Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält

The book deals with the rise of the professional medical field in Sweden during Middle Ages to 1990s with special focus on the professions which have been active in the field, doctors, nurses and biomedical analysts (previous laboratory assistants). Often books about professions focus on one profession or one important institution but there are none covering the wider professional medical field over time.;The analysis of the professional field departs from acknowledging the social processes which are profound in the development of professional knowledge, power and social order. Why has the medical profession such high status? How come that certain professions have powers over others? What kind of professional knowledge does the medical science contribute with? These are some of the questions this book is aiming to answer, using theory from the tradition of sociology of professions. ;The book gives an overview of the development of the Swedish state and the healthcare system in particular. In addition, it analyses how early organizational traditions, social mobilization and the creation of a common cognitive base both stimulate and limit opportunities for occupations and their professionalization within the field. It contributes to a deepened knowledge about professions which extends the everyday meaning of an occupation. Potential readers are researchers within sociology of professions, university students and professionals within the medical field who have interest in professions and power structures

Uppkomsten av ett professionellt medicinskt fält

"To analyze the emergence of a professional field means to understand the social processes that take place in the formation of professions in society such as. knowledge, power and social order. Why does the medical profession have such a high status? How come some professions have power over others? What does medical science contribute to professional knowledge? These are some of the questions that this book seeks to answer through a professional sociological analysis. The book is about the growth and professionalization of the Swedish medical field from the Middle Ages to the 1990s, with a focus on three of its professions that have been active there, namely doctors, nurses and biomedical analysts (former laboratory assistants). Books about professions often focus on a profession or an important institution, but there is no book that describes the larger social professional medical field over time. By becoming aware of the field-specific change and development processes and their inertia, one understands that change is very slow and that there are many parameters that must work in the same direction for a real change to take place and be noticed. Other important insights are that the professions themselves are not so strong and dynamic, but that they are dependent on opportunities being opened and closed by external forces, in many cases without their intervention. The book sheds light on how to understand the world around you in a new way, with a critical holistic perspective and with terminology that can help to put into words what is experienced.

The glow and shadows of the Medicine : Doxa and symbolic power in the area of services to young children with disabilities 1960―1980

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format

Familjebakgrund avgör strategi för högre studier : Det sociala rummet av utbildningsstrategier

Mål Ett övergripande mål för projektet ”Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar. Högskolestuderandes ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977 – 2007” har varit att undersöka mönster i högskolestuderandes studievägar. Fokus har varit på ett antal yrkesprogram och de studenter som ändrar inriktning eller avbryter sina högskolestudier i förtid. Ett viktigt område att undersöka har varit studiemönstrens karaktär och frekvens, dvs. hur vanligt det är med olika typer av kursändringar och avhopp inom olika yrkesutbildningar samt hur dessa kan relateras till studenter med olika bakgrund eller andra strukturella faktorer. I tre delstudier har projektets mål brutits ned till följande delmål: 1) att få kunskap om antagningsmönster, effektivitet och genomströmning inom ett knippe svenska yrkesprogram samt hur dessa mönster kan relateras till studenters sociala, ekonomiska och kulturella resurser; 2) att få kunskap om såväl riskfaktorer som skyddande faktorer avseende studieavbrott inom lärarutbildning samt om studenters perspektiv på att vara eftersläntrare och slutligen 3) att kritiskt undersöka hur statistik om avhopp och genomströmning är uppbyggd och om vad som händer med den vetenskapliga kunskapsproduktionen inom forskningsområdet kring genomströmning och avhopp inom högre utbildning när forskare använder internationell statistik som skapats i uppföljningssyfte för europeisk politik. I denna rapport fokuseras resultat från den första delstudien. Resultat i korthet • Högskolestudenters studiemönster skiljer sig åt i intensitet, effektivitet och genomförande. Två huvudtyper har identifierats: ett sammanhållet intensivt studiemönster respektive ett utspritt extensivt studiemönster. Till dessa mönster hör två ytterligare dimensioner rörande hög och låg effektivitet samt grad av examensbenägenhet. • Studiemönstren var främst beroende av; typ av utbildningsprogram och lärosäte samt av föräldrars socioekonomiska status och utbildningsnivå. Andra viktiga faktorer var kön, gymnasiebetyg, deltagande i studier på Komvux, inkomst, studenters och föräldrars födelseland samt föräldrars yrkessektor. • Studenter vars föräldrar har låg utbildningsnivå börjar högskolestudier senare, har ofta egen familj och läser sin utbildning koncentrerat inom ett utbildningsområde utan pauser – ett så kallat sammanhållet intensivt studiemönster. • Studenter vars föräldrar har hög utbildningsnivå använder högskolan friare och mer, dvs. de väljer längre utbildningar, men tar också pauser över både en och flera terminer från den utbildning man är antagen på och rör sig över flera utbildningsområden. Denna utbildningsstrategi kallas ett utspritt och extensivt studiemönster. Detta mönster är också vanligare hos studenter som påbörjar högskolestudier tidigt och som har höga eller medelhöga betyg.”Grusade förhoppningar eller lyckade nyorienteringar. Högskolestuderandes ändrade studieplaner och avhopp inom högre utbildning 1977 – 200

