<scp>ReSurveyEurope</scp>: A database of resurveyed vegetation plots in Europe

AbstractAimsWe introduce ReSurveyEurope — a new data source of resurveyed vegetation plots in Europe, compiled by a collaborative network of vegetation scientists. We describe the scope of this initiative, provide an overview of currently available data, governance, data contribution rules, and accessibility. In addition, we outline further steps, including potential research questions.ResultsReSurveyEurope includes resurveyed vegetation plots from all habitats. Version 1.0 of ReSurveyEurope contains 283,135 observations (i.e., individual surveys of each plot) from 79,190 plots sampled in 449 independent resurvey projects. Of these, 62,139 (78%) are permanent plots, that is, marked in situ, or located with GPS, which allow for high spatial accuracy in resurvey. The remaining 17,051 (22%) plots are from studies in which plots from the initial survey could not be exactly relocated. Four data sets, which together account for 28,470 (36%) plots, provide only presence/absence information on plant species, while the remaining 50,720 (64%) plots contain abundance information (e.g., percentage cover or cover–abundance classes such as variants of the Braun‐Blanquet scale). The oldest plots were sampled in 1911 in the Swiss Alps, while most plots were sampled between 1950 and 2020.ConclusionsReSurveyEurope is a new resource to address a wide range of research questions on fine‐scale changes in European vegetation. The initiative is devoted to an inclusive and transparent governance and data usage approach, based on slightly adapted rules of the well‐established European Vegetation Archive (EVA). ReSurveyEurope data are ready for use, and proposals for analyses of the data set can be submitted at any time to the coordinators. Still, further data contributions are highly welcome.</jats:sec

Fjälltoppar i ett frörändrat klimat : Återinventering nio år efter starten av GLORIA-området Jämtland

För att följa utvecklingen av växter på fjälltoppar anslöt sig miljöövervakningen vidLänsstyrelsen Jämtlands län till det internationella nätverket GLORIA (GLobal ObservationResearch Initiative In Alpine environments) för att på ett enhetligt arbetssätt följautvecklingen av vegetationen i alpina miljöer.Etableringen sker genom att välja ut fyra toppar från trädgränsen upp till den högsta toppeninom ett begränsat område. Vegetationen inventeras noggrant med standardiserademetoder avseende förkommande kärlväxter. Resultatet kommer att kunna användas iinternationellt och i regionalt perspektiv. Den första inventeringen skedde 2010 och undersommaren 2019 genomfördes en uppföljning. Resultaten tyder på förändringar och att flerarter etablerat sig på högre höjder

Övervakning av fjällvegetation på Hundshögen : Förändringar mellan åren 2007 och 2012

Studiens syfte var att studera vegetationens utveckling i höjdgradienter ovanför subalpin zon på Hundshögen (1 372 meter över havet) i Jämtland, för att se eventuella klimatrelaterade effekter på floran. Från fjällets topp utplacerades 49 provytor fördelade i fem transekter i ett stjärnsystem med 250 meters mellanrum mellan provytorna. De permanent markerade provytorna inventerades vid två tillfällen med fem års mellanrum (2007 och 2012). Fältskiktets totala täckningsgrad skilde sig obetydligt mellan åren, men förändringar hade skett i några av dess komponenter. Graminidernas täckning visade en tydligt minskande trend mellan åren, till skillnad från ljungväxterna, framförallt kråkbär, och dvärgvide som ökade sin täckning. Förändringarna kan i första hand relateras till en mycket omfattande sorktopp under åren 2010–2011. I bottenskiktet ökade andelen förna/humus mellan åren, medan mossor och busklavar minskade något, framförallt beroende på en överlagring av förna. I buskskiktet har dvärgbjörk och enbuskar spritt sig till nya ytor under femårsperioden, i synnerhet för dvärgbjörk har spridningen skett i dess övre utbredningsområde. För träden (glasbjörk och tall) har det skett en markant nyetablering av plantor i höga lägen. Plantor av glasbjörk hittades 2012 på drygt 300 meter högre höjd än 2007, tall saknades helt i provytorna 2007. Den biologiska mångfalden har ökat, fler arter har tillkommit, än de som försvunnit under perioden. Flera av de befintliga arterna 2007 har spridit sig till nya provytor 2012. Några arter visar en negativ trend till exempel lopplummer och axfryle. Framförallt förändringar i busk- och trädskikt, samt förändringar i biologisk mångfald, bör kunna relateras till de pågående klimatförändringarna som leder till en förlängd växtsäsong

Klimatövervakning på Åreskutan : En jämförande studie av vegetationens sammansättning vid två inventeringstillfällen med fem års intervall (2006 och 2011). FjällNILS-projektet (Vegetation)

