Kristdemokraterna och dess allt mindre religiösa väljare : Värderingar bland kristdemokratiska väljare 2010-2020

I den föreliggande artikeln studeras värderingar bland kristdemokratiska sympatisörer under perioden 2010-2020. Under den här perioden har graden av religiositet bland kristdemokratiska sympatisörer minskat dramatiskt. Utifrån den observationen är syftet med artikeln att studera den avtagande religiositeten bland kristdemokratiska väljare och dess effekt på centrala kristdemokratiska värderingsfrågor. I artikeln formuleras tre hypoteser som beskriver en förväntan om att kristdemokratiska sympatisörer över tid betonar kristna värden i mindre utsträckning, att de blivit mer kritiska till internationell solidaritet och att kristdemokratiska väljare med begränsat religiöst engagemang är än mer kritiska till internationell solidaritet, jämfört med de kristdemokratiska sympatisörer som är mer religiösa. Resultat baserat på data från Survey 2010, Survey 2012, Survey 2014, Survey 2016, Survey 2018 och Survery 2020 bekräftar de tre hypoteserna

Staten som kommunikatör – en panelstudie av effekterna av informationskampanjen Om krisen eller kriget kommer

In 2017, the Swedish government took the initiative to conduct a country­wide information campaign with the aim of informing the citizens on what to do in the event of a serious crisis or war. In this article the effects of this information campaign are studied through a unique panel survey with identical surveys sent out immediately prior to the campaign and two weeks after the campaign. Concerning the effect, the level of responsibility for civil preparedness ascribed to different actors increased after the campaign, including the responsibility of the citizens. This effect is significant. However, the study reveals no significant effect on the lev­ els of trust with the trust in different authorities and their civil preparedness remaining on a mid­level before as well as after the campaign. Moreover, we do not see any general proof of higher risk perceptions or higher fear of threats as a result of the campaign, with the im­ portant exceptions of fear of measures to destabilise democracy and severe power cuts. In the article it is argued that despite current trends of strong individualisation with effects on media consumption and respect for authorities, the Swedish campaign illustrates that it is still possible to reach the greater part of the population with vital information and also, to at least some extent, affect attitudes