Cerebral haemodynamic changes during propofol-remifentanil or sevoflurane anaesthesia: transcranial Doppler study under bispectral index monitoring.

INTRODUCTION: Transcranial Doppler (TCD) can detect the cerebral circulation arrest (CCA) in brain death. TCD is highly specific, but less sensitive because of false-negatives accounting for up to 10%. The aim of the study was to explore the diagnostic accuracy of TCD and to determine whether it can be augmented by strategies such as the insonation of the extracranial internal carotid artery (ICA) and sequential examinations. METHODS: Data of 184 patients, who met clinical criteria of brain death, observed from 1998 through 2006, were retrospectively reviewed. The study of cerebral arteries was performed through the transtemporal approach, suboccipital insonation of the vertebro-basilar system, transorbital insonation of the ICA and ophthalmic artery, and transcervical insonation of the extracranial ICA. Repeated exams were performed in cases of persistent diastolic flow. RESULTS: The specificity of the testing was 100%, no false-positive cases were recorded. The sensitivity of conventional TCD examination was 82.1%. The insonation of the extracranial ICA increased sensitivity to 88% allowing the detection of CCA in those patients lacking temporal windows; serial examinations further increased sensitivity to 95.6%. CONCLUSIONS: The addition of insonation of the cervical ICA and of the siphon increased sensitivity of TCD. Nevertheless, a CCA flow patterns may appear later on those segments. Serial examinations, may be needed in those cases

Clustering von deutschen Ortsnamen

Diese Studie untersucht Gruppen von Ortsnamen in Deutschland (in den Postleitregionen) nach vorhandenen Ähnlichkeiten. Als Messgröße wird ein Häufigkeitsvektor von Trigrammen in jeder Gruppe herangezogen. Mit der Anwendung des Average Linkage-Algorithmus auf die Messgröße werden Cluster aus räumlich zusammenhängenden Gebieten gebildet, obwohl das Verfahren keine Kenntnis über die Lage der Cluster zueinander besitzt. In den Clustern werden die zehn häufigsten n-Gramme ermittelt, um charakteristische Wortpartikel darzustellen. Die von den Clustern umschriebenen Gebiete lassen sich zwanglos durch historische oder linguistische Entwicklungen erklären. Das hier verwendete Verfahren setzt jedoch kein linguistisches, geographisches oder historisches Wissen voraus, ermöglicht aber die Gruppierung von Namen in eindeutiger Weise unter Berücksichtigung einer Vielzahl von Wortpartikeln in einem Schritt. Die Vorgehensweise ohne Vorwissen unterscheidet diese Studie von den meisten bisher angewendeten Untersuchungen

Tallinn. Toomkirik. Horni hauamonumendi pealtvaade

Tekst negatiivi ümbrikul: Tallinn. Toomkirik. Hauakivi. Tempel: Kabinet

Tallinn. Toomkirik. Horni hauamonumendi sarkofaagi pealtvaade

Tekst negatiivi ümbrikul: Tallinn. Toomkirik. Hauamon. Tempel: Kabinet

Tallinn. Toomkirik. Pontus de la Gardie hauamonument

Tekst negatiivi ümbrikul: Tallinn, Rootsi kirik (maha tõmmatud) Toomkirik. De la Gardie (lisatud: epitaaf)

Tallinn. Toomkirik. Raiddetail vappidega

Tekst negatiivi ümbrikul: Tallinn. Toomkirik. Tempel: Kabinet

Tallinn. Toomkirik. Admiral Greigh' hauamonumendi eestvaade

Tekst negatiivi ümbrikul: Tallinn. Toomkirik. Admiral Greighi monumen

Värdering av utsläppsrätter - En undersökning av samband mellan värderingsval och företagsfaktorer för svenska företag år 2016

Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska företag som tilldelats utsläppsrätter år 2016 värderat dessa till anskaffningsvärde eller verkligt värde. Studien undersöker även samband mellan valet av värderingsmetod och företagsfaktorer. Metod: Det systematiska tillvägagångssättet bygger på en statistisk dataanalys av statistik från Naturvårdsverket och information från företags årsredovisningar. Företagens val av värderingsmetod jämförs med tio företagsfaktorer för att testa om det finns något samband mellan värderingsmetod och företagsegenskaper. De statistiska sambanden undersöks genom regressionsanalys med ett konfidensintervall på 95%. Teoretiska perspektiv: Arbetets teoretiska bas utgår från institutionell teori, legitimitetsteori samt positiv redovisningsteori. Dessa teorier har använts som verktyg för att kunna förstå och förklara varför företag valt en specifik värderingsmetod och vilka samband som varit kopplade till de olika metoderna. Empiri: De studerade företagen var svenska industriföretag som haft ett överskott av fritt tilldelade utsläppsrätter år 2016. Totalt studerades 173 företag och av dessa angav 111 vilken värderingsmetod som användes i redovisningen. Resultat: Fördelningen mellan värderingsmetoderna för fritt tilldelade utsläppsrätter visade sig vara 50,5% för värdering till anskaffningsvärde och 49,5% för verkligt värde. Skillnaden var dock inte statistiskt säkerställd. Studiens resultat visade tendenser till samband mellan val av värderingsmetod och undersökta företagsfaktorer, dock var även dessa insignifikanta.Purpose: The purpose of this study is to examine if Swedish companies that received emission allowances during 2016 valued these at cost value or fair value. The study also examines the relation between valuation method and company characteristics. Methodology: The methodology is based on a data collection of companies provided with free emission allowances presented by the Swedish Environmental Protection Agency. The valuation method chosen by the companies is compared with ten company factors in order to examine any relation between valuation method and company characteristics. The search for connections is made statistically through a regression analysis at a 95% confidence level. Theoretical perspectives: The theoretical perspective of this study is based on institutional theory, legitimacy theory and positive accounting theory. These theories were used as a tool to understand and explain the relation between the choice of valuation and the company characteristics. Empirical foundation: The examined companies were Swedish industrial companies with a surplus of freely allocated emission allowances during 2016. In total, 173 companies were analysed of which 111 stated the used valuation method in their financial statements. Conclusions: Out of 111 companies 50,5% used valuation at cost and 49,5% used valuation at fair value. Neither the difference between valuation choice, nor the observed relations between valuation method and company characteristics showed any statistical significance