Lokala fördelar av minskade klimatutsläpp?

A growing research field shows that climate mitigation measures can entail numerous co-benefits for other policy areas, including improved air quality, enhanced energy security and reduced maintenance costs. One possible strategy for enhancing climate action can be to emphasize these co-benefits. However, research has shown that co-benefits are seldom included when climate mitigation measures are formulated and implemented. This study aimed to investigate how co-benefits of climate mitigation measures are emphasized in Swedish municipalities, and what barriers and possibilities such strategy can entail. A content analysis of climate strategic documents and energy plans of 13 municipalities was performed. Interviews with officers from eight of these municipalities was further carried out. The result showed that co-benefits are recognized and emphasized by municipalities, but to various degree. Both economic, social and environmental co-benefits have been recognized. Larger municipalities tend to emphasize a larger number of different co-benefits in their strategic documents than smaller ones. In communication with politicians, inhabitants and businesses regarding climate mitigation measures, municipal officers raise the issue of co-benefits. The officers emphasized that the communication can advantageously be formulated differently, depending on the target group. Co-benefits are most commonly described qualitatively. Quantifications could enhance the impact of the co-benefits, especially when emphasized for politicians, but such analyses can be too complex for municipal officers to perform. Furthermore, analysing and communicating co-benefits can be time consuming, and more knowledge might be needed. Despite these barriers, emphasizing co-benefits can make mitigation measures more attractive for politicians and other actors. In conclusion, making the co-benefits more visible seems to be one possibly effective approach to enhance climate action in municipalities.Kommunernas uppdrag är omfattande, samtidigt som många kommuner har det tufft ekonomiskt. Skolor ska drivas, vård och omsorg skötas, avfall hämtas och gator asfalteras, och mycket mer därtill. Att klimatfrågan kan hamna längre ner på dagordningen är därför föga förvånande. Samtidigt kan, och behöver, en del av växthusgasutsläppen hanteras på just lokal nivå. En strategi för att öka klimatfrågans genomslagskraft är att uppmärksamma de positiva effekter som sådana satsningar även kan få på andra områden. När vi till exempel åker mindre bil minskar inte bara klimatutsläppen utan luftkvaliteten blir också bättre, vilket är bra för både folkhälsa och miljö. En kommun som arbetar med klimatfrågan kan också locka till sig företag och invånare, och genom att till exempel minska sin energiförbrukning kan kostnaderna minska på köpet. I den här uppsatsen har jag undersökt hur kommuner uppmärksammar sådana positiva effekter, och vilka möjligheter och hinder det kan föra med sig. För att ta reda på detta har jag analyserat klimatstrategier och energiplaner och intervjuat tjänstepersoner. Det visade sig att kommuner i flera sammanhang väljer att kommunicera och lyfta dessa positiva sidoeffekter. Dock tar det tid och kräver resurser, och mer kunskap kan behövas. I intervjuerna framkom att klimatarbetet med fördel kan anpassas efter den målgrupp det riktar sig till. I kampanjer där invånare uppmuntras att välja gång och cykel framför bilen kan det till exempel vara bättre att fokusera på de positiva hälsoeffekterna som detta kan ge, snarare än de minskade utsläppen. För företag är det dessutom viktigt att de ekonomiska fördelarna av klimatengagemang lyfts fram; klimatsmarta företag kan locka kunder och ge konkurrensfördelar. Och för att få politikerna att säga ”ja, det här vill vi göra!” kan det vara en god idé att visa att klimatarbetet kan ge fler positiva effekter, gärna i form av sparade kronor och ören. Klimatarbetet kan alltså ge mer än bara minskade växthusgasutsläpp, och genom att uppmärksamma det kan man få med fler på tåget

Regulating Disinformation Under EU Law : The EU’s Competences and Member States Capacities to Increase the Response to Disinformation

The intentional spread of incorrect information, ‘disinformation’ has increased rapidly in the past couple of years. Bringing with it serious threats to aspects of modern society that constitute central parts of the European Union’s values, thus requiring protection in line with the core aims and duties under EU law. Despite this, the phenomenon of disinformation has not been the focus of regulation until recently, and any attempts to further the regulation of disinformation risks limiting the fundamental right to freedom of expression and information. This right is embedded in Article 11 of the Charter of the Fundamental Rights of the European Union (the Charter) and entails protection so fierce that it sets constraints for what actions the European Union (EU) and Member States may take to regulate any expression and information. In light of this information, the study aims to evaluate the current legal response to disinformation under EU law by assessing possible parallels with hate speech and examining possibilities for the EU and Member States to increase their response to disinformation. This aim is pursued through the use of the legal dogmatic method when investigating the sources and by juxtaposing disinformation with hate speech, which is more firmly regulated. The latter is assessed to determine whether the fiercer regulation of hate speech could arguably be a requirement for disinformation as well. The study offers a deeper understanding of the competencies and capacities within the complex and multilayered EU system and on these grounds then discusses the sufficiency of the current response to disinformation and if there are possibilities to enhance it. Through this assessment, disinformation is found homogenous to hate speech, and possibilities for the EU and Member States to enhance the regulation of disinformation are detected. The study therefore concludes that the current response to disinformation is insufficient in contrast with the response to disinformation and in line with the aims and duties to protect under EU law

