23 research outputs found
Ryssar och estlÀndare i finlandssvensk press : de berövar oss, tjÀnar oss och behöver vÄr hjÀlp
Peer reviewe
âItâs there to trigger de-learningâ : Toward a video-centered pedagogy of difference
Peer reviewe
Positioning Migrant Physicians as Dr. Horror and Dr. Nice : A Study of Status and Affect in Online Affect in Online Discussion Forums
Peer reviewe
Aktiva offer och passiva förövare : Dagspressens bild av de etniska konflikterna i HÄkanböle hösten 2000
Only abstract. Paper copies of masterâs theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of masterâs theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmĂ€. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnĂ€ytekioskeilla.Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet pĂ„ nĂ€tet eller endast tillgĂ€ngliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Denna pro gradu-avhandling granskar dagspressens rapportering om en serie vĂ„ldsdĂ„d som Ă€gde rum mellan somaliska och finlĂ€ndska ynglingar i Vandaförorten HĂ„kansböle hösten 2000. Pressen skrev om hĂ€ndelserna med varierande vinkling och begreppsram. DĂ„ kvĂ€llspressen berĂ€ttade om ett âRASKRIGâ skrevs det pĂ„ insĂ€ndarspalter om ett âbyslagsmĂ„lâ som har föga med rasism att göra. Denna avhandling behandlar tvĂ„ dagstidningars, Helsingin Sanomats och Hufvudstadsbladets, rapportering om konflikterna under perioden 19 september till 25 oktober Ă„r 2000 med fokus pĂ„ de fyra första dagarna av rapporteringen. Den teoretiska ramen för avhandlingen baserar sig pĂ„ idĂ©n om mediernas aktiva roll i skapandet och upprĂ€tthĂ„llandet av stereotyper och fördomar om âden andraâ. UtgĂ„ngspunkten Ă€r att mediediskurser genom systematisk och negativ representation av etniska minoriteter kontribuerar till förstĂ€rkandet och legitimerandet av vi-gruppens, det vill sĂ€ga majoritetsbefolkningens, dominans i samhĂ€llet. Genom att med diskursanalys, enligt den hollĂ€ndska diskursanalytikern Teun A. van Dijks teorier, granska vilka aktörsgrupper som fĂ„r sin röst hörd, inom vilka sociala roller och i samband med vilka teman de presenteras, sĂ„ kartlĂ€gger denna pro gradu-avhandling om, och i sĂ„ fall hur, tidningarna skapar en bild av hĂ€ndelserna dĂ€r âviâ och âdeâ inte framtrĂ€der pĂ„ lika villkor. Studiens resultat bekrĂ€ftar till stora delar tidigare forskning inom omrĂ„det: Somalierna i HĂ„kansböle marginaliseras i rapporteringen eftersom de exempelvis inte fĂ„r komma till tals lika ofta som polisen eller andra myndighetsrepresentanter. Men rapporteringen Ă€r inte fylld med sakfel, den innehĂ„ller artiklar skrivna ur flera aktörers synvinklar och somalierna presenteras inte bara som lidande offer, utan ocksĂ„ som aktiva samhĂ€llsmedlemmar. Skiljelinjen mellan vi- och de-grupperna i dessa tvĂ„ dagstidningars rapportering gĂ„r inte enbart mellan finlĂ€ndare och somalier, utan det finns en annan aktörsgrupp, de unga rasisterna, förövarna i dramat, som nĂ€stan helt exkluderas frĂ„n mediediskursen
Ulkomaalaishallinnon inhimillisempi puoli
Arvosteltu teos: Mansikkamaan vartijat: Muistelmia ulkomaalaishallinnosta eri vuosikymmeniltaÌ / Antero Leitzinger (toim.). [Helsinki] : Maahanmuuttovirasto ; [Espoo] : East-West Books Helsinki, 2010
Osa meitÀ, mutta tietyin ehdoin : Maahanmuuttajien ja etnisten vÀhemmistöjen positioinnit sanomalehdissÀ
This study deals with how ethnic minorities and immigrants are portrayed in the Finnish print media. The study also asks how media users of various ethnocultural backgrounds make sense of these mediated stories. A more general objective is to elucidate negotiations of belonging and positioning practices in an increasingly complex society.
The empirical part of the study is based on content analysis and qualitative close reading of 1,782 articles in five newspapers (Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Helsingin Sanomat, Iltalehti and Ilta-Sanomat) during various research periods between 1999 and 2007. Four case studies on print media content are followed up by a focus group study involving 33 newspaper readers of Bosnian, Somalian, Russian, and 'native' Finnish backgrounds.
The study draws from different academic and intellectual traditions; mainly media and communication studies, sociology and social psychology. The main theoretical framework employed is positioning theory, as developed by Rom Harré and others. Building on this perspective, situational self-positioning, positioning by others, and media positioning are seen as central practices in the negotiation of belonging. In support of contemporary developments in social sciences, some of these negotiations are seen as occurring in a network type of communicative space. In this space, the media form one of the most powerful institutions in constructing, distributing and legitimising values and ideas of who belongs to 'us', and who does not.