Åreskutans vegetation ovanför subalpin zon har inom samma provytor studerats vid två tillfällen med 5 års mellanrum (2006 och 2011) med hjälp av en inventeringsmetodik som är hämtad och utvecklad från NILS‐projektet. En jämförelse mellan åren visar att fältskiktets täckning totalt sett minskade något framförallt beroende på ett omfattande sorkbete 2011. Gräsväxterna minskade i fem av de sex undersökta transekterna, medan en svag ökning skedde i en transekt (C). Sorkbetets betydelse för nedgången 2011 visas av en kraftig ökning av förna detta år. På provytor med karg vegetation, som visar få eller inga tecken på sorkbete, har istället gräs‐ och ljungväxter ökat mellan åren. Genomgående för alla transekter är en tydlig ökning av dvärgviden. Denna ökning blir speciellt tydlig i provytor ovanför 1100 meter över havet. Fältskiktets täckning minskade generellt mellan åren i ytor under 1100 meter, men ökade ovanför denna nivå. I bottenskiktet minskade andelen övriga mossor, speciellt på låg höjd, troligen som en följd av att mossorna överlagrats av förna från sorkbetade växter. På karga ytor med svagt utvecklat fältskikt, och därmed lite påverkat av sorkbete, har mossorna istället ökat sin täckning mellan åren. Busklavarna minskade tydligt i alla transekter och speciellt i provytor under 1250 meter över havet. Antalet provytor med trädförekomst ökade med två ytor (4%) mellan åren. Gran tillkom i en yta 2011 jämfört med 2006, medan glasbjörk försvann från en yta under samma period. Totalt sett hittades fler kärlväxtarter 2011 än 2006 i alla transekter (lika antal i en transekt) och i alla höjdintervall. Den vanligaste arten 2006 var kråkbär, medan styvstarr var vanligast 2011. Vid bearbetningen av data från de båda åren har det framgått hur svårt det är för inventeraren att hålla samma bedömningsnivå för täckningsgrad vid olika inventeringstillfällen separerade i tid. Detta medför svårigheter att utvärdera eventuella skillnader mellan olika år. I rapportern föreslås att täckningsgradsbedömningar utesluts för fält‐ och bottenskikt i de större, och därmed mer svårbedömda provytorna (10m‐ytorna), vid framtida inventeringar. Istället föreslås att antalet småytor utökas eftersom dessa är mer lättbedömda och där det också kommer att finnas ett bra bildmaterial som gör det möjligt att verifiera täckningsgradsbedömningar bakåt i tiden, åtminstone gäller detta för fältskiktet

HBV-modellen och flödesprognoser

Olika uppdateringsmetoder för HBV-modellen har utvecklats och jämförts. Metoderna har utvärderats i simuleringsexperiment där modellkörningar med observerade data användes som meteorologisk prognos. De olika uppdateringsmetoder som testats är dels autoregressiva, dvs de bygger på en korrektion av uppmätt fel före prognosens början, dels sådana som bygger på en uppdatering av indata dvs nederbörd och temperatur och slutligen sådana där modellens tillståndsvariabler uppdateras. Resultaten visar att alla metoderna medför en förbättrad avrinningsprognos. Ingen av metoderna kan dock sägas vara den bästa vid alla tillfällen. AR-metoden gav bäst resultat vid högsta flöden, t ex i samband med snösmältning, medan uppdatering av modellens tillstånd gav något bättre resultat vid regnflöden. Om en modell skall användas för prognoser i samband med höga flöden är det viktigt att man redan vid kalibreringen tar hänsyn till detta och kalibrerar med hänsyn till just toppflöden, som annars systematiskt kommer att underskattas. Effekten av en uppdatering avklingar jämförelsevis snabbt. Vid långtidsprognoser är det troligt att en kombination av nu testade metoder och uppdatering av t ex snömagasin och de faktorer som speciellt påverkar snösmältningen, dvs. temperatur och kanske t o m modellens graddagfaktor, skulle ge en bättre prognos

Kostmann disease and other forms of severe congenital neutropenia

Congenital neutropenia with autosomal recessive inheritance was first described by the Swedish paediatrician Rolf Kostmann who coined the term ‘infantile genetic agranulocytosis’. The condition is now commonly referred to as Kostmann disease. These patients display a maturation arrest of the myelopoiesis in the bone marrow and reduced neutrophil numbers and suffer from recurrent, often life-threatening infections. The molecular mechanism underlying congenital neutropenia has been intensively investigated, and mutations in genes that impinge on programmed cell death have been identified. The present review provides an overview of these studies