The glow and shadows of the Medicine : Doxa and symbolic power in the area of services to young children with disabilities 1960―1980

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format

The glow and shadows of the Medicine : Doxa and symbolic power in the area of services to young children with disabilities 1960―1980

BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.BAKGRUND Bakgrunden till denna avhandling är att erbjuda ett alternativt sätt att förstå habiliteringspraktik. Den teoretiska ramen i avhandlingen är Pierre Bourdieus fältteori, vilket innebär ett antagande att det sociala livet bygger på symboliska och kulturella trossystem med hithörande doxor, med egna slags symboliska ekonomier och dominansförhållanden. Analysen har inneburit att rekonstruera och analysera ett kampfält, det vill säga att studera agenter som företräder olika intressen och deras kamp för erkännande och tolkningsföreträde. Vad som framkommer i denna avhandling kan hjälpa till att belysa varför habiliteringen blev som den blev. SYFTE Avhandlingens syfte är att analysera trosföreställningar och symbolisk makt inom habiliteringsområdet - det vill säga det symboliska kraftfält som skapades av specifika gruppers formering, intressen och ställningstaganden kring barn och ungdomar med handikapp i Sverige under perioden 1960-1980. METOD Avhandlingen har en historiesociologisk ansats. I analysen har intressepositioner rekonstruerats utifrån tidskrifter som är knutna till fackförbund, intresseorganisationer samt till det socialmedicinska forskningsfältet. Bakom dessa tidskrifter finns således mobiliserade grupper som agerar kollektivt genom sina föreningar och förbund. Tidskrifterna är knutna till yrkesgrupper: läkare, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, förskollärare, socionomer och psykologer samt till Förbundet för utvecklingsstörda barn, ungdomar och vuxna - FUB, Riksförbundet för Rörelsehindrade barn och ungdomar - RBU och Handikapporganisationernas centralkommitté - HCK (idag HSO). Även arkivmaterial avseende löner för de olika yrkesgrupperna har använts. Analysen har huvudsakligen rört gruppernas positioneringar i förhållande till den dominanta doxan men också den sociala basen för gruppernas positioner. RESULTAT Avhandlingens konklusion visar betydelsen av: a) historiska strukturer avseende medicinens särställning i samhället och utvecklingen av hälso- och sjukvården i stort samt omhändertagandet av barn med funktionshinder. b) offentliga utredningar som konsekrationsinstanser och sociala mobiliseringsprocesser var viktiga delar i uppbyggandet av symboliska ekonomier. c) myter och ideologier i utövandet av symbolisk makt. d) allianser mellan stat och medicinen samt mellan yrkesgrupper och klienter. Avhandlingen visar också styrkan i doxorna och vilka konsekvenser det kunde innebära att lämna ett socialt fält man var skolad inom. Samklangen mellan doxa och fält fanns inte riktigt i det nya sammanhanget, vilket innebär ett slags strukturella glapp. Konsekvenserna kunde vara att man hamnade i en parialiknande situation utan skydd från det fält man lämnade, likt en "avfälling" och dessutom att det mottagande fältet inte riktigt erkände dem. SLUTSATS Inom medicinens fält konstituerades under den här tidsperioden en "habiliteringssfär" där medicinens doxa var dominant. Genom sociala mobiliseringsprocesser och klassificeringsstrider bidrog dessa till skapandet av olika grupperingar, symboler och ömsesidiga erkännanden av vissa symboliska värden rörande hur man skulle se på