The notion of positioning always involves an exclusionary potential. This thesis joins scholars who assert that in order to understand inclusionary and exclusionary mechanisms, the theoretical starting point must be a recognition of a decent and non-humiliating society.
When key insights are distilled from the five empirical cases and related to the main theories, one of the major arguments put forward is that the media were first and foremost concerned with a minority actor's rightful or unlawful belonging to the Finnish welfare system. However, in some cases persistent stereotypes concerning some immigrant groups' motivation to work, pay taxes and therefore contribute are so strong that a general idea of individualism is forgotten in favour of racialised and stagnated views. Discussants of immigrant background also claim that the positions provided for minority actors in the media are not easy to identify with; categories are too narrow, journalists are biased, the reporting is simplifying and carries labelling potential. Hence, although the will for the communicative space to be more diverse and inclusive exists â and has also in many cases been articulated in charters, acts and codes â the positioning of ethnic minorities and immigrants differs significantly from the ideal.VĂ€itöskirjani tarkastelee sitĂ€, miten suomalaiset sanomalehdet ovat kĂ€sitelleet etnisyyttĂ€ ja kulttuurista moninaisuutta vuosina 1999 2007. Pohdin myös, mitĂ€ mieltĂ€ taustoiltaan monikulttuuriset ja kantasuomalaiset mediakĂ€yttĂ€jĂ€t ovat nĂ€istĂ€ puhetavoista. YhtenĂ€ tutkimuskysymyksenĂ€ on myös se, minkĂ€laisesta nĂ€kökulmasta ja minkĂ€laisin erittelyvĂ€linein tutkijan kannattaa lĂ€hestyĂ€ ja tulkita tĂ€llaisia mediaesityksiĂ€.
Olen analysoinut tutkimuksessani sekÀ mÀÀrÀllisin ettÀ laadullisen menetelmin 1782 aihepiiriini liittyvÀÀ lehtikirjoitusta viidessÀ sanomalehdessÀ (Hufvudstadsbladet, Vasabladet, Helsingin Sanomat, Ilta-Sanomat ja Iltalehti). Aineistoon kuuluu myös kuusi ryhmÀhaastattelua, joihin osallistui 33 venÀlÀis-, somalialais-, bosnialais- ja kantasuomalaistaustaista median kÀyttÀjÀÀ. Tutkimuksen lÀhtökohtana on se, ettÀ tarve neuvotella siitÀ kuka kuuluu mihinkin ryhmÀÀn lisÀÀntyy silloin kun ympÀristö muuttuu. Osa neuvotteluista kÀydÀÀn kollektiivisesti median vÀlityksellÀ, puhutaanhan paljon yhteiskunnan medioitumisesta. TÀssÀ yhteydessÀ medioituminen tarkoittaa sitÀ, ettÀ mediasta on muodostunut yksi yhteiskunnan tÀrkeimmistÀ yhteenkuuluvuuksien rakentajista ja vÀlittÀjistÀ.
Maahanmuuttajia ja etnisiÀ vÀhemmistöjÀ kÀsiteltiin tutkimusaineistossa monin eri tavoin ryhmÀstÀ, yksilöstÀ, juttutyypistÀ, toimittajasta ja aiheesta riippuen: jotkut ryhmÀt yhdistettiin lÀhes aina negatiivisiin uutisaiheisiin, kun taas taidetta, kulttuuria ja viihdealaa kÀsittelevissÀ lehtikirjoituksissa vÀhemmistötausta nÀhtiin usein merkkinÀ siitÀ, ettÀ tekijÀ on kosmopoliitti tai identiteettikysymyksien asiantuntija. NÀennÀisesti monitahoisessakin raportoinnissa tehtiin selkeÀÀ rajanvetoa sen perusteella, katsottiinko maahanmuuttaja- tai vÀhemmistötaustaisen yksilön tai ryhmÀn todistetusti tai oletetusti kÀyttÀvÀn hyvÀkseen suomalaista hyvinvointiyhteiskuntaa. Periaatekeskustelu siitÀ, miten suomalainen hyvinvointimalli on soviteltavissa maahanmuuton kasvuun kyti aineistossa pinnan alla, mutta se ei tutkimuksen ajankohtana noussut selkeÀsti esiin.
