recorded in a library in Stockholm the capital of Sweden.Findings – Dealing with visitors under influence of drugs/alcohol or feeling intimidated by groups of youngindividuals are examples of situations in which the staff feel most unsafe. Visitors declare witnessing problemsof public disturbance and disorderly conduct, fights and other types of aggression. Although the vast majorityof visitors declare feeling safe in the library, their perceptions vary according to the library’s environment andtheir individual characteristics, including their previous victimization.Practical implications – The study is novel because it indicates the importance of the environment to ensurethe safety conditions of the library for both visitors and staff. Finally, research on safety in libraries is oftenfrom North America and Western European contexts, while this study contributes to the internationalliterature by illustrating libraries in a Nordic European context.Social implications – The study indicates that more social control, both formal and informal, is at the top ofthe list of recommendations for visitors. Among personnel, recommendations include the need for cooperationwith other local actors to solve problems in surrounding areas as well as better education for librarians indealing with the current safety challenges of libraries as multifunctional public facilities.Originality/value – Combine QC 20230711</p

Crime at micro-places in public libraries

Public libraries are multifunctional places where visitors come to borrow books, usecomputers and socialise—all these activities impose a diverse set of safety demandson those responsible for these facilities. Drawing from environmental criminologyand CPTED principles, this study proposes and tests a conceptual model to investigate the spatiotemporal nature of crime and other safety-related incidents in publiclibraries. Incidents recorded by personnel from 2017 to 2020 from two public libraries in Stockholm, Sweden are mapped using a three-dimensional model in CAD andcompared with notes from feldwork inspections and interviews with library personnel. Findings show that staf feel safe in the library, but mention unsafe situationsthat they avoid by taking precautionary measures. In addition, public disturbances,aggression, followed by crimes against property and vandalism vary both temporallyand across diferent types of library environments. The design and layout of public libraries play a role in the libraries’ safety conditions (e.g. territoriality, surveillance opportunities), but some places are more challenging than others because ofthe activities they attract (e.g. entrances). The study concludes by critically assessing the proposed methodology and making suggestions to improve safety in publiclibraries and advance the role of place managers in multifunctional places.QC 20230802</p