Hållbar utveckling i gymnasieskolan - En intervjustudie med lärare om hur de arbetar med ämnet idag, och hur de önskar arbeta framöver

There are many measures that need to be taken in order to ensure a development that is sustainable. One of them is to educate for a sustainable development and increase the scientific literacy among students. This can create the requisites that are needed in order for students to become active citizens, who make informed decisions that promote a sustainable development in their everyday life. According to steering documents for the upper secondary school in Sweden, sustainable development needs to be integrated in the education. The aim of this study was to investigate how teachers in the upper secondary school interpret the concept of sustainable development, how they integrate it in their content teaching today, and how they want to do it in the future. Further, the study explored what educational material could support their work. In this study, semi-structured qualitative interviews with seven upper secondary school teachers in the subjects of natural and social science were carried out. This study shows that the interviewed teachers interpret sustainable development as a development where economic, ecologic and social sustainability depend on each other. Which of these dimensions that were given the biggest focus in the education were reflected by the teachers’ subjects. However, all teachers argued that all three dimensions were represented in their teaching. In the future, the teachers want to carry out more trans disciplinary collaborations, and integrate more practical elements in their teaching. Furthermore, it seems to be important that the complexity of issues related to sustainable development is shown, and that students are given a holistic understanding. The teachers requested an educational material that is flexible and easy to engage in their education, with clear linkage to the steering documents.En hållbar utveckling börjar i skolan Att vi idag står inför stora utmaningar i världen har knappast gått någon förbi. Problem som klimatförändringar, krig och fattigdom är vanligt förekommande ämnen i nyhetsflödet, och dagens utveckling är långt ifrån hållbar. Men vad kan man då göra för att vända den negativa trenden? Ett sätt är att börja i skolan. I princip all gymnasieundervisning ska genomsyras av hållbar utveckling. Det framgår av både läroplanen och ämnesplanerna för bland annat naturkunskap och samhällskunskap. Men hur gör man då det på ett bra sätt? Genom att intervjua gymnasielärare har jag undersökt hur de arbetar med hållbar utveckling i skolan idag, och hur de skulle vilja arbeta framöver. Om man ska kunna undervisa om hållbar utveckling är det viktigt att förstå vad en sådan utveckling faktiskt innebär. Många av lärarna i min studie ansåg att det handlar om hushållning av resurser, och att det ansågs finnas tre ben som en hållbar utveckling står på – ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Lärarna sa sig undervisa om hållbar utveckling genom att koppla det till sina respektive ämnen – i samhällskunskapen handlade det om till exempel ekonomi och politik, och i naturkunskapen om sådant som miljö och energi. Föga förvånande, kan man ju tycka. Samtidigt menade lärarna att de skulle vilja arbeta mer för att ge elever den helhetsbild som behövs, och då kan fler ämnesövergripande samarbeten behövas, där fler perspektiv fångas in. Samhällskunskapslärare och naturkunskapslärare skulle till exempel kunna utforma ett skolprojekt ihop. Att ta undervisningen från teori i skolbänken till att göra något praktiskt, är också något som lärarna skulle vilja. Många lärare sa dock att de har svårt att hinna med allt, och kan deras arbete underlättas hade undervisningen kunnat förbättras. Att kunna lyfta in ett färdigt material i sin undervisning hade enligt flera lärare varit till hjälp. Det hade kanske kunnat vara en kort film att inleda lektionen med, eller förslag på uppgifter som eleverna kan lösa. Framtidsfokuserade diskussionsfrågor, exempel kopplade till närmiljön och material för ämnesövergripande samarbeten var förslag som lärarna tog upp. Allra bäst hade varit ett material med tydlig koppling till ämnesplanerna. Komplexa frågor har ofta komplexa svar, och det är en av svårigheterna i undervisningen om hållbar utveckling. När det inte räcker med att lära ut att ”såhär är det, och det här är den enda lösningen”, kan lärarna istället behöva ge elever verktyg att själva bilda sig en uppfattning om vad som är rätt och fel. Sedan kan eleverna då ta välgrundade beslut i sin vardag – sådana som är gynnsamma för vår miljö, vårt samhälle och vår ekonomi. Därför börjar en hållbar utveckling i skolan

"Vaccin, vaccin, vaccin" : En intervjustudie om valet att inte vaccinera sig mot Covid-19, dess skäl och konsekvenser.

