HELA STADEN - En kvalitativ studie om hur Göteborgs stad försöker motverka segregationen.

Syftet med studien var att genom en kvalitativ ansats undersöka hur Göteborgs stad arbetar för att minska boendesegregationen i staden. Vi undersökte två områden, Hammarkullen och Frihamnen, som på två olika sätt försöker motverka segregationen och skapa social blandning. Vi intervjuade sex personer som arbetar för områdenas utveckling och övergripande med segregationsfrågor i staden. Vi använde oss av en teoretisk referensram bestående av begreppen makt, etnicitet och diskriminering, social exkludering, klass och kapital, gentrifiering, grannskapseffekter och stigberoende. Studien visade på hur staden försöker motverka segregation genom att bygga blandade upplåtelseformer och i Frihamnen även ha olika hyresnivåer för olika inkomstgrupper. Det fanns en större vilja till nytänkande i segregationsfrågor i den centrala staden än i utsatta områden. Resultaten indikerade även på att det krävs fler insatser än nybyggnation för att bryta utanförskapet i staden. I båda områdena fanns en risk för undanträngning av de med lägst inkomst. Medelklassens perspektiv visade sig vara det centrala för planering av nya bostäder. För att motverka segregationen krävs att politiken tar ett större ansvar och ställer krav på marknaden

Den kommunikativa aspekten av förskolans dagliga rutiner : En komparativ studie om barns kommunikation och socialisation under måltiden, samlingen och den fria leken

Studiens syfte har varit att undersöka hur de yngsta barnen på förskolan kommunicerar och socialiserar med varandra och pedagogerna. Genom videoobservationer har vi studerat barnens kommunikation under de vardagliga rutinerna måltiden, samlingen och den fria leken. Resultatet visar att dessa situationer är ypperliga tillfällen att utmana och utveckla barnens kommunikativa och sociala förmågor. Måltiden och samlingen erbjuder olika möjligheter till samtal där pedagogerna avgör vilka strategier som bör tillämpas för att upprätthålla kommunikationen. Den fria leken präglas av barnens intresse för stunden, därmed avgör barnen vilken typ av kommunikationsform de väljer att tillämpa. I de olika observationerna kunde vi urskilja kommunikation i form av kroppsspråk, gester, tal och tecken som stöd.