omhändertagandet av barn med handikapp.The dissertation examines the formation of specific groups, their interests and positions related to children with disabilities and their education and care in Sweden developed during 1960―1980. The theoretical framework is based on Pierre Bourdieu’s sociological theory of social space, which assumes that social life is based on symbolic and cultural systems of beliefs with respectively specific doxas and symbolic economies. Consequently, the analysis has focused on the agents’ position-takings and their struggle for recognition and preferential rights of interpretations. The reconstruction of a “habilitation sphere” was conducted through agents, their positions of interests and position-takings as analytical tools. The positions were mainly reconstructed on articles in journals of 10 professional organizations covering 6 occupations and 4 disability organizations. The occupational groups were paediatric doctors/child psychiatrists, physiotherapists, occupational therapists, social workers, psychologists and pre-school teachers. The other positions were related to the county council union, four disability organizations (DHR, FUB, RBU and HCK), two of which were parent organizations and in addition, the research field of social medicine. Other materials were e.g. reports of commissions of inquiry. In order to explore the social foundations of the occupational positions, materials from archives have been used. The conclusion shows the significance of: a) historical structures related to the exceptional position of medicine in society, the development of the Swedish health care system in general and the organizations of “special” children b) commissions of inquiry as consecration authorities and processes of social mobilization, both important contributions in shaping symbolic economies, c) myths and ideologies in the exercising of symbolic power, d) alliances between the state and medicine, and between occupational groups and clients. The analysis also shows the strengths of the doxas which could work as a shield for the agents but also as obstacles for external agents when entering the habilitation sphere.Finns även tillgänglig för synskadade i s.k. DAISY-format

Vart leder kvalitetstrappan? : Utvärdering av Pysslingens Kvalitetssystem

I denna rapport presenteras slutredovisningen av en utvärdering av en modell för självutvärdering, Pysslingens Kvalitetssystem. Modellen har utvecklats och används av Pysslingen Förskolor och skolor AB, ett företag som startades i slutet av 1983 och blev det första att bedriva privat barnomsorg i Sverige på 1980-talet. Idag driver företaget 76 förskolor/skolor, fördelat på 57 förskolor och 19 skolor. Utvärderingen har skett genom intervjuer med ledningen, fördjupade fallstudier av enheter, enkät riktad till samtliga enhetschefer, pedagogiska rådgivare samt pedagoger. Utvärderargruppen kommer fram till att det finns klara styrkor med modellen som t.ex. att den bidrar till en stark kultursocialisation i Pysslingkulturen och att det är ett processverktyg för ständiga förbättringar. Det finns också svagheter som diskuteras i rapporten. Ett exempel är att syftet med Kvalitetstrappan är oklart och för vem den är till för. Det omtalade ”friutrymmet” har blivit ett oklart område, där ”eventuella” jämförelser och mätningar inte har en klar måttstock. Det är viktigt i fortsättningen att på ett ännu mer genomtänkt vis arbeta igenom organisationen efter genomsyrandeprincipen som kulturmetafor – till en än mer koherent logik än idag