Kun sekĂ€ suomalaissyntyiset ettĂ€ maahanmuuttajataustaiset keskustelivat ryhmĂ€haastatteluissa, markkinatalouden argumentit kuuluivat selkeĂ€mpinĂ€: humanitaarisista tarpeista ja ihmisoikeuksista ei juuri puhuttu, kun taas valmius ja velvollisuus tehdĂ€ töitĂ€, maksaa veroja ja olla riippumaton yhteiskunnan tuista painottuivat. Kaikissa ryhmissĂ€ korostettiin, ettĂ€ mediassa tulisi kĂ€sitellĂ€ vaikeita asioita avoimesti. Etenkin maahanmuuttajataustaiset haastateltavat moittivat mediaa yksinkertaistamisesta, virheellisen tiedon jakamisesta ja liian kapeiden kategorioiden rakentamisesta. Yksilöt, jotka nĂ€kevĂ€t maailman ja ilmiöiden monitahoisuuden, eivĂ€t mahdu tĂ€llaisiin kategorioihin.Avhandlingen Conditionally one of âUsâ handlar dels om hur den finlĂ€ndska dagspressen 1999â2007 behandlade frĂ„gor som berör etnisk och kulturell mĂ„ngfald, dels om hur tidningslĂ€sare med varierande etnisk och kulturell upplevde den hĂ€r rapporteringen. PĂ„ ett mer generellt plan begrundar studien ocksĂ„ hur det bĂ€st lĂ€mpar sig för en forskare att nĂ€rma sig dessa frĂ„gor och ur vilket perspektiv.
Avhandlingen bestÄr av fem fallstudier för vilka jag analyserat 1 782 tidningsartiklar och utfört 33 gruppintervjuer. För fallstudierna har jag bland annat granskat hur ryssar och estlÀndare presenterats i Hufvudstadsbladet och Vasabladet, hur mÄngfaldstematiken behandlades pÄ kultursidorna i Hufvudstadsbladet och Helsingin Sanomat och hur kvÀllspressen (Ilta-Sanomat och Iltalehti) skrev om underhÄllningsartister och idrottare med minoritetsbakgrund. Med hjÀlp av gruppintervjuer har jag analyserat hur tidningslÀsare med bosnisk, somalisk, rysk, finlandssvensk och finsk bakgrund samtalar om medier, invandring och tillhörighet.
En utgĂ„ngspunkt för studien Ă€r att vi har ett ökat behov av att markera och förhandla om vem som hör till âossâ och vem som inte gör det i en tid som pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt prĂ€glas av förĂ€ndring. En del av dessa förhandlingar Ă€r kollektiva och förs av olika aktörer som fĂ„r sin röst hörd i medierna. Det framhĂ„lls ofta att hela samhĂ€llet har medialiserats, vilket i det hĂ€r fallet innebĂ€r att medierna ocksĂ„ sjĂ€lva i större utstrĂ€ckning Ă€n tidigare tar del i att konstruera, distribuera och legitimera dominerande uppfattningar om vem som hör vart, och vilka som hör ihop.
Under forskningsperioden behandlade den undersökta dagspressen invandrare och etniska minoriteter pĂ„ ett relativt varierande sĂ€tt beroende pĂ„ grupp, individ, typ av artikel, journalist och Ă€mne. Vissa grupper förekom sĂ„ gott som genomgĂ„ende i samband med negativa teman, medan personer inom kultur, konst och underhĂ„llningsbranschen ofta presenterades som kosmopoliter, identitetsexperter eller som vĂ€ldigt likadana âossâ. En nĂ€rmare analys visar emellertid att pressen kategoriserade invandrare och etniska minoriteter pĂ„ basis av huruvida de bevisligen eller enligt allmĂ€n uppfattning utnyttjar vĂ€lfĂ€rdssamhĂ€llet eller bidrar till att upprĂ€tthĂ„lla det.
NÀr personer födda i Finland och personer med invandrarbakgrund kommer till tals i gruppintervjuer ter sig de marknadsliberala villkoren för tillhörighet konkretare Àn i pressen: humanitÀra behov och mÀnskliga rÀttigheter lyser med sin frÄnvaro, medan invandrarnas vilja och skyldighet att bidra genom att arbeta, betala skatt och klara sig utan bidrag frÄn staten betonas. SÄvÀl infödda finlÀndare och personer med invandrarbakgrund var kritiska mot mediernas rapportering: man menade att medierna förenklar, misstolkar och sopar saker under mattan. Samtliga grupper föresprÄkade ökad öppenhet om svÄra frÄgor, men fram för allt personer med invandrarbakgrund kritiserade medierna för att skapa för snÀva kategorier som personer med komplexa tillhörighetskÀnslor inte kan identifiera sig med
Childrenâs News Media as a Space for Learning About Difference
This article is part of the issue âInclusive Media Literacy Education for Diverse Societiesâ edited by ĂiÄdem BozdaÄ (University of Groningen / University of Bremen), AnnamĂĄria Neag (Charles University), and Koen Leurs (Utrecht University)In this article, we show how everyday difference is conceptualised in Finland through our analysis of media products for children (HBL Junior, HS Lasten Uutiset, and Yle Mix). We consider media as a part of the âlived curriculumâ through which media professionals intentionally or unintentionally reproduce particular discourses of difference and sameness that become part of childrenâs everyday learning and understanding of multicultural society. Our aim in doing so is to consider what marks these discourses produced specifically for children, and what versions of difference they replicate and advance. We find that childrenâs media advances discourses of âcomfortable convivialityâ through the paradigms of colourâblind friendship, the universal experience of childhood, and through a firm belief in social cohesion as the master signifier of Finnish society. Through the lens of inclusiveness, we discuss the implications of these discourses on journalism and media literacy.Peer reviewe