Att vaccinera sig mot Covid-19 viruset har ansetts vara en global förutsättning för att kunna utplåna pandemin. Världen över har det skett påtryckningar att man ska vaccinera sig och till allra största del har vaccinet uppfattats som bra och människor har därför gått och vaccinerat sig. Men det har även förekommit att människor har tackat nej till vaccinet och i den här studien kommer vi att fokusera på dessa individer. En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att besvara våra frågeställningar där vi vill veta orsaken till varför man väljer att inte ta vaccinet mot Covid-19, och även vilka konsekvenser det här valet haft för dessa personer. Analyserna har genomförts mot bakgrund av tidigare forskning inom områdena vaccinmotstånd och effekter av normbrytande beteende, samt mot bakgrund av teorier gällande bland annat hur konspirationsteorier framkommer och konsekvenser av stigmatisering. Analyserna visar att en brist på tillit till stat och myndigheter är det främsta skälet till vaccinmotstånd, och även att de människor som har valt att inte ta Covid-19 vaccinet har blivit stigmatiserade (med tillhörande konsekvenser). Vi anser att vår undersökning bidrar med kunskap om sambandet mellan vaccinmotstånd - brist på tillit till stat och myndigheter och konspirationsteorier, samt att upplysa om de konsekvenser som det valet har medfört

Gender and age differences in the relationship between public self-consciousness and social anxiety

Syftet med den här undersökningen är att ta reda om det finns ett samband i relationen mellan social ångest och publik självmedvetenhet och hur denna relation skiljer sig mellan ålder samt kön. Med hjälp av vår enkät som innehöll två mätinstrument som dels mäter social ångest; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998), och som mäter självmedvetenhet; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), fick vi 319 deltagare där 232 var kvinnor, 94 var män och 2 var icke-binära. Det vi kunde se var att det fanns en relation mellan social ångest och publik självmedvetenhet, och även att yngre åldrar (18–30) kan förutse publik självmedvetenhet tillsammans med social ångest. Det är även tydligt att kvinnor rapporterar mer social ångest än män, men enligt analyserna finns det ingen skillnad mellan kvinnor och män i rapporterad publik självmedvetenhet. Med hjälp av våra analyser hoppas vi väcka större intresse för sambandet mellan publik självmedvetenhet och social ångest, och hur det skiljer sig mellan olika åldrar och kön.    The purpose of this study is to find out whether there is a connection between public self-consciousness and social anxiety, and how this connection differs in different ages and between the sexes. By our questionnaire using two measures that 1; measures social anxiety; Social Interaction Anxiety Scale (Mattick & Clarke, 1998) and 2; measures self-consciousness; Self-Consciousness Scale (Scheier & Carver, 2013), we got 319 participants of which 232 were women, 94 were men and 2 were non-binary. What we could see from the research was that there is a relationship between social anxiety and public self-consciousness, and that younger adults (18-30) can predict public self-consciousness along with social anxiety. It is also clear that women report higher levels of social anxiety, but according to the research there is no difference between women and men in reported public self-consciousness. With the help of our research, we hopefully contribute to answering the question of why these feelings arise in people, or arouse interest in the relationship between social anxiety and public self- consciousness and how it differs between different ages and sexes.

"Vaccin, vaccin, vaccin" : En intervjustudie om valet att inte vaccinera sig mot Covid-19, dess skäl och konsekvenser.

Att vaccinera sig mot Covid-19 viruset har ansetts vara en global förutsättning för att kunna utplåna pandemin. Världen över har det skett påtryckningar att man ska vaccinera sig och till allra största del har vaccinet uppfattats som bra och människor har därför gått och vaccinerat sig. Men det har även förekommit att människor har tackat nej till vaccinet och i den här studien kommer vi att fokusera på dessa individer. En kvalitativ intervjustudie har genomförts för att besvara våra frågeställningar där vi vill veta orsaken till varför man väljer att inte ta vaccinet mot Covid-19, och även vilka konsekvenser det här valet haft för dessa personer. Analyserna har genomförts mot bakgrund av tidigare forskning inom områdena vaccinmotstånd och effekter av normbrytande beteende, samt mot bakgrund av teorier gällande bland annat hur konspirationsteorier framkommer och konsekvenser av stigmatisering. Analyserna visar att en brist på tillit till stat och myndigheter är det främsta skälet till vaccinmotstånd, och även att de människor som har valt att inte ta Covid-19 vaccinet har blivit stigmatiserade (med tillhörande konsekvenser). Vi anser att vår undersökning bidrar med kunskap om sambandet mellan vaccinmotstånd - brist på tillit till stat och myndigheter och konspirationsteorier, samt att upplysa om de konsekvenser som det valet har medfört